Kommunchef

Arkiv för ‘Personligt’

Jag får väl inledningsvis säga, oj. Vilken kraft, vilket engagemang. Jag har tidigare skrivit om nätverk som en kompetens och styrkan, effekten av att våga ta in feedback och att nätverk i sig skapar mervärde. Den ultimata formen av gemensamt skapande oaktat vilket område det gäller är så mycket klokare och bättre än vad jag någonsin kunna prestera själv. Tack till er alla!

Vad gäller publiceringen av frågorna och dess svar så är jag öppen för lärande. Jag har inte hittills övertygats om att det var fel.

Jag tycker att saker blir bättre när människor samarbetar och för att det är den jag är.

Jag tycker att det är bra med grävande journalistik. Makten ska granskas.

Jag är inte journalist, men förstår inte hur granskningen försvåras av öppenhet. Möjligtvis blir nyhetsvärdet mindre, men det är väl mer en företagsekonomisk fråga?

Vad gäller Katrineholms Kurirens artiklar så är det framförallt bilden av en tweet, skickad 21.30 som förlöjligas och framställs som att den skickas kl. 16:07 samt ett inlägg skickat sent på kvällen den andra februari  som utmålas som nonsens, under arbetstid som jag reagerar emot. Jag frågade journalisten vad arbetstid var för henne, hon svarade 8-17.

En normalvecka för mig är inte 8-17. I snitt arbetar jag 60-70 timmar i veckan och har utöver det beredskap som krisledningschef de andra timmarna. Tiden mellan 8-17 möter jag primärt människor på andra sätt.

Nåväl nätverket är en del av vår kompetens, det kan vara grannen, kompisen, arbetskamraten eller en kontakt du har i den digitala världen. Jag har ett stort nätverk. Ibland tycker vi lika och ibland olika. Det viktiga är att vi tar intryck av varandra.

För två år sedan visste jag knappt vad sociala medier var, nu har jag lärt mig av många, framförallt av Thomas Selig. Tack för det!

Nätverket gör en stark – när man är stark ska man vara snäll. Snäll avgör andra om man är. Jag har försökt vara snäll mot Katrineholms Kuriren, alltid tillgänglig och öppen. De har säkert skrivit 100-tals artiklar med mig inblandad. Jag har sedan länge;

• Erbjudit att blogga hos dem
• Erbjudit er, mitt nätverk att hjälpa dem med sociala medier
• Erbjudit möjligheten att skriva återkommande krönikor
• Erbjudit att ställa upp ”Kommunchefen mot väggen” (jag hade tänkt med tillhörande Ustream-sänding ;))
• Erbjudit att alltid kommentera intressanta nyheter
• osv

Idag har jag kontaktat chefredaktör Krister Wistbacka för att se hur vi kan gå vidare. Alla mina erbjudanden står kvar. Katrineholms Kuriren är en otroligt viktig medspelare och granskare i kommunikationen med Katrineholmarna.

Alla kan göra fel – och förhoppningsvis lära av det.

Som människa gör jag har gjort fel, gör fel och fortsätter göra fel - och jag försöker lära.

Två sidor i dagens Katrineholms Kuriren består fö av sk. Crowdsourcing- kommentarer från kkuriren.se. Väldigt roligt. De verkar också fokusera vidare bl.a. på den digitala klyftan vilket jag tycker en mycket viktig fråga.

För den som verkligen är intresserad av vad jag gör och hur det uppfattas, så lämnar jag förutom mina digitala fotspår ett erbjudande till den journalistist som vill att följa mig rent fysiskt i arbetet. Kommunalt arbete är fantastiskt och gravt undervärderat.

Världen skapas av människor, människor finns i organisationer.

Relationer är med personer inte organisationer.

/Mattias Jansson, människa, pappa, man och kommunchef – i den ordningen.

Tack alla som hör av sig på en massa olika sätt. Jag uppskattar det mycket. Alltid angelägen om bra dialog, men loggar ut några timmar nu.

https://kommunchef.com/2010/09/oppna-din-varld-for-intryck/

I dagens DN finns en mycket intressant artikel om ledarskap, eller snarare om förändring – ”På chefskurs med Kafka”.  Kort handlar den om chefen som kulturbärare på arbetsplatsen med ett experiment med en traditionell chefsutbildning och en, minst sagt udda form av input för inre reflektion. Läs den!

Jag tolkar resultatet som att enbart det lärande som kommer in i vårt inre och påverkar där ger en genomgående förändring i vår handling. Skillnaden på att vara på utbildning och få svar och att istället få frågor, frågor som rubbar min nuvarande uppfattning slår igenom. Kanske är det lite som kommunikationslöken?

Ett samtal är som en lök. Vi börjar först i de yttre lagren, de som handlar om väder och vind och det vi ser just nu. Sedan kan vi skala av ett lager och tala om andra människor. Nästa lager kanske handlar om våra gemensamma upplevelser, lagret efter det kan handla om våra nära och kära, längre in kommer vi till vad jag tänker om dig och längre in till mina egna känslor och tro.

Kommunikation i de yttre lagren bidrar inte till någon inre påverkan. För att påverka någon i de inre lagren måste du också ha påverkat dig själv i det inre.

Så vad innebär det för oss? Inte bara i ledarutveckling utan i utveckling överhuvudtaget? 

Kanske vi behöver ha mod att vara öppna, att våga pressa oss i det yttersta mot det vi inte vet?

Skapande mod är att våga närma dig det outgrundliga, att utforska det du är rädd för. Modet utanför boxen tar oss närmare avgrunden, det vi inte förstår. Tänk på konstnären genialitet som kan övergå i vansinne och självmord. Skapande mod är att balansera på den gränsen. Skapande mod är att exempelvis våga fundera på livets mening, på varför vi lägger ner så mycket kraft på saker som inte har någon som helst betydelse när vi är döda. Men skapande mod kan också vara att se nya vägar att utmana de paradigm och rutiner som styr ditt liv.

Jag skulle kunna göra det mer. Jag vill –  Vågar jag?

Vill du? Vågar du?

Tre veckors skön ledighet har passerat och det känns i kroppen. Mycket tid med nära och kära, utlopp för min ”snickarådra” i from av renovering hemma samt en tur till GranCanaria med mina två yngsta barn. Nu går min andra arbetsdag mot sitt slut och det känns faktiskt inte så dumt.

Kolla förresten den här menyn från ”exotiska” Spanien, Google translate - fenomen ;)

Nu checkar jag ut i några veckor med ambitionen att till 110% ägna mig åt mitt ”lilla nätverk”, dvs familj, släkt och nära vänner. Förutom jul och nyårsfirande så blir det totalrenovering av barnens lekrum som ska omvandlas till matsalsrum samt en charterresa.

Ett stort tack för ett fantastiskt 2010. Med hopp om ett ännu bättre 2011, tillsammans!

God Jul och Gott Nytt År

/Mattias

Jag läste månadens provakation från Scandinavian Leadership - 

Alla ledare ska inte lyckas. Scandinavian Leadership jobbar med processen Lots® och Mindo® och reflektionerna bygger mycket på dessa teorier. Jag är själv Lots®-coach och är också utbildad i Mindo®.

Utgångspunkten för resonemanget är att vi människor alla hänger ihop. Att leva ett bra liv och få lyckas handlar inte om ditt liv, utan det handlar om hur ditt liv påverkat andra. När du tappar fokus från det högre syftet att bidra till en bättre värld för fler och istället fokuserar på dina egna behov framför andras så är du illa ute. Därför bör vi speciellt hjälpa människor som bidrar till att andra ska lyckas. Om vi ger till dem som ger blir det en positiv spiral.

I fokus blir då att relatera till andra utifrån och in och att ta ansvar. För bara genom att spegla oss i andras bild så kan vi se ur deras perspektiv.

Till din hjälp har du som människa något sånt fantastiskt som empati. Förmågan att känna in andra människor. 

Vår empait och inlevelse underlättas av vår acceptans att livet är svårt, eller som Pär Eriksson citerar på sin blogg.

Livet är svårt. Det är tufft att vara människa. Ju tidigare i livet du inser det – ju lättare blir det att leva.

(Scott M Peck)

Vår solidaritet baseras på att vi vet att också andra har det svårt. Om inte annat så delar vi alla människor vår dödlighet.

Ju närmare vi är människor ju sannolikare är det att vi känner inlevelse och empati i varandra. Därför ger nätverk empati

Jag har tidigare på samma ämne skrivit en reflektion om den dolda påverkan av sociala nätverk, med innebördet att genom relationer blir vi bättre människor. Det är inte antalet kontakter vi har som är det viktigaste utan hur våra kontakter har kontakt med varandra, dvs mönstret och förstås vilka de är. Många kontakter som är vitt kopplade ger mer “positiva” handlingar. Således är heterogenitet i våra kontakter viktigt. Tänk om vi kunde vara mer öppna för att ha relationer med människor som är olika oss. Det är så lätt att skapa sina nätverk och således sin tillhörighet i en skara av likasinnade. Det är mycket den insikten som tänken utifrån och in handlar om.

Jag tänkte då att anledningen till den positiva påverkan av sociala nätverk är att kontakterna byggs genom goda handlingar. Goda handlingar ger mervärde. Men det är kanske mer en följd av processen, skapandet av nätverket. Kanske är det själva meningen att skapa gott som stärks av våra nätverk genom att närheten gör det lättare för oss att leva oss in i andra människor och därmed känna mer empati och solidaritet.

Att känna kärlek i samhörighet med andra kanske är meningen?

Finner du resonemanget intressant? Ta gärna del av denna videosekvens

…och ge din bild. Vi hänger alla ihop.

Catarina Nitz skriver fint och utlämnande om föräldraskap i Fler barn borde få bli bortskämda.

Tank att växa upp i en familj där kärlek är villkorat. Där grundtrygghet inte finns. Där dina behov inte respekteras. Ett barn som behandlas som Catarina skriver om smärtar i mitt hjärta.

Jag känner tillkorta-kommanden som förälder. Jag kommer ihåg innan jag fick egna barn hur konstigt föräldrars inkonsekventa handlande verkade. Men som förälder är konsekvent inkonsekvens logiskt.

Att vara förälder är på ett sätt att vara ledare. Att guida sitt barn på livets resa. Att nära och bidra till barnets utveckling till sig själv. Att förverkligas och blomma ut.

Det finns ett konsekvensproblem och en fantastisk drivkraft och det är kärlek.

Kärlek gör mig inkonsekvent. Jag kan inte motstå mina barn. Mina barn kallar det ”hundblicken” :)

Kärlek är samtidigt den enorma kraft som bara gör att jag känner att livet är fullkomligt i deras närhet. Kärlek är det som gör att jag aldrig medvetet skulle såra mitt barn. Kärlek är livskraft.

Det författaren skriver är vidare det som betecknas som curling.

Att skydda en människa från henne själv är inte godhet

Det är väl här det kan bli fel? Om jag inte klarar av att låta mina barn få ta ansvar för sina handlingar, så gör det att de inte får konsekvenser för varken sina negativa handlingar eller när det går riktigt bra. Ansvar går åt båda håll!

Tusen gånger hellre ett curlingsföräldraskap än ett kärlekslöst föräldraskap. Men att kärleksfullt och konsekvent låta sina barn tar ansvar för sina egna handlingar så långt det är möjligt tror jag är framgångsreceptet. För tryggheten kommer alltid inifrån och för att nå in måste man ta ansvar i en kärleksfull icke-dömande miljö.

(omskriven pga webb-hotell-krasch)

Ken Robinson talar om lärande, eller kanske snarare om mänsklig utveckling. Han menar att vi måste se lärandet som något levande, en organism och inte något linjärt. Ett linjärt lärande kommer att hämma vår utveckling.

Jag tänker att varje människa har en inre själ, ett jag.

Varje människa har också ett mål, en potential.

Självförverkligande handlar om att komma så nära det målet som möjligt. Att bli det du kan vara!

Hur kan vi självförverkligas om vi hanterar vår utveckling och vårt lärande som att vi alla har samma mål?

2010-05-20

För en tid sedam såg jag och min fru filmen , med bl.a. Nicolas Cage. Om man nu får säga att man berörs av Hollywood-filmer så säger jag JA, absolut det kan jag göra. Jag kan verkligen rekommendera denna film.

Att veta vad som ska hända, att veta när livet är slut, att se slutet, väcker många frågor och för mig rädslor. Ett slut är ett slut på det jag känner till, en väg till något ovisst.

Hur vill jag möta slutet på det kända livet?

En scen i denna film visar just det. Att i armarna på dem man älskar så där allra innerst möta det okända omfamnad av kärlek. En motsvarande scen finns i filmen Titanic, en gammal man och kvinna inser att slutet är på väg och väljer att spendera sina sista minuter i livet omfamnande varandra i kärlek, i lugn.

Kärlek är nog det närmaste jag kan se meningen och sammanhanget.

Reblogg 2010-11-09

 
Jag funderar över vad det är som skapar. Vad det är som gör att vi människors drivs och åstadkommer saker. Vad det är som gör att vissa människor kan åstadkomma så mycket, medans andra mest tycker om det andra gör. 

Jag har precis läst en bok om mod. Detta är mina tankar. 

• Mod är inte din frånvaro av rädsla, förtvivlan och dubier.  
• Mod är när du fortsätter kämpa trots mentalt och reellt motstånd.  
• Mod är att du vågar bidra med det du är trots att det är svårt.  
• Mod är inte vem du är utan en förmåga som gör att du kan visa och agera i enlighet med vem du är.  
• Mod är ditt hjärta, tänk på engelskans courage och franskans coeur.  
• Mod är en grundkompetens som gör dig till människa – vem du är bestäms av dina val valen kräver mod.  

 

Det finns olika sorters mod.

Fysiskt mod finns hos litteraturens, historiens och filmens hjältar. Det kan ta sig uttryck i dominans över andra människor. Fysiskt mod som utförs i handling har sällan att göra med ditt inre. För att utveckla ett givande fysiskt mod behöver du integreras i dig själv. Ett positivt fysiskt mod kan vara när din kroppsuppfattning ökar.  

Moraliskt mod är när du står upp för vad som är rätt fel oaktat konsekvensen. Du gör det för att ditt hjärta säger att du ska göra det. Därför att det är den du är. Det är en förmåga till empati med andra människor och kanske framförallt en förmåga att se andra människors lidande och våga ta in det. När du saknar moraliskt mod vill du inte bli inblandad i en konflikt du passerar på gatan. När du har moraliskt mod funderar du inte ens över alternativet att passera. 

Socialt mod är ditt mod att knyta an till andra människor. Det är ditt mod att vara öppen och därmed sårbar i din relation till andra. 

Mod är också att ha mod att följa sitt hjärta, trots att det du gör kan komma att visa sig vara fel. Mod är att fortsätta följa ditt hjärta och ta konsekvenserna av det. Mod är också att våga ta in och revidera din inre uppfattning. 

Dessa olika typer av mod är alla mod inom den ram, box du lever ditt liv. För att skapa nytt så måste du komma utanför boxen, eller varför inte ifrågasätta boxens existens?

Skapande mod är att våga närma dig det outgrundliga, att utforska det du är rädd för. Modet utanför boxen tar oss närmare avgrunden, det vi inte förstår. Tänk på konstnären genialitet som kan övergå i vansinne och självmord. Skapande mod är att balansera på den gränsen. Skapande mod är att exempelvis våga fundera på livets mening, på varför vi lägger ner så mycket kraft på saker som inte har någon som helst betydelse när vi är döda. Men skapande mod kan också vara att se nya vägar att utamana de paradigm och rutiner som styr ditt liv.
 

Jag är den jag är inom mig i min själ och hjärta.

För mig blir mod centralt för att ge uttryck för att vara den jag är.

Mod är att bli det jag kan bli, mod är att bli den du kan bli.

All förändring börjar med mig själv, all förändring börjar med dig sjäv.

Inspirerad av Rollo May – Modet att skapa. Tack till för boktipset.