Kommunchef

Arkiv för ‘Kommuner’

Idag var jag och tittade på Södra skolans elever som för femte året i rad arbetar med att starta kometföretag, från idé till produkt på en vecka. Besökarna röstar på sitt favoritbidrag.

Det var en riktigt härlig upplevelse med glada, offensiva och starkt engagerade katrineholms-ungdomar.

Här kunde man till exempel få sin soptunna utsmyckad enligt sitt eget tycke och smak. Som presentatören sa så kunde du till exempel ladda upp din favoritbild från semestern, varför inte en solnedgång som sedan pryder din soptunna.

Jag gillar :) 

En annan idé var en touch-klocka som var som en liten dator i armbandsursvariant. Säljknepet för tonårsföräldrar var att om du sover med klockan på armen så vaknar du alltid.

Känns som ett säljknep gott nog, jag tar en!

Här har vi Leif – Power on the move som är en kraftkälla för båt. Skapelsen ska vara i vattnet efter båten. I uppfinningen sitter en propeller på en generator som ger ström till lanternan och laddar upp ett batteri.

För övrigt kanske den charmigaste presentationen av alla!

Bensin Lås AB fick min röst. En helt otroligt bra uppfinning. Problemet som ska lösas är bensintjuvar på bensinmackar, som tankar på kassa-pumpen och sedan åker ifrån macken utan att betala.

Det uppfinningen gör är att när du för ner bensinslangen i tanken så låses det fast i tanken genom att låset utvidgas. När betalning skett så låses handtaget automatiskt upp.

Fullkomligt strålande tycker jag!

En av Katrineholms grundare heter Gustaf Robert Grönqvist. 1891 grundade han GMV, Grönkvists Mekaniska Verkstad där bl.a. kullager tillverkades. Verksamheten köptes av SKF Mekan och bedrivs fortfarande i Katrineholm, idag med ca 450 anställda.

På minnesstenen finns följande inskription;

”Hans flit och fantasi

gav kraft åt företag

och samhälle”

Fantasi är viktigt.

Ungdomar i kometföretagen är  runt 15 år gamla. Efter vi fyllt 15-16 år börjar vi träna vår hjärna att tänka i mönster. Det är vid 15 år vår fantasi börjar dala. Vi måste träna vår fantasi för att komma på saker. Vi tränar vår fantasi bland annat genom att fantisera.

Albert Einstein fick en fråga från en mamma om vad hon skulle läsa för sin son så han blev smart. Einstein svarade ”sagor”.

- Men, sa mamman, mer då?

- Mer sagor sa Einstein.

Kreativitet förutsätter fantasi!

 

Jag kontaktades igår av bildningsförvaltningen.

En av rektorerna hade uppmärksammats på att de fackliga organisationerna ville göra namninsamlingar till protest mot bildningsnämndens beslut om reviderad drifts- och investeringsbudget 2011.

Namninsamlingarna skulle enligt uppgift ske på skolans anslagstavlor och rikta sig till såväl anställda som elever, föräldrar och andra brukare.

Jag träffade tillsammans med kommunjuristen förvaltningen för att diskutera igenom det hela. Det kanske kan tyckas som en enkel fråga, men jag finner den komplicerad.

Vi har dels vårt eget förhållningssätt där vi tror på öppenhet och dialog kring de frågor som vi tycker är svåra och där vi har olika uppfattningar. Vi har dessutom alla en grundlagsskyddad yttrandefrihet och rätt att kritisera det allmänna.

De fackliga organisationerna har ju givetvis rätt att vända sig till sina medlemmar, de anställda.

Ändock blir det ju mycket märkligt att i den egna verksamhet gentemot våra brukare understödja kritik av vår uppdragsgivares beslut. Vad händer exempelvis för den förälder eller brukare som inte ställer sig bakom? Vi måste respektera och känna in att det i många fall finns ett beroendeförhållande mellan oss och dem vi är till för. Bör vi ställa våra brukare inför denna typ av val som en del av vår yrkesutövning?

I min roll som kommunchef så ligger det på mig att fatta beslut av principiellt karaktär gällande tjänstemannauppdraget.

Jag har fattat följande beslut:

Fackliga organisationer har som alltid rätt att sätta upp och sprida information riktad till de anställda i personalutrymmena.

Katrineholms kommun tillåter däremot inte att medarbetare och/eller fackliga organisationer sätter upp namninsamlingslistor på våra anslagstavlor som riktar sig till brukarna. Detta beslut har tagits med hänvisning till nedanstående JO-beslut.

”Kommunen torde som arbetsgivare kunna fordra bland annat att brukarna av kommunens service inte får känna att de utsätts för påtryckningar från de anställda och att personalen inte tar arbetstid i anspråk för insamling eller handläggning av namnlistor med mera (JO 1994/95 s. 556).” (Yttrandefrihet och lojalitet, SKL Kommentus AB 2010)

Detta inskränker inte på något sätt personalens grundlagsskyddade yttrandefrihet och allas rätt att kritisera det allmänna.

Vad tycker du?

Uppdatering 2011-03-04

Två föräldrar tog kontakt med mig idag. De ville sätta upp en information med kritik mot bildningsnämndens beslut på en förskolas anslagstavla.

Jag hade fått samma fråga dagen innan och gav samma svar till föräldrarna. De menade dock att anslagstavlan normalt sett används fritt för föräldrar att kommunicera med varandra.

Svår situation, igen.

Om det normalt sett används på det sättet, hur fel det än kan vara, ska vi då ha en annan hållning nu? Jag tycker inte det.

Efter kontakter med förvaltningen så bestämde vi att vi fram tills dess att detta hanteras enhetligt så får föräldrar använda anslagstavlorna på det sätt som de annars gjort. Rektor fattar beslut i varje enskilt fall och det måste vara tydligt att det handlar om förälder till förälder, inte förskola-skola till förälder.

2011-02-19

En av de frågor jag brinner mycket för som kommunchef i Katrineholm är känslan av att kommunen INTE är det kommunla organisationen utan du som valt att bo på den just den här platsen. Försöker nedan reda ut mina tankar i ämnet lite med frågan;

 

Vad är Katrineholms kommun?

Ordet kommun kommer av latinets communis, som betyder gemensam. Det som samlar en kommun är att det är ett givet geografisk område.

En kommun är också och en administrativ enhet för lokalt självstyrelse. Det är det som är den kommunala organisationen.

Den kommunala organisationen bildades för att ta hand om den service som marknaden inte tog hand om, det vi idag kallar vård- skola- omsorg – kommunal service. En kommun finns också för myndighetsutövning som lagstiftaren, riksdagen beslutat. En kommun styrs av över 550 lagar. Den tredje funktionen som vår organisation har är att verka för att utveckla samhället i det geografiska området – ortsutveckling såsom att verka för företagsetableringar, nya bostadsområden och bra kommunikationer.

Kommunen är till för sina medlemmar, dvs de som är folkbokförda och/eller äger fast egendom (mark) i kommunen.

Vem är Katrineholms kommun?

Katrineholms kommun är de som bor och verkar i kommunen.

Vem är Katrineholms kommun som organisation?

Den som står utanför kommunen ser sannolikt oss som en enhet och uppfattar inte att vi består av flera myndigheter. Det är inte viktigt för våra brukare, kommunmedlemmarna, som vi är till för, hur vi valt att organisera oss, vilka administrativa gränser vi satt upp.

Det är så lätt att tro att alla vet hur samhället är uppbyggt – men ärligt talar det är ett sammelsurium.

- När jag flyttade hemifrån så ringde jag försäkringskassan för att teckna hemförsäkring!

Den som möter kommunen kan göra det i alla våra funktioner och det är kanske just det mötet som formar kommunmedlemmens bild av kommunen.

- Kanske ringer Per till IT-avdelningen för att teckna bredband?

- Kanske mailar Anna till ekonomikontoret för att söka försörjningsstöd?

- Kanske kommer Arvid till receptionen på stadshuset för att söka bygglov?

Vi är till för kommunmedlemmarna och det är i mötet som deras bild av oss formas. Med glädje guidar vi dem vi är till för till rätt ställe.

 Katrineholms kommuns varumärke byggs av våra individuella handlingar

 – Vi är vår värld! – Vi är Katrineholms kommun!

Justerad reblog 2009-10-21

Uppdatering 2011-02-26

Krister Wistbacka skriver i dagens ”Reflexer”

Även om politikerna inte bloggar så är Katrineholm numera känd för att ha en kommunchef som brinner för att blogga. Men inte bara det:

”En av de frågor jag brinner mycket för som kommunchef i Katrineholm är känslan av att kommunen INTE är den kommunala organisationen utan du som valt att bo på den just den här platsen ”

När kommunchefen sedan, som han skriver, försöker reda ut vad en kommun är framgår det att han självklart vet vad en kommun är. Men ingressen tyder på att han också tycker att kommunen är något som den aldrig kan bli: att kommunen är ”du”, därmed också jag som valt att bo på den platsen.

Endast medlem

Jag har valt att bo inom det av politiker fastställda territorium, som utgör ett administrativt och politiskt avgränsat område för de offentliga verksamheter som bildar en enhet för visst lokalt självstyre. Jag är därmed en av kommunens tvångsanslutna medlemmar. Men – om det inte anses övermaga att ha en annan åsikt om vad kommunen är än kommunchefen: jag är absolut inte en del av kommunapparaten. Och eftersom jag inte är kommunpolitiker är jag heller ingen del av den kommunala styrapparaten. Att jag som medlem får rösta i kommunvalen gör mig inte till en del av kommunen.

En kommunmedlem kan, om det vill sig illa, som individ komma i konflikt med kommunen som juridisk person och hamnar då oftast i underläge.

Jag tycker om att bo inom Katrineholms kommungränser. Här finns inte en utan många bra platser. Men kommunen är inte jag. Jag är en person bland alla andra kommuninvånare. Kommunen är en annan person, om än en juridisk.

Min tanke ovan kanske är otydlig? Det jag menar är att det viktigaste är den geografiska platsen och de människor som bor här. Det är människorna på platsen som avgör om vi ska ha en kommunal organisation, inte tvärtom. Både begreppen finns, men platsen är överordnad organisationen, i min mening.

Föreläsning på IFI den 15/2-2011

Jag får väl inledningsvis säga, oj. Vilken kraft, vilket engagemang. Jag har tidigare skrivit om nätverk som en kompetens och styrkan, effekten av att våga ta in feedback och att nätverk i sig skapar mervärde. Den ultimata formen av gemensamt skapande oaktat vilket område det gäller är så mycket klokare och bättre än vad jag någonsin kunna prestera själv. Tack till er alla!

Vad gäller publiceringen av frågorna och dess svar så är jag öppen för lärande. Jag har inte hittills övertygats om att det var fel.

Jag tycker att saker blir bättre när människor samarbetar och för att det är den jag är.

Jag tycker att det är bra med grävande journalistik. Makten ska granskas.

Jag är inte journalist, men förstår inte hur granskningen försvåras av öppenhet. Möjligtvis blir nyhetsvärdet mindre, men det är väl mer en företagsekonomisk fråga?

Vad gäller Katrineholms Kurirens artiklar så är det framförallt bilden av en tweet, skickad 21.30 som förlöjligas och framställs som att den skickas kl. 16:07 samt ett inlägg skickat sent på kvällen den andra februari  som utmålas som nonsens, under arbetstid som jag reagerar emot. Jag frågade journalisten vad arbetstid var för henne, hon svarade 8-17.

En normalvecka för mig är inte 8-17. I snitt arbetar jag 60-70 timmar i veckan och har utöver det beredskap som krisledningschef de andra timmarna. Tiden mellan 8-17 möter jag primärt människor på andra sätt.

Nåväl nätverket är en del av vår kompetens, det kan vara grannen, kompisen, arbetskamraten eller en kontakt du har i den digitala världen. Jag har ett stort nätverk. Ibland tycker vi lika och ibland olika. Det viktiga är att vi tar intryck av varandra.

För två år sedan visste jag knappt vad sociala medier var, nu har jag lärt mig av många, framförallt av Thomas Selig. Tack för det!

Nätverket gör en stark – när man är stark ska man vara snäll. Snäll avgör andra om man är. Jag har försökt vara snäll mot Katrineholms Kuriren, alltid tillgänglig och öppen. De har säkert skrivit 100-tals artiklar med mig inblandad. Jag har sedan länge;

• Erbjudit att blogga hos dem
• Erbjudit er, mitt nätverk att hjälpa dem med sociala medier
• Erbjudit möjligheten att skriva återkommande krönikor
• Erbjudit att ställa upp ”Kommunchefen mot väggen” (jag hade tänkt med tillhörande Ustream-sänding ;))
• Erbjudit att alltid kommentera intressanta nyheter
• osv

Idag har jag kontaktat chefredaktör Krister Wistbacka för att se hur vi kan gå vidare. Alla mina erbjudanden står kvar. Katrineholms Kuriren är en otroligt viktig medspelare och granskare i kommunikationen med Katrineholmarna.

Alla kan göra fel – och förhoppningsvis lära av det.

Som människa gör jag har gjort fel, gör fel och fortsätter göra fel - och jag försöker lära.

Två sidor i dagens Katrineholms Kuriren består fö av sk. Crowdsourcing- kommentarer från kkuriren.se. Väldigt roligt. De verkar också fokusera vidare bl.a. på den digitala klyftan vilket jag tycker en mycket viktig fråga.

För den som verkligen är intresserad av vad jag gör och hur det uppfattas, så lämnar jag förutom mina digitala fotspår ett erbjudande till den journalistist som vill att följa mig rent fysiskt i arbetet. Kommunalt arbete är fantastiskt och gravt undervärderat.

Världen skapas av människor, människor finns i organisationer.

Relationer är med personer inte organisationer.

/Mattias Jansson, människa, pappa, man och kommunchef – i den ordningen.

Jag fick igår ett antal frågor från Katrineholms Kuriren och fick också god hjälp på de sociala medierna med svar. Tack alla!

Hej Marlene

Vad trevligt att ni engagerar er i de sociala medierna. Det var stora frågor du ställer, jag försöker svara uttömmande nedan. Det är svårt att få med alla aspekter och i mångt och mycket så blir det ett sätt att arbeta, som integreras i min dagliga gärning. Ett exempel på det är när jag fick frågorna av dig igår och jag bad om hjälp, se gärna https://kommunchef.com/2011/02/fragor-fran-katrineholms-kuriren-granskning-av-sociala-medier som lästs av 1 500 personer sedan igår kväll. Frågan har också diskuterats livligt på

Jag ger mig iväg på möte nu, men har du kompletterande frågor får du gärna ställa dem per e-post, eller för den del på annan kommunikationskanal.

1. Hur och varför startade projektet sociala medier?

Det är viktigt att kommunicera med dem man är till för. Både för att ge, men också för att få intryck. Därför började Katrineholms kommun med att aktivt använda sociala medier under hösten 2009. Syftet av användningen var i grunden samma syfte som idag: att skapa kontaktytor med människor just på de platser, där människorna finns. Sociala medier har blivit en självklar del av vardagen för många människor och då måste vi finnas även där som kommun.

2. Hur togs kontakt med Thomas Selig och sedan när har han ett avtal med kommunen samt hur länge?

Thomas Selig kontaktades av Jenny Bolander, Kommunchefshandläggare, under hösten 2009 med en förfrågan om att vara behjälplig med sociala medier. Efter det träffades jag och Thomas Selig för första gången vid en inledande lunch i Katrineholm.

Efter lunchmötet tecknades ett avtal med ett visst timantal som sedan förlängdes och utökades.

I skrivande stund finns det ett avtal som löper till april 2011 samt ett annat avtal om live-sändning av kommunfullmäktige som löper året ut.

3. Vad är syftet med sociala medier i kommunen? och 4. Hur gagnar sociala medier kommunmedborgarna?

Det korta svaret är att vi ska vara tillgängliga där medborgarna, som vi är till för, finns. Sociala medier ersätter inte utan kompletterar kommunikation i andra kanaler. Samma fråga ställdes i webbens barndom – ”Varför ska kommunen finnas på webben?”. Idag är det en självklarhet att kommunen finns på webben och erbjuder information och e-tjänster.

Regeringen anknyter till det och har, via uppdrag till e-delegationen, utarbetat riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier.

”Det kan finnas många skäl till att myndigheter använder sociala medier, till exempel för att skapa relationer, förtroende, nå nya grupper, omvärldsbevakning.”

http://www.edelegationen.se/sida/riktlinjer-for-sociala-medier

Mats Odell uttalade sig också här;

”– Jag tror det kommer att växa. Myndigheterna har en bra kontaktmöjlighet som också är billig för skattebetalarna. Man möter upp människor där de redan finns istället för att skapa egna mötesplatser, säger han.”

I artikeln formuleras exemplet San Francisco;

”I USA använder två tredjedelar av myndigheterna sociala medier i dag. Mats Odell nämner San Fransisco som en förebild, där 260 000 medborgare har Facebook och mycket av stadens kommunikation förs där. Han ser en liknande utveckling i Sverige.”

http://www.dagensmedia.se/nyheter/dig/article131107.ece

Fullversion av riktlinjerna är på 67 sidor PDF.

I 4 § förvaltningslagen (1986:223) står följande: Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.

5. Enligt fakturor har kommunen under 2010 betalat drygt 267 000 kronor till Seligs företag Penseo för att bygga upp en plattform för sociala medier. Vad är din kommentar till kostnaden och vad tror du skattebetalarna tycker?

Kommunen har under 2010 visserligen betalat drygt 267 000 kronor till Penseo, men långt ifrån ”endast” för att bygga upp en plattform för sociala medier. Därutöver täcker fakturorna uppdrag som att skapa helhetsstrategier, att utbilda, att skapa flöden mellan många olika tjänster.

Thomas Selig har vidare skrivit fram riktlinjerna för sociala medier (som för övrigt numera används som mall av otaliga andra kommuner och som har legat till grund för bl.a. Datainspektionens och SKL:s arbeten).

Utöver det täcker kostnaderna bl.a. bloggplattform, designarbeten, Facebook-applikationer etc.

6. Twitter och Facebook är ju ganska enkla verktyg som vem som helst kan lära sig att använda på egen hand, oavsett om du är barn eller vuxen. Är det ekonomiskt försvarbart att betala en konsult för att lära sig hur man skriver på Twitter?

Ja, eller hur, det är en lätt, naturlig teknik och innehållet är i mångt och mycket ett samtal. Precis som vi samtalar när vi möts öga mot öga. Sociala medier är dock för många en relativt ny företeelse och det måste vi respektera. Själva nyheten kan skapa rädslor och en distans. Idag är det 20-25% av Katrineholmarna som inte använder digitala medier över huvud taget.

När vi som offentlig organisation ska engagera oss aktivt är det enligt mitt menande är det viktigt att seriöst skapa en plattform och strategi för sociala medier. Att inte göra det vore ansvarslöst. Ja, det är enkelt att använda verktyg som Twitter, Facebook och bloggen, men det är inte trivialt att i en myndighet definiera var gränserna går kring vad som får publiceras, vad som bör publiceras och vad som definitivt inte ska publiceras.

7. Finns det kanske fler kostnader i samband med sociala medier? Exempelvis inköp av utrustning?

Det finns några mindre kostnader i samband med sociala medier, utöver de som hittills nämnts. Att vi t.ex. ibland väljer en något vassare telefon för kommunanställda som använder sociala medier än vad vi skulle gjort i annat fall, kan ses som en sådan. Utöver det finns det några mindre utgifter per år som till exempel går till kommunens pro-konto hos etc.

8. Än så länge är det ju mest du som nyttjat de sociala medierna. Du är bland annat en flitig twittrare har vi noterat. Hur mycket av din arbetstid går åt till twittrande och andra sociala medier?

Dels vill jag påpeka att det inte alls är uteslutande jag som nyttjar de sociala medierna. Från våra biblioteksbloggar över skolorna till informationskontoret och flera andra förvaltningar inom kort, användningen ökar överallt.

När det gäller aktiv tid, så är jag uppkopplad ca två timmar per dag. Men allt det är inte merarbete, mycket utgörs av tid som annars skulle utgöra dödtid och väldigt lite ligger inom det som många kallar ordinarie arbetstid. Exempel på det jag gör är att läsa nyheter, se min läslisa på – dessa nyheter kommenterar jag på https://kommunchef.com/kategori/kommunchef-kommenterar/ Jag berättar varje dag vad jag gör på jobbet och jag läser vad människor i övrigt tycker om oss. Jag tar sammantaget intryck och deltar i samtal.

9. Du reser också runt och föreläser om sociala medier tillsammans med Thomas Selig. Gör du det på arbetstid? Enligt en faktura vi tagit del av från annan ort har kommunen fått 6 000 kronor för en föreläsning. Ingår då resor och arbetstid? Vem betalar ev övernattning? Får Thomas Selig ersättning från dessa 6 000 kronor?

2010 fakturerade Katrineholms kommun 6 000 kronor per påbörjad dag när jag varit ute och föreläst. Till det kommer reskostnader och logikostnader som betalas av arrangören. Utöver det så är mina krav för deltagande att jag marknadsför Katrineholm samt sänder föredraget live via internet för att så många som möjligt ska kunna ta del. Beställningar fr.o.m. 2011 debiteras med 8 000 kronor per påbörjad dag.

2010 fick Katrineholm in ca 100 000 kronor på sådana föreläsningar. Föreläsningarna har varit kring styr och ledningssystem, jämställdhetsarbete, ledarskap, personalpolitik och sociala medier.

Det är inte korrekt att jag reser runt och föreläser tillsammans med Thomas Selig. Vid något tillfälle har Thomas Selig ombesörjt live-sändning av föreläsningar på Internet. Vid ett tillfälle har vi deltagit vid samma konferens, med olika uppdrag. I dessa fall är det självfallet inte Katrineholms kommun som bekostar Thomas Seligs omkostnader utan en fråga som uteslutande rör Thomas Seligs företag och hans resp. uppdragsgivare.

10. I februari 2010 avslog kommunfullmäktige en motion om att utarbeta en bloggpolicy för anställda i Katrineholms kommun. Samtidigt beslutade fm att kommunstyrelsen ska göra en översyn av kommunikationspolicyn och ta fram riktlinjer för hur sociala medier från användas under arbetstid. Vad har hänt?

Det finns riktlinjer för användning av sociala medier inom Katrineholms kommun, när användningen sker som ett led i tjänsteutövningen.

Genomarbetningen av kommunikationspolicyn pågår.

Vi måste t ex se över, på vilka sätt den delvisa övergången från printmedia till digitala vägar påverkar kommunikationen. Fler människor i kommunen använder Facebook än prenumererar på en dagstidning. Vad innebär det för kommunikationen och annonseringen i enlighet med kommunallagen? Skulle man egentligen behöva köpa direktreklam och Facebookannonser? Kanske sms:a ut till alla kommunmedborgare med kvittenser? Som sagt – i en föränderlig värld är en kommunikationspolicy något av det svåraste man kan ge sig på – och ett ständigt förändringsarbete.

I nuvarande vår kommunikationspolicy (pdf), beslutad i kommunfullmäktige 2006 framgår att

”Syftet med kommunens kommunikationsinsatser är att sprida kunskap om kommunens service och verksamhet för att därmed öka motivation och delaktighet samt skapa en öppen attityd mellan kommunen och kommuninvånarna. Välinformerade medarbetare är liksom välinformerade kommuninvånare goda vidareinformatörer och våra bästa ambassadörer.#

I svar på motion om bloggpolicy står att

”Att stimulera användandet av sociala medier bygger på principer kring tillit och öppenhet. Sociala medier som kommunikationssätt är ett sätt att realisera dessa. Katrineholms kommun tror på öppenhet och på sina anställda och var och ens förmåga att själva fatta kloka beslut. Det är kommunens personalpolitik.”

11. Anser du att det ingår i din tjänst som kommunchef att twittra, blogga och facebooka på arbetstid om ibland ganska oväsentliga och banala saker som inte alls har med kommunal verksamhet att göra?

Ja. Jag arbetar som kommunchef men hur jag gör det är mycket beroende av vem jag är som människa. Jag försöker att vara mig själv och inte spela en roll. Eftersom jag och Katrineholms kommun tycker att det är viktigt med kommunikation med dem vi är till för så vet vi också att människor bättre kommunicerar om man känner att det finns en relation. Relationer är med personer, inte organisationer. Jag tycker att många verkar kunna uttrycka sina åsikter ärligt på den sociala webben.

Jag har idag konakt med ca 1 000 Katrineholmare på facebook, men välkomnar gärna fler.

Den som inte tycker det känns rätt behöver absolut inte kommunicera med mig där. Jag finns tillgänglig för många typer av kommunikation; möten, telefon eller varför inte i ICA-kön?

12. Vilken är din kommentar till de kommunmedborgare som tycker att din användning av sociala medier kan liknas vid en ”lekstuga”?

Jag blir glad att de uppmärksammat att jag använder sociala medier och bjuder med glädje in dem i samtalet. Kan de hjälpa mig att bli bättre, och att deras upplevelse av ”lekstuga” blir mindre har deras engagemang utvecklat mig, kommunen och kanske också dem?

Utöver det, så förändras kommunikation. I takt med att en tjänsteman inte längre endast är en funktion utan en ”människa”, i samma takt kommer personer som är vana och uppväxta med att en myndighet endast använder traditionella kommunikationsformer och -sätt uppfatta det som annorlunda, nytt, ovant – eller varför inte som ”lekstuga”.

Tyvärr är det nog något som följer med alla förändringar i samhället. Kyrkan opponerade sig mot tryckpressen, när det väl begav sig. Man ansåg t.ex. att den skulle fördumma människor i och med att kyrkan inte längre kunde förmedla och välja den ”rätta och enda sanna” informationen. Förändringarna som sociala medier medför är inga undantag. Av vissa uppfattas de som oseriösa. Vissa ser dem som onödiga. Vissa som lekstuga.

I övrigt hänvisar jag till uppdraget till e-delegationen (se ovan) som tydliggör fördelarna med en aktiv användning av sociala medier. Inte heller de verkar dela uppfattningen att det är fråga om en ”lekstuga”.

Jag är övertygad om att sociala medier innebär en stor nytta för människor – samhället, både i stort och även för oss inom Katrineholms kommun. Jag tror bestämt att om vi kan förmedla den nyttan och de fördelarna, så kommer även de personer som idag är ovana vid mediet förstå anledningen till att vi omfamnar det.

13. Hur lyder din arbetsbeskrivning som kommunchef?

Enligt budget

”Kommunchefen ska leda, stödja och samordna i det samlade kommunala uppdraget för att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige.

Kommunchefen:

• Representerar den sammantagna förvaltningsorganisationen gentemot kommunstyrelsen med dess ordförande, kommunmedlemmar och företag
• Leder kommunledningsförvaltningen samt stödjer ledningsgruppen
• Stödjer förvaltningscheferna och samordnar i det samlade kommunala tjänstemannauppdraget”

Vi har lämnat ut en sammanställning av konsultkostnader för kommunstyrelsen. Du kan i öppenhetens namn få läsa den här (dock med personnamn borttagna pga personuppgiftslagen) och mer än gärna ställa frågor kring den.

Totalt har vi enligt listan betalat 20 580 789 kr för extern kompetens i verksamhet på kommunledningsförvaltningen, förvaltningen för näringsliv och tillväxt samt i projektet Katrineholms Logistikcenter och vissa andra kommuncentrala budgeteringsposter. Många poster avser annat än konsulter, men är registrerade på sk 47-konton vid betalning, varför de redovisas här.

Kommunledningsförvaltningen har som strategi att öka andelen rörliga kostnader och att ta in extern kompetens istället för att ha så mycket egen personal. Kommunledningsförvaltningen har 2010 tagit in extern kompetens för 10 594 859 kr. Stora poster är;

• Outsourcing-tjänster IT drygt 3 miljoner kr
• Avgifter till högskola/universitet knappt 3 miljoner
• Bemanning ca 1,7 miljoner kr
• Utredningar 0,6 miljoner kronor
• Utbilding/handledning knappt 0,5 miljoner kr
• Projektledning knappt 0,5 miljoner kr

Man kan säkert ha synpunkter på om detta är rätt eller inte, ställ gärna frågor om det. Jag ger nedan en inblick i vad kostnaderna inom kommunledningsförvatningen står för. Vi kompletterar gärna med förklaringar på kommuncentrala budgeteringsposter, förvaltningen näringsliv och tillväxt samt Katrineholms Logistikcenter om efterfrågan finns.

Kommunsekretariat 13 508 kr

• Konsult för utveckling av Lex ärende- och dokumenthantering 6 313 kr
• Anlitande av reklambyrå för idé och produktion till mässa 4 895 kr
• Tillstånd för att få utfärda nya id-kort 2 300 kr

Informationskontor 1 146 278 kr

• UGL-utbildning 18 700 kr
• Bemanning-Informatör, nu anställd 402 000 kr
• Handledning 33 000 kr
• Utveckling , utbildning, teknik kring sociala medier och ”Katrineholm 3.0” – 143 740 kr
• Totalt reklambyråer, exkl Kampanjen Sörmlands Pärlor 186 775 kr
• Infartsskyltar 17 232:-
• Mediebevakning 88 200 kr
• Foto 15 580:-
• Kampanjen Sörmlands Pärlor 143 014 kr
• Övrigt enl bifogad lista 98 037 :-

Ekonomikontor 51 810 kr

• Film till koncernmässan 4 895 kr
• Granskning av kommunens stiftelser 19 000 kr
• Lagstadgad granskning av kommunens årsredovisning 11 000 kr
• Nätverk för upphandlingschef, inkl seminarier 16 000 kr
• Abonnemang telefonrådgivning kravverksamhet 915 kr

IT-kontor 3 918 298 kr

• Uppgradering av Netloan 4 291 kr
• Integrationskonsulter 43 654 kr
• Utbildningskonsult för tre tekniker 17 950 kr
• Bemanning av Helpdesk 441 546 kr
• Material till kommunmässan 4 895 kr
• Outsoursing av vissa delar av IT-miljön samt olika typer av specialkonsulter vid migreringsarbetet till nya domänerna. 3 051 972 kr
• Säkerhetsanalys av nätverket 9 600 kr
• Specialkompetens inom nätverk 9 240 kr
• Projektledning av projektet för införandet av SITHS 335 150 kr

KLF-ledning 1 532 706 kr

• Utbildning 97 984 kr
• Julfest (200 kr per anställd) 228 500 kr
• Handledning för chefer 117 310 kr
• Utredningar och extra bemanning till IT (till del finasierad av annan) 821 103 kr
• Avgifter/tjänster till KFV Marknadsföring 130 000 kr
• Övrigt enligt lista 137 809 kr

Personalkontor 648 527 kr

• Utbildning tillgänglighet 35 000 kr
• Företagshälsovård 13 919 kr
• Handledning 56 120 kr
• Koncernmässan 9 791 kr
• Bemanningstjänster – nu anställd 372 075 kr
• Medarbetarenkät 100 025 kr
• Naprapat 2 225 kr
• IT stöd PS Förhandling 9 372 kr
• Verksamhetsplanering 50 000 kr

Stab 19 996 kr

• Handledning 15 101 kr
• Film till koncernmässan 4 895 kr

Administrativa kontoret (löne- och projektenhet) 3 563 736 kr

• Föreläsningar 51 915 kr
• Avgift till Linköpings universitet – forskare (finansierat av folkhälsoinstitutet) 2 941 396 kr
• Externa utvärderingar/kvalitétssäkring av projekt 79 104 kr
• Systemkostnad kompetensplanering 204 326 kr
• Pensionsrådgivning 192 813 kr
• Systemkostnad personalsystem 56 456 kr
• Övrigt enligt bifogad fil 37 726 kr

För övrigt

• Häromdagen fick vi frågan om min lön – den är 74 000 kr per månad.
• 2010 betalade Katrineholms kommun 1 042 037 kr till Katrineholms Kuriren, varav 810 004 kr för annonsering, 182 840 kr för prenumerationer på tidningen och 49 193 kr för övriga tjänster.

Ställ gärna frågor – allt för öppenheten!

Världen blir allt mindre. Vi kallar det ofta globalisering, men även teknik som sociala medier driver på utvecklingen. Jag lyssnade för ett tag sedan på Erika Bjerström som är journalist och utrikeskorrespondent och har inspirerat till detta inlägg. Hon berättade bl.a. om möten på de mest märkliga ställen som Henke på oljeriggen utanför Afrikas kust som visade sig vara en del av hennes nära nätverk. Världen har krymt.

Europas del i den globala utvecklingen är svår. Som samverkansprojekt är EU fantastiskt. EU är den enda supermakt som bildats i världen utan krig.

Men generellt sett så arbetar vi helt enkelt för lite i EU. Sverige är i och för sig en föregångare, men relativt hög pensionålder, 67 år. Jämför med Frankrike som har en pensionsålder på 60 år och kom ihåg vilket uppror det blev när den skulle ändras. Spanien ändrade nyligen sin pensionålder. I Skottland har man ett mål 80 år som pensionsålder.

EU är beroende av invandring för att utvecklas. Man har tidigare talat om brain drain att högutbildade från utvecklingsländer flyttar, exempelvis till Europa. Nu, med dessa länders utveckling talar man om brain circulation, man vill hem. Rent demografiskt så har väst helt enkelt färre lönearbare per invånare än i utvecklingsländerna.

Vet du till exempel Sverige omsluter 0,8% av världens ekonomi. Att bara 13% av CocaColas anställda är i USA. Botswana har högre BNP per person än Rumänien. Världens största filmindustri finns i Indiens Bollywood. När en fattig fiskare i Afrika är på väg in i hamn med dagens fångst kollar han av dagspriset i sin mobil. 1991 fanns 20 regionala krig i Afrika, idag 5. Afrika har mycket fokus mot Kina och Indien.

Man räknar med att ca 15% av jobben i väst i framtiden inte kommer att kräva högskola. Det kommer inte att finnas jobb för ”okvalificerade”. Det är en av de största hoten för Europa. Dels saknas det lönearbetare, dels finns det en stor grupp som inte matchar kompetenskraven.

Samtidigt pumpar Kina in pengar till Eurozonen genom köp av statsobligationer i bl.a. Storbrianien, Grekland, Spanien, Portugal och Irland. Man skulle kunna säga att Kina ger det stöd som EU inte givit. Vad vill Kina då? Jo, att EU ska släppa vapenembargot som infördes efter protesterna på Himmelska fridens torg 1989.

Som en del av Europa finns Sverige och i vårt land 290 kommuner, varje kommun med sin utmaning. Samlat har kommunerna de senaste 30 åren stått för en kvalitétsökning som motsvarar en kostnadsökning på en procent per år.

I nätverkssamhället är du som individ global. I fyra led så har du kontakt med varje människa i världen. Det har ändrats från sex led med hjälp av sociala digitala kanaler.

Har du funderat på vad det betyder?

Släpp alla tankar på protektionism och spela din del. Allt och alla hänger ihop och därför spelar vi alla också roll.

Jag tror också att vi som företräder det gemensamma är dåliga på att tydliggöra kopplingen mellan dina pengar och vad du får. Vi gör det visserligen, oftast vid men då på en generell nivå.

I framtiden tror jag att detta måste bli mycket tydligare. Du borde få se vad din förskoleplats kostar och vad din egenavgift är på räkningen, du borde se vad ditt badhus-besök kostar på din biljett och på lånekvittot på biblioteket så står det hur mycket av dina skattemedel som bekostat den tjänst du just fick.

Att synliggöra kostnader och att ha tydliga system för hur du kan göra för att bidra resursmässigt för en ännu bättre service tror jag är viktiga komponenter i att säkra framtidens välfärd.

Några speciella citat kan jag bistå med

• Mitt optimala mål med sociala medier är att få människor att mer se sin egen del i skeendet. Vad kan jag bidra med?
  

  Foto: Ulf Lodin

• För att ha fokus på detta måste man vara öppen med vad man gör innan man har lösningen. Detta ger förutsättningen för att växa i kommunikation.
• De som vi är till för har valt att vara på sociala medier, därför ska vi också vara där.
• Om kommunen är synonymt med orga­nisationen kan detta få till effekt att med­borgarna kan tycka att kommunen ska göra precis allting
• Genom att kommunicera via sociala medier, då man frågar sig vad man själv kan göra och bidra med, kan perspektivet vridas mot ett gemensamt ansvarstagande. Istället för att vara kunder i samhället blir vi med­aktörer.
• På sociala medier tar man bara upp frågor som lämpar sig för kommunikation. Och det är kanske inte ens du som ska välja dem. Någon har redan valt dem åt dig
• Själv har jag valt att intressera mig för vad människor har att säga. Att kommuni­cera med människor om vad de tycker är vik­tigt, och inte vad vi, organisationen, tycker är viktigt. Att lyssna på vad de vill prata om, inte vad vi vill prata om. Sen får somliga tycka att det är fel, men det är mitt sätt att vara. 

Självklart bad jag att få live-sända intervjun ;)