Posts Tagged ‘svenska skolan’
Kräver förståelse bildning?
Man brukar definiera kompetens som förmågan att utföra en uppgift. Kompetens är alltså alltid i förhållande till en viss sak som ska utföras. Ingen är ”all-kompetent”.
Jag har tidigare skrivit om mitt möte med Troed Troedsson och skrev i en bloggpost för några månader sedan att Troed menar att kunskapssamhället är överspelat – det går inte längre att konkurrera med kunskap. Alla kan allt! Nu är vi i förståelsesamhället. Det svenska ordet förståelse blir dock lite fel – ”Understanding” är bättre. Understanding har ju den dubbla betydelsen förstå och överenskomma. I förståelsesamhället är vår kompetens att kunna ta till oss nya områden. För att förstå måste vi vara delaktiga i överenskommelsen. Hur blir vi det? Vi måste ta in andras bilder – vi måste låta oss påverkas och vi måste vara med och skapa.
Troeds tankar stämmer väl överens med Daniel Pink, som jag tagit del en del av. Daniel Pink menar att framtiden kommer att premiera de som kan se helheter – han kallar det konceptsamhället – Troed kallar det förståelse samhället. Daniel Pink har också en mer medicinsk ingång och talar bl.a. om hur man kan arbeta med koncept genom att träna höger hjärnhalva.
Jag läste, efter tips från en intressant krönika i Sydsvenskan – Bildning är politik som hämtar inspiration från Leif Alsheimers bok Bildningsresan. Läs gärna artikeln, där det funderas på begreppen kunskap och bildning. För bildning menar författaren att det krävs en djupe, bred humanistisk bildning och det konstateras att;
Bildning är central för vår utveckling och demokrati. Slösar vi med det är vi illa ute.
Bildning, tolkar jag det som är således sådan kunskap som sitter djupt, man brukar tala om förtrogenhetskunskap. Bildning är också ett kunnande som gör att vi har förmåga att dra slutsatser och paralleller mellan olika skeenden såsom historiska samband och filosofiska tankemönster.
Om skolan kontateras att;
Målet verkar uteslutande vara att producera högt specialiserad arbetskraft, inte djupt bildade medborgare.
Personalchef med koll
Veckans nummer av Personal & Ledarskap fokuserar på användning av sociala medier. Katrineholms kommuns personalchef Eva Wing är intervjuad i tidningen.
Personalchefen som bloggar
Eva Wing är personalchef i Katrineholms kommun. Sedan i våras dryftar hon tankar och berättar om vad som ar på gång via kommunledningens gemensamma blogg. Syftet är bland annat att öka förståelsen for HR och att attrahera ny arbetskraft.
Bloggningen i sig är enligt Eva Wing mycket enkel. När hon har något hon vill förmedla skriver hon inlägget som ett mejl och skickar det till den automatiska bloggfunktionen Posterous som i sin tur lägger in innehållet i bloggen. Hittills har hon bland annat skrivit om drömarbetsplatsen och frågat sig hur länge man ska stanna på ett jobb. Eva Wings främsta anledning att blogga är att forsöka få en dialog med kommunmedlemmarna i kommunen om personalpolitiken och om personalarbetet i allmänhet.
- Ur mitt perspektiv är det for att attrahera den arbetskraft som ännu inte vet om att de vill arbeta i en kommun. Personalfrågor beror alltid någon. Det kan vara ett sätt att försöka förmedla arbetsgivarens perspektiv i olika frågor. Jag är av den uppfattningen att ju fler som har kunskap om personalfrågor, desto lättare blir vårt arbete. Dessutom är det ett mycket bra sätt att marknadsföra sig som arbetsgivare. Vem vill inte arbeta hos en arbetsgivare som kommunicerar med omvärlden och därmed med sina medarbetare, kunder, brukare, elever eller andra intressenter?
Eva Wing tror att de som ar skeptiska mot sociala medier är det for att de inte känner till vad det handlar om och inte förstar att det ar ett sätt att kommunicera.
- Skillnaden är att det ar så många fler som kan läsa kommunikationen och delta i den, samt troligtvis tillföra något. Men sociala medier ar inte det enda sättet som vi kommunicerar på, vi använder traditionella satt också. Det mänskliga mötet ar fortfarande oslagbart.
Bloggen hittar du har: http://katrineholm-klf.posterous.com/
Jag kan inte annat än instämma i Evas ord och känner mig så där extra nöjd att vi arbetar ihop Eva och jag
Jag tror precis som Eva att HR har en plats även på denna kommunikationsplattform. Jag hoppas också att du som läser detta går in och är aktiv på bloggen, då kommentarsgraden visar att den inte satt sig som kommunikationsplattform än.
Jag ska förövrigt tala mer om hur sociala medier bidra till att bli och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare på IBC Euroforums konferens den den 7-8 december.
- Sociala medier som förhållningssätt som ledare. Personlig – Öppen – Medskapande
- Hur kan sociala medier stärka organisationens varumärke inåt och utåt?
- Riktlinjer – vem ska göra vad? Och hur?
- Struktur och innehåll – Vår vision: Katrineholm 3.0
- Erfarenheter – framgång kräver öppenhet men ger sårbarhet
Välkommen både hit, dit och till Kommunledningsförvaltnings blogg!
”Allt för många av lärarna är obehöriga” #myt #fb
Den absoluta merparten av lärarna har lärarexamen, men kommunerna har varit tvungna att anställa lärare som saknar lärarexamen. Det beror främst på att staten inte har utbildat lärare i den omfattningen och med den inriktningen som har behövts.
Lärare i kommunal skola med lärarexamen:
Grundskola 87%
Gymnasium 78%
Lärare i fristående skola med lärarexamen:
Grundskola 67%
Gymnasium 53%
Källa: Myter och Fakta, Sveriges Kommuner och Landsting
”Eleverna lär sig inte ens läsa och skriva längre” #myt #fb
Svenska elever har hög läsförståelse jämfört med andra länder. Det visar flera internationella jämförelser. När det gäller matematik och naturvetenskap placerar sig svenska elever på en genomsnittlig nivå bland OECD-länderna. Skillnaden mellan skolor är också mycket små i Sverige, både utifrån skolornas socialekonomiska sammansättning och genomsnittliga resultat.
Källa: Myter och Fakta, Sveriges Kommuner och Landsting
”Skolan blir allt stökigare” #myt #fb
Regelbundna undersökningar visar att allt fler elever är engagerade och trivs med skolarbetet. Även relationen till lärarna har blivit bättre. Majoriteten av både lärare och elever har arbetsro på lektionerna och andelen elever som känner förtroende för lärarna har ökat från 50 till 81 procent på 13 år.
81 procent av eleverna tycker att det är lätt att vända sig till sin lärare vid problem. 66 procent av eleverna känner arbetsro på alla eller de flesta lektioner. 80 procent av lärarna känner arbetsro på merparten av lektionerna. 93 procentav lärarna trivs med eleverna. 96 procent av lärarna anser att de oftast möts med respekt från eleverna.
Källa: Myter och Fakta, Sveriges Kommuner och Landsting