Kommunchef

Inlägg med etiketten ‘skl’

Det står mig upp i halsen att de organ som finns för kommunala frågor inte tar sitt ansvar för sociala medier.

Fakta 

• sociala medier är här för att stanna
• sociala medier för kommunala organisationer är en särart
• Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är vår arbetsgivarorganisation
• Dagens Samhälle är vår naturliga samlande veckotidning
• Katrineholms kommun får flera samtal varje vecka från kommuner som vill ha hjälp
• Det går inte för oss och andra som hållit på ett tag att lägga hur mycket tid som helst på att stödja andra, även om vi vill.

Slutsats: Kommunerna behöver en samlande kraft och det borde vara SKL, möjligtvis SKL´s tidning Dagens Samhälle som står för det.

Nu till det mest beklämmande. SKL vägrar, jag har verkligen försökt, ända upp på VD-nivå. Min sociala-medie-själsfrände Thomas Selig programmerade till och med upp en Drupal-plattform och erbjöd SKL och har även närmat sig Dagens Samhälle.

Igår meddelade Dagens Samhälle att man stänger sin facebook-sida och använder twitter för att flöda ut information. Kommunikation finns det inte tid till. Dagens Samhälle har, med i spetsen försökt, men får nu inte ens in anmälningar till Sociala medier i valrörelsen. Det tror jag dock mest är en timing och målgruppsfråga.

Jag är rädd för att Dagens Samhälle med sin nya inriktning inte kommer att ta den plats som SKL borde ha tagit i stödet till kommunerna.

Jag tycker inte att vi kommuner ska tvingas till en parallel-organisation i denna fråga.

Hur löser vi detta?

Idag lyssnade jag på professor Rolf Solli på Handelshögskolan Göteborg. Budskapet var – Kommunerna ska ha en ny styrning med en -  obalanserad ekonomi. Märkligt kanske, men det han menade var att kommuner måste vara med och parera ekonomiskt vid låg- och högkonjunkter. Traditionellt så är det staten som gjort det.

Normalt när en kommun ska spara så gör man det genom att

• Minska personal. Personal står normalt för 2/3 av en kommuns utgifter.
• Osthyvel. Att lägga ut en generell besparing i procent.
• Ta bort hela verksamheter, vilket inte är så vanligt.
• Öka alternativa inkomstkällor ex öka avgifter.
• Överföra verksamhet såsom privatisering.
• Skjut upp kostnader ex investeringar.
• Öka effektiviteten, svårt att göra snabbt.

Jag har varit med och testat alla dessa sätt.

Rolf Solli talade sedan vidare om det han kallar för Cutback-management – reduceringsparadoxer - konskekvenser vid sparande.

• Den oreducerbara helheten – allt hänger ihop, det är svårt att bara spara i en del av en stor organisation utan att det spiller över på andra delar. 
• Analysinstrumentens paradox – vi har aldrig haft mer information om läget, men få vet vad de säger och ännu mindre hur de ska tolkas.
• Sagosyndromet – informationen om vad som kommer att hända och vad som borde göras blir så omfattande att man inte kan ta till sig allt.
• Deltagandes paradox – de som är med och sparar sparas bor.
• Den paradoxala glömskan – vi glömmer lätt och uppfinner, eller tror att vi uppfinner nytt.
• Man följer strömmen och gör som andra utan reflektion.

Vad ska man då göra enligt Rolf Solli?

• Uppmuntra kreativitet kontinuerligt för effektivitet.
• Använd inte anställningsstopp, det är att ge upp sin styrning.
• Skriv inte fler regler.
• Släpp in medborgarna i det ”interna” arbetet, de har ofta väldigt bra idéer.
• Ta med många i problemställningen, inte bara i lösningen.

…och tillåt kommunerna att var ”Mot-konjunkturiella”

Mycket kloka ord från ett forskarperspektiv. Jag känner igen mig i mycket, men hur man ser på en fråga är ju alltid beroende av var man själv befinner sig. Rolf Solli ser det ur ett makro-perspektiv. Kommunerna tillåts i dagsläget inte att parera konjunkturer utan är via lagstiftningen tvungna att alltid visa positiva resultat. Detta är en typ av tvångslagstiftning som tar bort en del av det kommunala självstyret som kommer sig av att vissa kommuner missbrukat sin bestämmanderätt. Eftersom kommunerna får en allt större i samhällsbyggandet så tycker jag definitivt att en större möjlighet att parera konjunktursvängningar skulle vara bra. Behovet av kommunal verksamhet minskar inte i lågkonjunktur och med tvära kast förstärker kommunerna såväl positiva som negativa konjunkturcykler.

Denna vecka har jag känt mig både angripen och stöttad, jag ska berätta varför.

Jag har haft handledning i mitt ledarskap sedan jag blev chef för första gången. Jag tycker att handledning är den främsta formen av kompetensutveckling som ledare eftersom det är så kopplat till min aktuella situation.

Jag har varit på företagsbesök på Sörmlands Grafiska, med dess karismatiska ledare Hans Engström. Sörmlands grafiska är ett stort tryckeri med ca 320 anställda och produktionen var minst sagt imponerande snabb och raffinerad. Sörmlands grafiska investerar hårt i Katrineholm. Jag slog vad med VD´n om att vi inom 10 år kommer att skapa våra egna tidskrifter, baserat på intresseområde, vi får se vem som har rätt…

Denna vecka har inneburit mycket kvällsjobb.

I tisdags var jag, tillsammans med övriga kommunledningen på överläggningar med Norrköpings kommunledning. Det var mycket trevligt och vi tog del av Norrköpings väldigt expansiva planer. Jag kommer ihåg Norrköping från min uppväxt som en ganska ruffig stad. Det är den inte längre och det har varit en medveten förändring. Intressant i Norrköping är bl.a. att de gjort en gemensam översiktsplan med Lindköping för att få kraften av en större region. De kallar den, lite kaxigt, fjärde storstadsregionen. Nåväl, vi fick höra allt ifrån deras kommande utvecklingsarbete såsom landsbygdsutveckling till anekdoter från kungens besök föregående vecka. Vi är helt överens med Norrköping om att en pendel mellan våra kommuner skulle vara oerhört positiv.

Jag var i Norrköping på visualiseringscenter dagen efter. Det var företaget Skill som bjöd in till en visning, mycket trevligt.

I torsdags var det energikonferens om lokal småskalig energi, energieffektivisering som verktyg för hållbar samhällsutveckling samt jobbskapande energiomställning på Safiren i Katrineholm. Konferensen arrangerades av Leader Gränslandet och hade flera bra talare. Bland annat så var Göran Persson där och jag passade på att växla några ord med honom. Göran Persson höll ett fantastiskt tal som du kan se i klippet ovan. Kvällen avslutades på Julita Gård med rundvandring och mat med underhållning.

Väl tillbaka i Katrineholm passade jag och mina barns Amigo-idol, konferencier Peter Rylander, på att fortsätta en stunds diskussioner i Katrineholmsnatten. Peter visade sig vara en person med ett stort hjärta, vilket också kunde skönjas under dagens alla kramar på scen. Vi får se vad vi kan hitta på tillsammans i framtiden.

Det närmar sig löneöversyn, som vanligt försenad. I år ska vi testa en ny förhandlingsmodell där vi träffar facken färre gånger under processen. Våra löneavtal har successivt förändrat karaktär till allt mer individbaserade lösningar. De fackliga organisationerna har svårt att hitta sin nya roll. Kan man både stå för en kollektiv massa och samtidigt en mängd individer?

Jag har träffat Telge Jansson och partners för att höra hur de föreslår att vi går vidare efter deras intryck från intervjuer. Mer information kommer på . Kortfattat kan nu sägas att jag är helt övertygad om att förändringar måste till båda avseende att bilda en samhällsbyggnadsnämnd och att bilda en koncern i Katrineholms kommun.

I veckan hade jag besök av bibliotekschefen Lars Nellde och bibliotekarie SaraBritta Jadelius. De ville tala om hur vi kan göra för att minska den digitala klyftan. Kulturförvaltningen har tillsammans med studieförbunden haft utbildningar för personer med låg datamognad och nu ville de diskutera hur vi kan utveckla det. Efter en stunds dialog kom vi fram till att vi borde kunna koppla detta till Katrineholm 3.0 och den massiva satsning vi nu gör för att bereda ungdomar praktik hos oss. Om vi kopplar de data-omogna till oss i Katrineholm 3.0 så kommer vi automatiskt att anpassa oss till den gruppen och de kommer att vilja bidra med innehåll. Så när man går en kurs så handleds man båda av en professionell ledare och av ungdomar och det man presterar ger praktiskt innehåll i vår nya hubb. Att minska den digitala klyftan handlar ju inte bara om att de ”analoga” ska ändra sig utan också att vi som är ”digitala” måste ändra vårt sätt.

I fredags var jag på Duveholmsgymnasiet och talade om sociala medier på deras medieprogram. Jag är ovan att tala med och inför en sådan grupp – unga, digitalt frälsta. Jag tror det blev…okej i alla fall, inte så mycket interaktion tyvärr. Du kan se allt på bloggen.

Träffade också en gammal kontakt som är tillbaka i Katrineholm, för lunch i veckan. Markku är aktiv på sociala medier och vi har diskuterat en hel del här. Ett mycket trevligt och givande möte. Ibland är möten AFK (AwayFromKeyboard) att föredra.

Denna vecka började en nyanställd folkhälsostrateg som ska vikariera för vår nuvarande. Hon heter Anna Arvidsson och vi träffades för att tala om våra gemensamma förväntningar. Bärande som alltid var – Hur kan vi bidra till att “Vi är vår värld”.

Vidare har jag under veckan kritiserats för att inte ta reda på fakta. Bakgrunden är att jag får extremt många enkäter och att de besvaras av dem som har kunskap om områdena. I detta fall hade jag delegerat till miljöchefen att svara. Han hade gjort det på ett felaktigt sätt. Eftersom han svarar i mitt namn är ditt mitt ansvar utåt, men hans ansvar inåt mot mig. Nåväl vi rättade med en stor arbetsinsats under torsdagsförmiddagen till det så gott det gick och det visade sig att vi var bättre än vad naturskyddsföreningens undersökning visade.

Efter förra veckans skriverier om mitt och kommunens engagemang på sociala medier så pubicerades en kommentar i Katrineholms kuriren i veckan. Mitt svar går att läsa i “Det handlar inte om sociala medier – det handlar om tron på dig”

Det känns som att vi är inne i en viktig brytpunkt om vi ska våga fortsätta våra satsning. Imorgon ska det bli mycket intressant om vårt samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att stödja kommunsverige i sociala medier blir av. SKL´s ledningsgrupp ska då fatta beslut. Satsningen går under namnen som står för Offenlig-Offensiv-Kommunikation-Kommuner.

Idag är det Sveriges Nationaldag och jag ska nu bege mig till Nationdraget i stadsparken med familjen.

Tack för denna vecka

/Mattias

Nu är alla kommunala löneavtal klara – idag presenterar SKL och Kommunal sin överenskommelse.

Speciellt glädjande, tycker jag att man lyckats komma närmare ett omställningsavtal som främjar aktiva åtgärder vid uppsägning pga arbetsbrist.

VD-brev maj 2010 – En lyckad avtalsrörelse i hamn

Det är med stor tillfredställelse jag konstaterar att vi – bara några veckor efter att märket satts i denna avtalsrörelse – har tecknat nya avtal med alla våra motparter. Och det utan medling. Avtalen ligger väl i linje med de överenskommelser som tidigare i vår träffats i den internationellt konkurrensutsatta industrin och andra delar av den privata sektorn. Avtalens längd ger kommuner och landsting möjlighet att planera långsiktigt – avtalen löper på 24 eller 25 månader. Det är också bra för sektorns medarbetare att förutsättningarna för kommande år är klara.

Det garanterade utfallet i de tre avtal vi träffat med SKTF, SSR, Ledarna och Teaterförbundet, med Läkarförbundet och med de båda lärarorganisationerna är 3,5 procent över två år. När det gäller Vårdförbundet har vi ju, som ni känner till, redan ett avtal för 2010, som ligger på 2 procent. Vi hoppas kunna träffa avtal om förlängning på ett år, så att alla våra avtal löper ut vid samma tidpunkt.

Avtalet med Kommunal, som vi har tecknat idag, har en lite annorlunda konstruktion. Kostnadsökningarna för kommuner och landsting ligger nära de övriga avtalen i vår sektor – 3,85 procent. Däremot innebär avtalet löneökningar på i snitt 4,65 procent eller 970 kronor i månaden. Denna skillnad beror på att avtalet innehåller ett flertal åtgärder som bidrar till att sänka kostnaderna för kommunsektorn. Bland annat är höjningen av lägstlöner och särskilda ersättningar, som till exempel ersättning för obekväm arbetstid, jour och beredskap, lägre än löneökningarna. Avtalet innebär också att nya regler införs för att reglera hur lönen ska trappas av för arbetstagare som på grund av organisatoriska eller medicinska skäl omplaceras till arbetsuppgifter med lägre lön, vilket också kommer att minska kostnaderna.

 Vi har därutöver träffat en principöverenskommelse om ett omställningsavtal, som också kommer att innebära kostnadsminskningar. Dels på grund av att avtalet innebär att aktiva insatser för att arbetstagare ska få nytt jobb ersätter avtalet om avgångsförmåner, AGF-KL, dels för att uppsägningstiden kortas från tolv till sex månader för merparten av arbetstagarna.

Denna avtalskonstruktion, som även avtalet för Handels bygger på, gör båda parter till vinnare. Kommunals medlemmar får en bra löneökning, men arbetsgivarens kostnad ökar inte så mycket mer än på andra avtalsområden.

För övrigt vill jag verkligen understryka det positiva i att vi efter så många års diskussioner, äntligen har en principöverenskommelse om ett omställningsavtal.  Avtalet kommer att ge kommuner och landsting långsiktigt bättre förutsättningar för omställning samtidigt som de medarbetare som berörs får ökade möjligheter att snabbt få ett nytt jobb.

Vi har också anledning att vara nöjda med nivåerna i avtalen. Mot bakgrund av att många kommuner och landsting på sikt har en tuff ekonomisk situation framför sig, är det positivt att vi, tillsammans med våra fackliga motparter, tecknat långsiktigt hållbara avtal, som ger förutsättningar att skydda och utveckla välfärdssektorn och samtidigt värna jobben.

De ekonomiska förutsättningarna skiljer sig kraftigt mellan våra medlemmar. Därför skulle vi ju helst ha sett sifferlösa avtal som lämnar ansvaret för att fördela löneutrymmet till de enskilda arbetsgivarna – kommuner och landsting. Men eftersom de träffade avtalen, med få undantag, inte binder upp löneökningar i specifika potter, individgarantier eller lägstlöner ger de ändå kommuner och landsting stora möjligheter att fördela löneutrymmet mellan verksamheter och individer, på det sätt som ni bedömer är bäst för verksamheten.

Jag vill också i detta brev ta tillfället i akt att fördjupa resonemanget lite kring den avtalsfråga som har kommit att dominera mediebilden av vår avtalsrörelse denna gång – frågan om lärarnas arbetstidsavtal.

Utgångspunkten från SKL i förhandlingarna var att skolan måste få en arbetsorganisation som skapar förutsättningar för en skola där elevers kunskapsresultat förbättras och där eleverna når de uppsatta målen. Jag behöver inte påminna om de brister som idag finns när det gäller resultaten i skolan och det faktum att det finns elever som inte får den hjälp och det stöd som de behöver. Vi vet också att många lärare känner sig otillräckliga och att de upplever att arbetet är stressigt.

Som arbetsgivare är vi helt övertygade om att skolans utmaningar kräver att skolledningarna får ökade möjligheter att skapa en modern arbetsorganisation som sätter elevernas behov i fokus. Det är också de tydliga signaler vi får från er, era skolchefer och rektorer. Skolans resurser måste kunna användas effektivare. På många håll behöver dialogen mellan rektorer och lärare förbättras.

Inför denna avtalsrörelse enades därför SKL:s styrelse om att det efter år av resultatlösa diskussioner var dags att tydligare än tidigare driva frågan om ett modernare avtal som underlättar för rektorer och lärare att skapa en arbetsorganisation som svarar mot elevernas behov. 

Det är inte utan stolthet som jag konstaterar att vi var framgångsrika i vår förhandling. I det avtal som vi och de två lärarorganisationerna har tecknat har vi enats om att uppmana till och stödja lokala initiativ till nya sätt att organisera arbetet och förlägga lärarnas arbetstid som bedöms leda till en bättre skola för eleverna. Det kan innebära att lärarna bibehåller sin ferietjänst men med mindre förtroendearbetstid, eller att de väljer att gå över till semesteranställning. Det viktiga är att det är förutsättningarna och verksamheten på den enskilda skolan som ska styra vilken arbetsorganisation som ska användas för bäst resultat.

Vi anser att det är rimligt att de arbetsgivare som vill lägga om arbetsorganisationen på ett sätt som ska skapa bättre resultat och högre produktivitet också ger en extra löneökning till lärare som är beredda att arbeta på nya sätt för att öka kvaliteten i skolan. Lärare som går in i en ny arbetsorganisation kommer därför att kunna få en extra lönehöjning med i snitt 2000 kronor i månaden.

När man tar del av en del av medias sätt att beskriva det nya avtalet är det lätt att dra slutsatsen att SKL har misslyckats att nå de uppsatta målen. Denna vrångbild av vad vi har uppnått i det nya avtalet bygger på ett antal missförstånd och myter kring våra utgångspunkter. Vi har gång på gång blivit beskyllda för att visa lärarna misstro. Det har påståtts att vi har velat införa stämpelklocka, öka kontrollen för kontrollerandets egen skull, att vi ville ta bort all förtroendearbetstid eller alla lärares sommarlov, och att vi ville låsa in lärarna i tomma skolor under sommaren.

Om detta hade varit vad vi hade krävt, då hade det tecknade avtalet varit ett misslyckande. Men som jag vet att ni är medvetna om har vi har tillskrivits åsikter och avsikter som vi inte har haft. För återigen, vår utgångspunkt inför avtalsrörelsen var att komma överens med lärarorganisationerna om en mer flexibel arbetsorganisation i skolan som skapar förutsättningar för bättre resultat och ökad måluppfyllelse.  Det är just detta som det nya avtalet skapar förutsättningar för och det är därför som vi anser att denna avtalsrörelse har varit en framgång för oss som arbetsgivare. Jag tycker dock att man skall vara försiktig att utnämna vinnare eller förlorare efter en avtalsrörelse. Jag konstaterar att detta nya avtal är bra för alla parter. För oss som ansvarar för skolan och för lärare som får möjlighet att höja sin lön och förbättra sina arbetsvillkor. Men framför allt för eleverna som får förutsättningar att få en bättre skola.

Avslutningsvis vill jag säga att det arbete som nu väntar är det allra viktigaste. Vi som parter måste tydligt visa på central nivå och i kommunerna och på skolorna, i både ord och handling att vi stödjer intentionerna i avtalet och står upp för de möjligheter avtalet ger. Om vi lyckas med det har vi lagt en bra grund för skolans fortsatta utveckling.

Vänliga hälsningar och en önskan om en trevlig Kristi Himmelfärdshelg.

Håkan Sörman
VD
Sveriges Kommuner och Landsting

I förra veckan kom SKL´s riktlinjer för användning av sociala medier. Jag har gått i valet och kvalet kring en eventuell mer djuplodad bloggpost om ämnet också kopplat till vårt möte med datainspektionen, några synpunkter har jag redan nu. SKL sammanställer för närvarande alla följdfrågor, kontakta Kajsa Tirén så framför hon alla frågor till juristerna, får återförande till oss alla. Många har bloggat om ämnet, ex kopplat till DN´s artikel. Jag avvaktar lite…

SKL finns ju nu på . Vet inte om det är för social-casting eller broadcasting, men de följer…gissa hur många? Nåväl alla ska börja någonstans de är också tydliga med att det är ett nyhetsflöde. Jag ska definitivt dra mitt strå till stacket för att vi tillsammans med SKL ska göra något bra, återkommer om det.

En konkret fråga kopplat till riktlinjerna ställer .

…och svaret är ja. För det första så har ju vem som helst rätt att begära ut vad som helst. Frågan är alltid

1) är det en allmän handling (förvaras och är inkommen eller upprättad)?

Ja, gå till steg 2. Nej, så ”finns den inte” i detta avseende.

2) är den i så fall sekretessbelagd ?

Nej – så får du det. Ja, så får du ett beslut om det.

SKL kommer fram till att handlingarna på sociala medier är allmänna – så de går således att begära ut mina tweets. Tweets är inte sekretessbelagda, om de var de skulle de inte vara tweets längre utan vara raderade och införda i vårt diarie. De fortsätter med att myndigheten bör fatta ett generellt gallringsbeslut om att handlingar som är av tillfällig eller ringa karaktär får gallras när de inte längre är aktuella. Gallringen, utrensningen kan ske relativt omgående om beslut finns.

Åter till din frågan. Vi har inget gallringsbeslut så du kan få mina tweets, sedan tidernas begynnelse (du har för övrigt redan tillgång till dem på twitter :)). Men jag är en hyvens man så jag har gjort något mycket trevligt – en tweetbook åt dig och andra av intresse - http://tweetbook.in/v/30860918 

Varsågod! – ibland är det ett nöje att följa förvaltningslagen :)

Några korta kommentarer avslutningsvis;

• Diskussionen om skärmdumpar har nog missförståtts. SKL menar inte att man ska lagra innehållet, utan ge en bild av hur det såg ut just denna tid med vår teknik. Hade de velat ha dialogen hade de väl hänvisat till tweetbook.in eller annan dyl tjänst :)
• Blogga max ett år som stod i artikeln MÅSTE vara ett missförstånd
• SKL menar att kommunen ska officiellt dokumentera alla ställen man vistas på i de sociala medierna, dvs även de tjänster vi använder att flöda med, om inte dialogfunktionerna är avstängda. Detta ställer stora krav och det vill till att stänga av så mycket som möjligt. Dialogen ska vara samlad – inte utspridd tycker jag.

Allt för nu!