Kommunchef

Idag lyssnade jag på professor Rolf Solli på Handelshögskolan Göteborg. Budskapet var – Kommunerna ska ha en ny styrning med en -  obalanserad ekonomi. Märkligt kanske, men det han menade var att kommuner måste vara med och parera ekonomiskt vid låg- och högkonjunkter. Traditionellt så är det staten som gjort det.

Normalt när en kommun ska spara så gör man det genom att

• Minska personal. Personal står normalt för 2/3 av en kommuns utgifter.
• Osthyvel. Att lägga ut en generell besparing i procent.
• Ta bort hela verksamheter, vilket inte är så vanligt.
• Öka alternativa inkomstkällor ex öka avgifter.
• Överföra verksamhet såsom privatisering.
• Skjut upp kostnader ex investeringar.
• Öka effektiviteten, svårt att göra snabbt.

Jag har varit med och testat alla dessa sätt.

Rolf Solli talade sedan vidare om det han kallar för Cutback-management – reduceringsparadoxer - konskekvenser vid sparande.

• Den oreducerbara helheten – allt hänger ihop, det är svårt att bara spara i en del av en stor organisation utan att det spiller över på andra delar. 
• Analysinstrumentens paradox – vi har aldrig haft mer information om läget, men få vet vad de säger och ännu mindre hur de ska tolkas.
• Sagosyndromet – informationen om vad som kommer att hända och vad som borde göras blir så omfattande att man inte kan ta till sig allt.
• Deltagandes paradox – de som är med och sparar sparas bor.
• Den paradoxala glömskan – vi glömmer lätt och uppfinner, eller tror att vi uppfinner nytt.
• Man följer strömmen och gör som andra utan reflektion.

Vad ska man då göra enligt Rolf Solli?

• Uppmuntra kreativitet kontinuerligt för effektivitet.
• Använd inte anställningsstopp, det är att ge upp sin styrning.
• Skriv inte fler regler.
• Släpp in medborgarna i det ”interna” arbetet, de har ofta väldigt bra idéer.
• Ta med många i problemställningen, inte bara i lösningen.

…och tillåt kommunerna att var ”Mot-konjunkturiella”

Mycket kloka ord från ett forskarperspektiv. Jag känner igen mig i mycket, men hur man ser på en fråga är ju alltid beroende av var man själv befinner sig. Rolf Solli ser det ur ett makro-perspektiv. Kommunerna tillåts i dagsläget inte att parera konjunkturer utan är via lagstiftningen tvungna att alltid visa positiva resultat. Detta är en typ av tvångslagstiftning som tar bort en del av det kommunala självstyret som kommer sig av att vissa kommuner missbrukat sin bestämmanderätt. Eftersom kommunerna får en allt större i samhällsbyggandet så tycker jag definitivt att en större möjlighet att parera konjunktursvängningar skulle vara bra. Behovet av kommunal verksamhet minskar inte i lågkonjunktur och med tvära kast förstärker kommunerna såväl positiva som negativa konjunkturcykler.

Ett svar till “Kommunalt självbestämmande i hög- och lågkonjunktur” — Tyck till!