Sociala genvägar – SKTF-tidningen 7/2010
Dagligen lägger Katrineholms kommunchef Mattias Jansson ut innehållet i sin kalender på Facebook och Twitter. Läsarna uppskattar inte alltid hans arbetsprioritering. – Det ger mig en tankeställare. Arbetar jag på bästa sätt för dem jag är till för?
Mattias Jansson är antagligen den tjänsteman i kommun- och landstingssverige som är mest aktiv i det som vanligtvis klumpas samman inom begreppet sociala medier. Hans kommunchefsblogg uppdateras nästan dagligen, 900 personer följer hans Twitterflöde och den Facebook-sida han har som kommunchef har närmare 700 vänner.
Mattias Jansson anser att arbetssättet är nödvändigt. – Vi måste följa med i den samhällsutveckling som är. Vi måste anpassa oss till dem vi är till för. Vad Mattias Jansson syftar på är att närmare tre miljoner svenskar har Facebook-konton, att antalet svenska bloggare beräknas vara uppemot 350 000 och att många, främst i den yngre generationen, sköter en stor del av sina kontakter på just sociala medier.
Mattias Jansson menar att hans närvaro på nätet har öppnat dörrar – både in och ut från kommunen. – Det är effektivt, jag får mer input och når ut till fler på kortare tid. Sedan kan det finnas ett visst avstånd till människor när man har en roll som min, men sådana auktoritära barriärer bryts ner på sociala medier. Att en kommunchef har nytta av att vara aktiv på sociala medier är kanske inte så konstigt.
Men övriga anställda i Katrineholms kommun, skulle de ha nytta av sociala medier i sitt arbete? Mattias Jansson vill vända på frågan. – Vem har inte nytta av e-post och telefon? Det absurda i den här diskussionen är att man ser sociala medier som ett fenomen i sig, inte som en kommunikationsväg. Då är frågan: vem i Katrineholms kommun är inte beroende av kommunikation? Hur man söker plats inom äldreomsorgen, frågor om gymnasieval och bygglov, Mattias Jansson ser mängder av ämnen som lämpar sig för sociala medier.
Det behöver inte heller nödvändigtvis vara så att medborgare frågar och kommunen svarar. – Svaren behöver inte komma från myndigheten, det kan lika väl komma från någon annan som har kunskap i frågan. Jag tror att det offentliga kan ha en roll i att lägga plattformar för andras människors diskussioner.
Fortfarande är sociala medier jungfrulig mark för de flesta kommuner och landsting. Men de trevande försöken är många. Röntgenpersonal i Karlstad bloggar, Östersund söker personal på Facebook och snöröjningen i Huddinge kan följas på Twitter. Datainspektionen har också fått allt fler frågor om hur kommuner ska hantera personuppgifter som finns på sociala medier. I ett nystartat projekt ska myndigheten reda ut vad som gäller.
Mette Ludvigsson, informatör på nystartade Angereds närsjukhus, driver tillsammans med medarbetarna en sjukhusblogg. Främst vänder sig bloggen till anställda på sjukhuset och andra som är intresserade av svensk sjukvård. – Många tycker att de hänger med bättre i vad som händer på sjukhuset genom bloggen. Den vanliga webbsidan är mer utvecklad från ett patientperspektiv, säger hon. Till sommaren startar sjukhuset även ett diskussionsforum på nätet för de dryga 50 invånare i Angered som sjukhuset knutit till sig i en så kallad medborgardialog. Förhoppningen är att forumet ska fånga upp tankar och åsikter som kan förbättra verksamheten på närsjukhuset.
Men Mattias Jansson och Mette Ludvigsson är undantag. Få kommun- och landstingsanställda använder sociala medier i jobbet. Och frågan återstår: kan man göra ett bättre jobb om man använder Facebook, bloggar eller Twitter? Anders Mildner, frilansjournalist som bevakar sociala medier, har ett tydligt svar. Kommuner jobbar för sina invånare och de anställda borde därför finnas där många av invånarna är – på de sociala medierna. – Alla arbetsgivare vill ha välinformerad personal. Och vad som händer besvaras i dag bättre genom sociala medier än av dagstidningarna, säger Anders Mildner. Om kommunerna var mer aktiva på sociala medier skulle man också mota en och annan Olle i grind, tror Klaus-Peter Beiersdorf, konsult inom sociala medier. – Du kontaktar bara din kommun när du är skitförbannad, här kan man fånga upp och föra en dialog redan innan det går så långt att det blir problem. En liknande åsikt har Jonas Rosenkvist, kommunjurist i Trelleborg. Han lutar sig mot förvaltningslagen som säger att myndigheter ska vara lätta att komma i kontakt med och dessutom svara på frågor så fort som möjligt. – Medborgarna finns på de sociala medierna, det är deras naturliga mötesplats. Så varför ska inte vi vara där? säger han.
Alla delar dock inte Jonas Rosenkvists syn. Skeptiker menar att det finns en övertro på de sociala medierna. Den danska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv har också varnat för att privat Facebook-användande på arbetstid kostar arbetsgivarna miljarder. Dessutom är det många offentliganställda, främst inom landstingen, som inte får använda Facebook eller andra sociala medier på arbetstid. Exempelvis inom Landstinget Kronoberg där sådana sidor är spärrade. – Vi vill inte äventyra patientsäkerheten. I sociala medier finns det ingen kontroll över vad användarna lägger in för länkar och liknande, säger IT-direktören Göran Hernell och nämner bland annat ett virusangrepp som drabbade omkring 10 000 av Region Skånes datorer 2009. Det finns en liten grupp inom landstinget som har ett yrkesmässigt behov av ta del av sociala medier, menar Göran Hernell. Han syftar främst på politiker och anställda som arbetar inom ungdomsverksamhet. För dem arbetar Landstinget Kronoberg med att ta fram en speciallösning. Men att förbudet mot sociala medier skulle stå i vägen för personalens utveckling har Göran Hernell svårt att se. – Självklart har medarbetare behov av att utbyta erfarenheter, men det finns många andra kanaler för det. Allt står inte och faller med Facebook och andra sociala medier.
Oscar Magnusson ,
Grundtips för sociala medier
– Du måste ge lika mycket som du tar. Se till att du för en dialog, svarar på frågor och inte använder de sociala medierna enbart som en megafon.
– Odla dina nätverk, leta upp personer som du vill vara i kontakt med och visa att du finns. Det är bortkastat att vara aktiv på sociala medier om man inte har någon mottagare/publik.
– Lär dig att lyssna och konversera, fler blir benägna att dela med sig med tips och hjälp om man själv visar prov på samma sak. – Använd rätt ton om du företräder en myndighet.
Källor: Klaus-Peter Beiersdorf och Anders Mildner