Archive for februari 2012
Det finns ingen godhet i att skydda människan från henne själv
29 februari, 2012 | 
Författare 
För några år sedan föreslog dåvarande personalchef Susanne Wihlborg att vi i kommunledningsförvaltningens ledningsgrupp skulle läsa boken Ledarskapets Tao. Vi inledde våra möten med att en av medarbetarna hade valt ut en text som är max en sida och läste den för oss andra. Sedan reflekterade först den som läst och sedan gjorde vi det tillsammans. Totalt tog punkten en halvtimme. Jag minns det som givande.
Speciellt är det en del av en taoism som satt mig i mitt medvetande.
Lika behandling
Naturens lag är blind, dess rättvisa opartisk. Konsekvenserna av ens beteende är ofrånkomliga. Att vara människa är ingen ursäkt.
En vis ledare försöker inte skydda människorna mot dem själva. Medvetandets ljus lyser i lika mått på det som är behagligt och det som är obehagligt.
Tao är för mig att låta naturens lagar och energier råda. I det att tao är att följa så blir det ett naturligt ansvarsutkrävande, eller det kanske blir naturligt med konsekvenser helt enkelt.
Naturens lag är blind, dess rättvisa opartisk. Konsekvenserna av ens beteende är ofrånkomliga.
Det är precis det tänker jag.
Jag ser så ofta att människor använder förklaringar på sina beteenden som ursäkter till beteendet.
Jag tänker att förklaringen finns bara där som en förutsättning bakom ditt val av handling. Jag ansvarar alltid själv för handlingen. Med taoismens ord.
Att vara människa är ingen ursäkt.
All utveckling av mig själv som människa bygger på ett ansvarstagande för mina handlingar. Det är i enlighet med tao naturligt. Det du satt i rörelse får du också ta konsekvensen av. Jag upplever att det finns en ”nånannan-ism” hos oss idag och att den också upprätthålls av ledare i någon slags vilja att vara goda.
En vis ledare försöker inte skydda människorna mot dem själva.
För den som ansvarar för sina tillkortakommanden får också ansvara för sina vinster.
Gör du så? Eller har du en större benägenhet att låta lyfta fram ansvar för handlingar i det positiva än det negativa. Det känner jag att jag lätt gör.
Medvetandets ljus lyser i lika mått på det som är behagligt och det som är obehagligt.
Att växa som människa är att se mig själv sådan som jag är.
Att bidra till andra människors utveckling är att hjälpa dem att se sig själva.
Det är tao – naturens lag.
6 Comments »Inblick i närradion
Sådär var tredje månad är jag med i närradion i Katrineholm – nu senast igår. Närradion har enligt uppgift ganska många lyssnare, framför allt bland äldre människor. I detta samtal kom vi in på allting från snöskottning till visionsstyrning och fördjupningen av översiktsplanen för Djulö. Om du missade programmet kan du se det här – med bild 
Attraktivitet – inte dina behov
Jag hävdar att de flesta tror att genom att vara en attraktiv arbetsgivare så fungerar organisationen. Det är fel!
Numera ska alla organisationer ha ett arbetsgivar(varu)märke. Det är ett löfte om vad vi står som arbetsgivare. Problemet är att de flesta gör en tankevurpa när de skapar det. De flesta arbetsgivarmärken har ambitionen att göra arbetsgivaren attraktiv. Man vill att människor ska vilja jobba hos just oss, varför man formulerar en strategi för hur man ska vara. Den strategin skapas ofta utifrån personalens behov och berättelser, exempelvis med storytelling. Man formulerar ett löfte utifrån behoven hos sin personal.
Det är fel, fel, fel.
Hela HR (human resource) är för tjänsteproducerande organisationer den viktigaste ledningsprocessen. I de verksamheter där vi behöver din tankekraft och inte bara din handling så blir det A och O vem du är och med det vilken kompetens du har. Det är kompetensen som skapar värdet för dem vi är till för, men då måste vi komma ihåg en sak. Det vi säger att vi ska vara som arbetsgivare måste ha att göra med behovet hos den vi är till för – inte behovet hos oss själva.
Arbetsgivarmärket kommer att styra vår kompetens
-
Kompetens är förmågan att utföra en uppgift.
-
Uppgiften är i förhållande till brukaren/ kunden.
Så snälla sluta med arbetsgivarmärken som går ut på att vi ska ha goda förmåner som arbetstagare. Se till att arbetsgivarmärket går hand i hand med ert varumärke. Sätt ett arbetsgivarmärke som betyder något för den vi är till för och
Vad är viktigast för henne? Mötet med dig? Din vilja att vara där? Din uppmärksamhet?
Jag har en teori till. DET kommer att attrahera medarbetare därför att du visar att du menar allvar, du låter det synas i hela styrsystemet och vi lägger oss inte ner på rygg som arbetsgivare och attraherar alla.
Du är utvald!
Posted in Ledarskap | 
Etiketter arbetsgivarmärke, arbetsgivarvarumärke, attraktiv arbetsgivare, employer branding, storytelling |
Århus tar publiceringsrätten #kkgate ett steg för långt
I Århus har en debatt blossat upp då kommunen, vad jag förstått, publicerat en text de fått för sakgranskning från Ekstra Bladet innan den gått i tryck.
Aarhus Kommune valgte det sidste: Kommune breaker JP-historie. Metoden var at offentliggøre journalistens artikel, som kommunen havde fået til citattjek, inden journalisten selv offentliggjorde den.
viaAarhus og Katrineholm viser, hvorfor nettet kræver nye journalistiske formater. dSeneste.
I sammanhanget nämns den sk. #kkgate där jag publicerade frågor jag fått från en journalist som ett referensfall. Jag tycker inte att det handlar om samma sak. Att få sakgranska sina citat till media är kotym och en möjlighet som vi som intervjuade ska vårda. Jag skulle aldrig välja att lägga ut det.
Det jag däremot gjort, vid sidan om #kkgate är att, i sann öppenhetsanda ex. berätta att nu ringde journalist X och frågade om Y. Det har också påverkat kommande artiklar.
Medialandskapet förändras och i rollsökningen krävs att vi har en ömsesidig respekt för varandras roller.
Nu utvecklar vi Stortorget – tillsammans
Idag lanserade vi utbyggnaden av Tommy Myllymäkis restaurang på Stortorget och så började vi riva delar av murarna på torget.
Här finns ritningarna på hur ombyggnaden kommer att se ut.
Stortorget
Läget är rätt – rätt geografiskt och rätt för handling och förändring.
Posted in Katrineholm | Etiketter event, invigning, Katrineholm, Stortorget, torget, utveckling, Video |
Lärarnas lönekrav kostar 39 miljarder
Mats Edman, chefredaktör och VD på Dagens Samhälle skrev denna reflektion i förra veckans tidning. Tyvärr finns den inte publicerad digitalt, men med hans tillåtelse så får du ta del av den här. Se det som en gästblogg DEN BRITTISKE HISTORIKERN Cyril Northcote Parkinson (1909-1993) är berömd för sina universella iakttagelser av byråkrati i offentlig och privat sektor. När det gäller effektivitet poängterade han bland annat att allt arbete förbrukar de resurser och tid som avsatts för ändamålet.
Om det tar fem personer att lösa ett problem, men åtta anställts för saken, då sysselsätter problemet åtta anställda. Multiplicera med antalet medarbetare i en stor organisation och tjoff-ett byråkratimonster är fött!
I den svenska skolan har reallönerna inte utvecklats som lärarna önskat. En viktig förklaring är att Sverige alltför länge investerat i ökad kvantitet (fler lärare) i stället för ökad kvalitet (högra krav, mer elevtid).
Om Parkinson fått studera vår skola hade han bland annat sett att en kommunanställd lärare förväntas undervisa 18-20 av sina 45 avlönade timmar i veckan. Bara 40 procent av lärarnas tid används till eleverna.
EFTERSOM POLITIKER BÖR väga skattemedel mot nytta så bör de studera andra som lyckats få bättre resultat. Kunskapsskolan är ett exempel. Genom ett radikalt annorlunda synsätt på skolans organisation har man uppnått en undervisningstid på 65 procent. Därför har man 5,4 lärare per 100 elever. I kommunerna 8,3 lärare.
I bägge systemen åstadkoms 1650-1700 elevtimmar per år. Av någon anledning lyckas Kunskapsskolan, justerat för socioekonomisk bakgrund hos eleverna, producera bättre betyg (meritvärde) med bara 2/3 av lärarstyrkan. Inte bara är Kunskapsskolan effektivare. Resultaten är högre och dessutom får man pengar över. Begreppet ”lärartäthet” saknar egenvärde; det går att jobba smartare.
Om kommunerna vill hänga med måste de stresstesta skrået. Nu kräver lärarfacken 10 000 kronor mer i månaden (+35 procent). Det blygsamma kravet kostar 39 miljarder per år. En del kommer igen via skatten, men notan slutar ändå på 31 miljarder bara för lärarna. Det skulle äta upp allt löneutrymme i sektorn. Vilka ska sänkas? Undersköterskorna i hemtjänst och på äldreboenden?
SÅ SVARET PÅ lärarnas 10 000-kronorsfråga kan bara vara högre produktivitet liksom kvalitet. Om kommunerna vill mäta sig med friskolorna behövs, i runda tal, kanske bara 160 000 lärare mot dagens 200 000.
Med 40 000 färre lärare uppstår givetvis ett löneutrymme. Fast jag misstänker att lärarfacket stannar kvar på perrongen och vinkar farväl när deras tåg mot framtiden går.
Mats Edman, Chefredaktör/vd, Dagens Samhälle
Posted in Kommuner | Etiketter dagens samhälle, Gästbloggare, journalistik, kommun, lärande, lärare, lön, Mats Edman, skola |
Jag är en uppskattad ledare!
Blått=mitt resultat, Rött=kommunen som helhet
Får jag säga så?
Får jag säga att när jag ser detta resultat så från vår medarbetarundersökning så blir jag superlycklig och stolt över mig själv och det team jag har förmånen att leda!
När jag får höra att ett index över 80 är excellent sprudlar och spritter det i min kropp.
Vi är ett team av starka individer. De flesta med en längre chefserfarenhet än jag. Ett team som leder vitt spridda verksamheter som förvaltningschefer.
Vi begravde ju jante för ett tag sedan så idag tillåter jag mig ett JIPPIE!
…och ett tack
ps. Du som tycker att jag är en narcissistisk idiot som borde ha bättre för mig än att sola mig i min egen förträfflighet – tack för att även du läste!
Sociala medier för nej-sägare
Såg ett reportage från tidningen Kommunal Ekonomi nr 1 2012 från när jag föreläste på Ekonomichefsdagarna.
Om du blir intresserad av föreläsningen i sig så håll tillgodo :=)
Bolander om särprofileringens baksida
Jenny Bolander, medarbetare och trainee reflekterar över veckan
Jag tycker att kommunala verksamheter är dåliga på att lyfta fram det positiva och unika – att vi är en kommun! Ett konstaterade som återkommer i möten med elever och ungdomar är att ”kommunen” aldrig syns i skolan eller ”där vi är”. Bakgrunden är att Mattias eller jag har berättat om kommunen och dess verksamhet som oftast är större än vad ungdomarna först trodde. Som tips brukar vi få att ”affischera mera” och jag undrar, när är kommunen ”kommunen” och varför?
Katrineholms kommun har en grafisk profil vars syfte är ”att skapa en tydlig och enhetlig avsändare för den samlade kommunala verksamheten. Genom att underhålla, vårda och stärka den gemensamma profilen visar vi vilka vi är, vad vi står för och är lätta att känna igen.”
Då och då händer det dock att vi inte använder den grafiska profilen med kommunvapnet, vågen och texten Katrineholms kommun. Jag gjorde till exempel inte det i samband med kommunkoncernens julfest och mässa. Varför? För att det lätt blir stelt, tråkigt, byråkratiskt och inte passar med hur vi vill utrycka oss känslomässigt och visuellt. En snabb överblick säger mig också att den grafiska profilen tenderar att används mer vid traditionellt informativa sammanhang som tidningsannonser, brev och visitkort än vid ungdomsverksamhet, kultur- eller fritidsaktiviteter. Det vill säga inte i sammanhang som kanske i större utsträckning förmedlar känslan av läge, liv och lust.
Som trainee försöker jag reflektera utifrån olika perspektiv och jag ser två utmaningar i ovan. Dels att öka kunskapen om och intresset för kommunens verksamhet och dels den grafiska profilen. Så när jag såg en ny bra blogg funderade jag på vad får det för konsekvenser när vi inte använder den grafiska profilen i vår kommunikation av all vår verksamhet från ungdomsverksamhet, skola, snöröjning, äldreomsorg till bygglov och näringsliv.
Stärker vi bilden av kommunen som en helhet, som det gemensamma?
Min tes är att ”särprofilering” bidrar till en förenklad bild av verksamheten och hur den utförs istället för att ge Katrineholmarna, det vill säga dom vi är till för, en tydligare och starkare bild av vad som är kommunal verksamhet. Kommunen är en starkt differentierad verksamhet men är det inte just det som är det unika med kommunal verksamhet? Vi finns med i flera olika sammanhang under livets gång.
Om vi använder den grafiska profilen så kommer vi underlätta för medborgarna att känna igen och förstå vilken verksamhet som erbjuds på deras uppdrag. Det är gemensamt som vi skapar och fyller kommunvapnet med allt det står för – läge, liv och lust.
Anpassning innebär varsel av 80 medarbetare
Bildningsförvaltningen har gjort en rad förändringar under den senaste tiden för att anpassa sin verksamhet till gällande förhållanden och i syfte att skapa bättre förutsättningar för skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag. Verksamhetsförändringar som är kopplade till elevval, demografi och ändringar i lagstiftning har genomförts liksom personalanpassningar. Under 2011 inledde vi ett stort omställningsarbete för att minska bildningsverksamhetens kostnader och Katrineholms kommun la in om varsel berörande 55 anställda. Under hösten 2011 inleddes också en organisationsöversyn för förvaltningskontoret i syfte att möta framtida utmaningar.
Sammantaget har arbetet under 2010 och 2011 inte uppnått förväntad kostnadseffekt. Vissa områden har inte gjort sina kostnadsjusteringar under 2011 för att komma in i sin budgetram. Verksamheten påverkas också av att eleverna i år 7 – 9 i Valla skola flyttas till befintliga 7-9 skolor i tätorten. Utöver det måste vi anpassa vår verksamhet till en eventuell etablering av två friskolor och utökningen av en befintlig friskola. Alla elever, som är bosatta i kommunen, erbjuds och garanteras en plats i en kommunal skola. Vid en etablering av en friskola har eleverna möjlighet att ansöka till och välja en annan grundskola. Vi måste därför anpassa vår organisation till de förutsättningarna så att kommunen inte får dubbla kostnader.
Katrineholms kommun kommer därför att varsla 80 medarbetare om uppsägning på grund av arbetsbrist, de som sägs upp meddelas under februari månad. Det rör både lärare, administrativ personal, rektor och annan pedagogisk personal.
Detta beror på:
- Eventuell etablering av friskolor och utökningen av en befintlig friskola
- Flytt av elever i år 7-9 i Valla skola till tätort
- Att vissa områden inte gjort sina kostnadsjusteringar 2011
Katrineholms kommun kommer arbeta för bästa möjliga lösning för samtliga parter.
Sammanfattningsvis kan man säga att
- Den budgeterade kostnaden per elev ökar – detta är således ingen besparing
- Kommunen har ett ansvar att med kort varsel anpassa sin organisation, det gör vi nu
- Vi står oss i många delar bra i förhållande till friskolorna men kommer att vässa oss och bli tydligare
Posted in Katrineholm | Etiketter friskola, kostnader, lärare, omställning, personal, skola, utbildning |
