Posts Tagged ‘skola’
Skolbesök om “kommunen”
10 oktober, 2012 | 
Författare 
Jag kommer precis tillbaka från ett besök i klass 8B på Södra skolan. Vi har talat en timme om kommunen, mitt jobb och om delaktighet. Mycket handlade om vad man kan göra närman har synpunkter på saker i kommunen? Det kommer alltid många tankar från elever vid sådana här tillfällen. Skolmat är t.ex. något som engagerar mycket. Just detta att ha en rak kommunikation med den som beslutar tycker jag är viktigt. I Katrineholm finns alla möjligheter att ha en närhet direkt till våra förtroendevalda via telefon, mail och andra möten. Oss tjänstemän går ju också att nå direkt. Vi finns ju också på diverse sociala medier.
Just detta att ta ansvar för det man tycker och att göra det genom ett närmande till beslutsfattaren istället för ett distanstagande tror jag är A och O i ett fungerande demokratiskt samhälle.
Posted in Katrineholm | 
Etiketter delaktighet, demokrati, kommun, kontakt, makt, skola | 
No Comments »Bättre skola med koll
Skolan och framför allt skolans ekonomi diskuteras mycket i Katrineholm just nu.
Idag kan vi bl.a. läsa i Katrineholms Kuriren att “Ytterligare 15 kan varslas” vilket är helt fel. Om bildningsnämnden och i förlängningen kommunfullmäktige väljer att lägga ner två skolor så innebär det beslutet att vi kan behålla mer personal, inte mindre då skolorganisationen blir effektivare och vi får mindre kringkostnader.
I förgår så fick vi rapporten från NHG som granskat hur ekonomistyrningen fungerar i vår bildningsverksamhet. En bra ekonomistyrning kännetecknas av att man har ett system som säkerställer att pengar går till det de är avsedda för inom givna ekonomiska ramar. Det fungerar inte i vår skolverksamhet idag. Därför kan vi inte garantera att mer pengar ger en bättre verksamhet.
Jag har därför bett de förtroendevalda att vi ska få ordning på detta innan de tar pengar från annan verksamhet och lägger in i skolverksamheten i Katrineholm. Bakgrunden till det är att vi redan idag satsar mycket pengar i relation till andra i skolan i Katrineholm, men får ut väldigt lite resultat.
Rapporten, som finns i sin helhet nedan kan sammanfattas med
- Katrineholms skolor har höga personalkostnader
- Antal medarbetare har inte minskat i samma takt som antalet barn/elever de senaste åren
- På enhets- och verksamhetsnivå har vi som det verkar varierande gruppstorlekar och ojämnt antal undervisningstimmar per lärare
20120424 Utvecklad Ekonomistyrning – Bildningsforvaltningen Katrineholm
Några noteringar till rapporten i sin helhet.
Kommunen måste se att vi numera med fler utövare har två separata roller. Dels som systemansvarig för alla barn och ungdomars skolgång och dels som utövare av verksamhet i egen regi. Detta kan verka självklart, men vi har varit vana att ha denna verksamhet hos oss själva vilket hela tiden gett möjlighet att styra direkt i verksamheten. Det kan och ska vi inte göra längre. Det ställer nya krav på oss framförallt när det gäller att bygga upp tydliga styrmekanismer för volymbaserad budget och styrning genom uppföljning.
Katrineholm har en väldigt hög kostnad för det låga pedagogiska resultat som nås. I den senaste rapporten om öppna jämförelser förstärks detta ytterligare. Om sambandet mellan insatta pengar och resultat var tydligt så skulle alla dessa 290 kommuner (pluttar ovan) var i ett band från nedre vänstra hörnet till det övre högra. Så är inte fallet. Om vi hade en effektivitet som i ex. Täby nere till höger så skulle vi ha 60 miljoner i lägre kostnader och 50% bättre resultat.
2011 hade vi en negativ avvikelse från budget på 3,6% på gymnasiet och 2,5% på grundskolan. När ekonomistyrningen fungerar ska avvikelsen vara högst 0,5%.
Det vi gör nu är att vi ordnar detta. Det kommer att innebära en bättre skola för våra barn och ungdomar.
…och åter – Katrineholms kommun sparar inte in på barnen. Kostnaden per barn är densamma – men barnen är färre.
Posted in Katrineholm, Kommuner | Etiketter fakta, journalistik, pengar, rapport, skola, utbildning |
Sparar Katrineholm i sina skolor?
Om man tar del av samhällsdebatten i Katrineholm kan man lätt få intrycket att kommunen sparar in på sina skolor. Så är inte fallet.
Senast debatten blossade upp ordentligt var i februari då jag förklarade bakgrunden i Anpassning innebär varsel av 80 medarbetare, läs gärna det inlägget.
Det som händer i Katrineholm nu är att det blir färre barn och elever i våra verksamheter och vi har tidigare inte mäktat med att anpassa antalet anställda till färre elever på ett klokt och förutseende sätt. Totalt antal årsarbetare (visstid och tillsvidare) har de senaste åren utvecklats enligt nedan.
- Februari 2010 = 1216 st
- Februari 2011 = 1234 st
- Februari 2012 = 1212 st
Svaret på den kortfattade frågan om Katrineholm sparar i sina skolor är nej. Kostnaden per barn och ungdom i våra verksamheter ändras inte.
Jag blev bland annat själv varse engagemanget i frågan då min tandläkare efter ha lagt en bedövning inför rotfyllning igår ifrågasatte förslaget att flytta Nävertorps 4-6 verksamhet där hennes son går. På två dagar har facebook-gruppen Nu får det fanimej va nog!! 1200 medlemmar.
Katrineholm satsar mycket på sina skolor. De granskningar vi gjort av verksamheten pekar snarare på att vi lägger för mycket pengar. Verksamheten skulle kunna spara 60 miljoner kronor om den fungerande optimalt och ändock ge våra elever en bättre undervisning och verksamhet.
Öppna jämförelser grundskolan som kom i onsdags visar bl.a. att
- En genomsnittlig kostnad i riket per elev och år är 80 500 kronor. I Katrineholm är kostnaden drygt 6000 kr högre. Detta är extremt högt och kan inte förklaras med att underlaget skulle se annorlunda ut hos oss.
I Katrineholm fördelas pengar alltid ut till alla skolor i en så kallad resursfördelningsmodell där varje barn genererar en viss peng, lika för alla på gruppnivå. Till nästa år minskar antalet elever i skolorna vilket ger 14,8 miljoner mindre i kostnader. Det förslag till planeringsdirektiv som nu finns anger att hälften av den summan behålls för att kompensera om det kommer fler barn under året. Resterade 7,4 miljoner kronor kompenserar för minskade skatteintäkter pga konjunkturen i landet och ges till andra verksamheter i kommunen.
- Vi har en mycket hög lärartäthet. I Katrineholm är det 11 elever per lärare. Detta är högst i Sörmland där medel är 12,7 elever per lärare.
Katrineholms tätort får minst två nya skolenheter till hösten vilket gör det svårt att ha all verksamhet och skolor kvar utan enorma omprioriteringar som enligt forskningen inte ger en bättre skola åt våra barn.
Skolan i Katrineholm har problem, men det handlar inte om ekonomiska resurser. Det vore oansvarigt av oss att lägga in mer pengar med denna vetskap och låta andra andra verksamheter ta smällen. Kommunal verksamhet handlar om prioriteringar mellan verksamheter. Nästan 90 procent (87 procent) av kommunernas och landstingens kostnader går till vård, skola och omsorg.
Låt oss sluta fokusera på det egentliga problemet och fokusera på att tillsammans få verksamheten att fungera bättre.
Det måste vi göra tillsammans.
Vad är det för särskilt med Sär-skolan?
Häromdagen spenderade jag och min kollega Jenny Bolander en dag på kommunens gymnasiesärskola. Det är en av de verksamheter som vi besöker i vår mission att ta del av fler verkligheter. Märk väl, vi är inte i verkligheten – som jag ibland får höra att jag ska komma ut till – utan vi tar in fler verkligheter 
Sär-skola, jag känner mig initialt tveksam till varför vi i Sverige valt att göra särskolan till en speciell skolform. Mig veterligen så är det något speciellt vi gjort i Sverige. I andra länder handlar formen om att elever får särskilt stöd i ordinarie skolform. Min son frågade mig om detta innan mitt besök. Han undrade varför man inte var i de vanliga klasserna. Jag kan ha förståelse för perspektivet att det är viktigt med tillhörighet i en grupp där det finns möjlighet att lyckas relativt andra. Jag kan dock inte förstå varför det inte skulle kunna göras som en del av den ordinarie skolan. Den som går på särskola har ett begåvningshandikapp. Det är ett särskilt behov – varken mer eller mindre.
Dagen spenderades i samtal med rektor, lärare och elever. Jag måste säga att verksamheten, eller kanske mer människorna imponerade på mig.
Hos oss står inget ämne mellan mig och eleverna
(Catharina Lundqvist, rektor)
Det kändes verkligen så i hela verksamheten. En förmåga att se individerna, som jag tror att många verksamheter och människor skulle må väl av.
Jag gillar det faktum att varje elev får prestera på toppen av sin förmåga. Jag gillar känslan som jag såg i pojken som byggde ett golvur, liksom hans farfar gjort. Jag gillar den öppenhet som finns och som bland annat manifesteras i en ”lärarrum” med glasfönster ut mot rastrummet.
Men tänk ett livsöde som flickan som blommat ut de senaste månaderna på skolan. Som nu går och kommunicerar, men som riskeras utvisas. Kanske är dessa månader i verksamheten det närmaste hon kommer det vi kallar ett liv?
Men det är också en miljö med krav och varför skulle det inte vara det? Alla människor har en rätt att förväntas prestera.
Något som slog mig var också skillnaden i synlighet för verksamheten i förhållande till hur det var när jag gick på Duveholmsgymnasiet för sådär 20 år sedan. Nu är man i verksamheten på ett annat sätt. Bara i mötet kan vi mötas.
Jag tycker att det är något sär-skilt med sär-skolan och det är bra
Kreativa kometföretag 2012
Idag var det för sjätte året i rad entreprenörsmässan Söders kometföretag. Det är åttondeklassarna som har startat och drivit kometföretag under en vecka, från idé till färdig produkt/idé. Det var intressant att koppla det samman med förra veckans entreprenörsmässa på samma tema.
Här är ett urval av bilder
Vinnarna
Söders kometföretag 2012
Bästa företag blev MWP med sina trasselfria hörlurar. MWP står för Music Without Problems och företaget består av Diana, Stina, Linnéa och Andrea.
Bästa produkt
En byxpåtagare för personer med ryggont eller för äldre som har svårt att böja sig, gav företaget SELF pris för bästa produkt. Tjejerna heter Linnea, Emma, Saga och Fanny.
Bästa presentation
Capello Brush fick pris för bästa presentation. Företaget består av Aisha, Runghtip, Alma, Amanda, Maryam och Malin.
Bästa monter
DogMatch hade den bästa montern, tyckte juryn. Företaget består av Ludvig, Mikaela, Alice, Lovisa och Kristin.
Publikens favorit
Publikens favorit blev Schoolapp AB klass 8 E. Alexander, Fredric och Hampus visar sin Skolapp med digitala läromedel. I företaget ingår också Amanda, som inte finns med på bilden.
Se också en video med publikfavoritens presentation.
Ibland tycker jag att synen på våra nya samhällsbärare blir så negativ. Att få möta elever som på detta sätt omsätter teori i praktik och utgår ifrån reella behov ger hopp.
Det kommer att bli bra!
…eller rättare sagt ut med Jante – BÄST!
Tallåsskolans Entreprenörsmässa
I fredags hade jag förmånen att besöka Tallåsskolan Entreprenörsmässa och blev glatt överraskad. Jag kunde förutom kreativa idéer njuta av fantastiskt bra framförda presentationer, med fokus på marknadsföring tillsammans. Vad är en produkt egentligen om ingen ser den? Den andra genomgående tråden var miljömässig hållbarhet i energi, återvinning och funktion.
Här är några exempel
Sl@jn som kombinerar många olika typer av camping-måste-ha och som dessutom kom med en engelsk beskrivning och ett väldigt medryckande namn.
Kickomaten är en köp-automat som skulle kunna ersätta den bemannade försäljningen i cafét i Gruvan så att eleverna istället skulle kunna koncentrera sig på skolan. Dessutom kan man här köpa pennor och sudd mm så att det skulle underlätta för receptionen.
Knowledge is Power och kunskapsforum.se fokuserar på elevernas lärande genom modern teknik och nätverk. Knowledge is Power är en app till iPhone och Android med olika kunskapsområden och möjlighet att göra sina egna scheman och anteckningar. Kunskapsforum.se är en kunskapshubb där erfarna personer hjälper yngre som vill lära sig om olika områden och där det genom det byggs upp en kunskapsbank.
Antivickstolen med värme levererade i enlighet med namnet värme och möjligheten att fritt vicka bakåt utan att risk. En konkurrent påstod att den redan fanns i Simsons, bra hur som helst.
Alla vet väl hur svårt det är att få en flaska eller termos riktigt ren inuti. Dessutom kanske du tar med dig en mugg att hälla upp i. Det behöver du inte inte med denna flaska. Den är öppningsvar och blir då en mugg.
Du vet problemet med att det fastnar hår i hårborsten, där längst ner där det är svårt att få upp. Brush 2000 löser det genom en mjuk platta som går att lyfta upp så att håret kommer upp och går att ta bort.
De här grabbarna hade lösningen på problemet att glömma att scanna varor i självscanningen. Man får själv köpa några kassar som automatiskt scannar av varorna när de stoppas ner.
Som avslutning se gärna idén Wall-Case som presenteras av eleverna själva här.
Tack till framtiden!
Med skolan i fokus
Igår hade kommunstyrelsen sammanträde med fokus på skolan i Katrineholm. Anneli Hedberg, ordförande i bildningsnämnden inledde med nedanstående anförande. Det sammanfattar på ett bra sätt läget för skolorna i Katrineholm och jag rekommenderar verkligen att du tar dig tid att läsa igenom och kommentera denna gästblogg.
Lärarnas lönekrav kostar 39 miljarder
Mats Edman, chefredaktör och VD på Dagens Samhälle skrev denna reflektion i förra veckans tidning. Tyvärr finns den inte publicerad digitalt, men med hans tillåtelse så får du ta del av den här. Se det som en gästblogg DEN BRITTISKE HISTORIKERN Cyril Northcote Parkinson (1909-1993) är berömd för sina universella iakttagelser av byråkrati i offentlig och privat sektor. När det gäller effektivitet poängterade han bland annat att allt arbete förbrukar de resurser och tid som avsatts för ändamålet.
Om det tar fem personer att lösa ett problem, men åtta anställts för saken, då sysselsätter problemet åtta anställda. Multiplicera med antalet medarbetare i en stor organisation och tjoff-ett byråkratimonster är fött!
I den svenska skolan har reallönerna inte utvecklats som lärarna önskat. En viktig förklaring är att Sverige alltför länge investerat i ökad kvantitet (fler lärare) i stället för ökad kvalitet (högra krav, mer elevtid).
Om Parkinson fått studera vår skola hade han bland annat sett att en kommunanställd lärare förväntas undervisa 18-20 av sina 45 avlönade timmar i veckan. Bara 40 procent av lärarnas tid används till eleverna.
EFTERSOM POLITIKER BÖR väga skattemedel mot nytta så bör de studera andra som lyckats få bättre resultat. Kunskapsskolan är ett exempel. Genom ett radikalt annorlunda synsätt på skolans organisation har man uppnått en undervisningstid på 65 procent. Därför har man 5,4 lärare per 100 elever. I kommunerna 8,3 lärare.
I bägge systemen åstadkoms 1650-1700 elevtimmar per år. Av någon anledning lyckas Kunskapsskolan, justerat för socioekonomisk bakgrund hos eleverna, producera bättre betyg (meritvärde) med bara 2/3 av lärarstyrkan. Inte bara är Kunskapsskolan effektivare. Resultaten är högre och dessutom får man pengar över. Begreppet ”lärartäthet” saknar egenvärde; det går att jobba smartare.
Om kommunerna vill hänga med måste de stresstesta skrået. Nu kräver lärarfacken 10 000 kronor mer i månaden (+35 procent). Det blygsamma kravet kostar 39 miljarder per år. En del kommer igen via skatten, men notan slutar ändå på 31 miljarder bara för lärarna. Det skulle äta upp allt löneutrymme i sektorn. Vilka ska sänkas? Undersköterskorna i hemtjänst och på äldreboenden?
SÅ SVARET PÅ lärarnas 10 000-kronorsfråga kan bara vara högre produktivitet liksom kvalitet. Om kommunerna vill mäta sig med friskolorna behövs, i runda tal, kanske bara 160 000 lärare mot dagens 200 000.
Med 40 000 färre lärare uppstår givetvis ett löneutrymme. Fast jag misstänker att lärarfacket stannar kvar på perrongen och vinkar farväl när deras tåg mot framtiden går.
Mats Edman, Chefredaktör/vd, Dagens Samhälle
Posted in Kommuner | Etiketter dagens samhälle, Gästbloggare, journalistik, kommun, lärande, lärare, lön, Mats Edman, skola |
Anpassning innebär varsel av 80 medarbetare
Bildningsförvaltningen har gjort en rad förändringar under den senaste tiden för att anpassa sin verksamhet till gällande förhållanden och i syfte att skapa bättre förutsättningar för skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag. Verksamhetsförändringar som är kopplade till elevval, demografi och ändringar i lagstiftning har genomförts liksom personalanpassningar. Under 2011 inledde vi ett stort omställningsarbete för att minska bildningsverksamhetens kostnader och Katrineholms kommun la in om varsel berörande 55 anställda. Under hösten 2011 inleddes också en organisationsöversyn för förvaltningskontoret i syfte att möta framtida utmaningar.
Sammantaget har arbetet under 2010 och 2011 inte uppnått förväntad kostnadseffekt. Vissa områden har inte gjort sina kostnadsjusteringar under 2011 för att komma in i sin budgetram. Verksamheten påverkas också av att eleverna i år 7 – 9 i Valla skola flyttas till befintliga 7-9 skolor i tätorten. Utöver det måste vi anpassa vår verksamhet till en eventuell etablering av två friskolor och utökningen av en befintlig friskola. Alla elever, som är bosatta i kommunen, erbjuds och garanteras en plats i en kommunal skola. Vid en etablering av en friskola har eleverna möjlighet att ansöka till och välja en annan grundskola. Vi måste därför anpassa vår organisation till de förutsättningarna så att kommunen inte får dubbla kostnader.
Katrineholms kommun kommer därför att varsla 80 medarbetare om uppsägning på grund av arbetsbrist, de som sägs upp meddelas under februari månad. Det rör både lärare, administrativ personal, rektor och annan pedagogisk personal.
Detta beror på:
- Eventuell etablering av friskolor och utökningen av en befintlig friskola
- Flytt av elever i år 7-9 i Valla skola till tätort
- Att vissa områden inte gjort sina kostnadsjusteringar 2011
Katrineholms kommun kommer arbeta för bästa möjliga lösning för samtliga parter.
Sammanfattningsvis kan man säga att
- Den budgeterade kostnaden per elev ökar – detta är således ingen besparing
- Kommunen har ett ansvar att med kort varsel anpassa sin organisation, det gör vi nu
- Vi står oss i många delar bra i förhållande till friskolorna men kommer att vässa oss och bli tydligare
Posted in Katrineholm | Etiketter friskola, kostnader, lärare, omställning, personal, skola, utbildning |
Barn i utveckling eller anpassning?
Jag såg precis ett så tankvärt klipp om hur “Skolan dödar motivationen“. Klippet är inspirerat av Changing Education Paradigms som är sprunget ur Do schools kill creativity?
Är det så att vi utbildar bort från kreativitet?
Dorothy Law Holte skriver
Ett barn som kritiseras lär sig att fördöma
Ett barn som får stryk lär sig att slåss
Ett barn som hånas lär sig blyghet
Ett barn som utsätts för ironi får dåligt samvete
Men ett barn som får uppmuntran lär sig förtroende
Ett barn som möts av tolerans lär sig tålamod
Ett barn som får uppleva rent spel lär sig rättvisa
Ett barn som får känna vänskap lär sig vänlighet
Ett barn som får känna trygghet lär sig tilltro
Ett barn som blir omtyckt och kramat lär sig att känna kärlek i världen
Jag blir så fundersam. Vad är det då vi gör i vårt skolsystem? Utbildar för skolan eller för arbetslivet? Låter vi människor utvecklas eller anpassas?
En passus hos Sir Ken Robinson om en flicka som “inte passar in” är
Shes not sick, she is a dancer
She have to move to think
Här är Daniel Lomfeldt Lomås bild
Barn i utveckling eller anpassning?
Mattias Jansson
Öppen, personlig och medskapande
Människa, pappa, man och Katrineholms kommunchef - i den ordningen så lever jag mitt liv!
