Posts Tagged ‘pengar’
Köp dig fri!
Pengar och ränta är bara en spegling av vår ständigt verksamma mentala skuldtermostat. Så inleds Lena Anderssons kolumn i DN “Ränta eller skuld“. Tesen är att vårt ekonomiska system, ja hela vår samhällsuppbyggnad bygger på vår relation till andra människor och omsätts i skuld och tillgodohavanden oss emellan. Denna skuld kan vara av ekonomisk karaktär eller av mentala kontrakt emellan oss. Lena Andersson menar att ränta och delade notor handlar inte om ekonomi, utan om relationer. Inte heller ekonomi handlar om ekonomi.
Det är en intressant vinkling och jag tror att det stämmer att relationer är fyllda av ömsesidiga åtaganden. Jag tror dock att det är en stor skillnad om dessa åtaganden är inre eller yttre. En mentalt, inre åtagande i en relation betyder så mycket mer än ett yttre åtagande, handling såsom en betalning. Det är hela baksidan med det kapitalistiska systemet. Att det bygger på villfarelsen att en skuld kan kompenseras på ett annat sätt än hur den uppkommit. Om jag har en ekonomisk skuld till dig så kan jag kompensera den ekonomiskt. Om jag har sårat dig i ditt inre så kan inga pengar i världen kompensera för det. Såtillvida finns det inte, som Lena Andersson skriver, ett likhetstäcken mellan pengar och ränta som en spegling av vår ständigt verksamma mentala skuldtermostat, tror jag.
Ett tydligt exempel är en förskoleavdelning där föräldrarna ständigt hämtade barnen lite försent. Föräldrarna bad alltid om ursäkt men det fortsatte att vara ett problem. Förskolan införde då ett system där man fick böter om man hämtade sitt barn försent. Vad fick det då för effekt? Jo, föräldrarna slarvade allt mer med tiderna. Förklaringen ligger i att de redan köpt sig fria och därför inte stod i mental skuld.
Så – låt oss hålla isär vår mentala och monetära skulder vänner!
Bättre skola med koll
Skolan och framför allt skolans ekonomi diskuteras mycket i Katrineholm just nu.
Idag kan vi bl.a. läsa i Katrineholms Kuriren att “Ytterligare 15 kan varslas” vilket är helt fel. Om bildningsnämnden och i förlängningen kommunfullmäktige väljer att lägga ner två skolor så innebär det beslutet att vi kan behålla mer personal, inte mindre då skolorganisationen blir effektivare och vi får mindre kringkostnader.
I förgår så fick vi rapporten från NHG som granskat hur ekonomistyrningen fungerar i vår bildningsverksamhet. En bra ekonomistyrning kännetecknas av att man har ett system som säkerställer att pengar går till det de är avsedda för inom givna ekonomiska ramar. Det fungerar inte i vår skolverksamhet idag. Därför kan vi inte garantera att mer pengar ger en bättre verksamhet.
Jag har därför bett de förtroendevalda att vi ska få ordning på detta innan de tar pengar från annan verksamhet och lägger in i skolverksamheten i Katrineholm. Bakgrunden till det är att vi redan idag satsar mycket pengar i relation till andra i skolan i Katrineholm, men får ut väldigt lite resultat.
Rapporten, som finns i sin helhet nedan kan sammanfattas med
- Katrineholms skolor har höga personalkostnader
- Antal medarbetare har inte minskat i samma takt som antalet barn/elever de senaste åren
- På enhets- och verksamhetsnivå har vi som det verkar varierande gruppstorlekar och ojämnt antal undervisningstimmar per lärare
20120424 Utvecklad Ekonomistyrning – Bildningsforvaltningen Katrineholm
Några noteringar till rapporten i sin helhet.
Kommunen måste se att vi numera med fler utövare har två separata roller. Dels som systemansvarig för alla barn och ungdomars skolgång och dels som utövare av verksamhet i egen regi. Detta kan verka självklart, men vi har varit vana att ha denna verksamhet hos oss själva vilket hela tiden gett möjlighet att styra direkt i verksamheten. Det kan och ska vi inte göra längre. Det ställer nya krav på oss framförallt när det gäller att bygga upp tydliga styrmekanismer för volymbaserad budget och styrning genom uppföljning.
Katrineholm har en väldigt hög kostnad för det låga pedagogiska resultat som nås. I den senaste rapporten om öppna jämförelser förstärks detta ytterligare. Om sambandet mellan insatta pengar och resultat var tydligt så skulle alla dessa 290 kommuner (pluttar ovan) var i ett band från nedre vänstra hörnet till det övre högra. Så är inte fallet. Om vi hade en effektivitet som i ex. Täby nere till höger så skulle vi ha 60 miljoner i lägre kostnader och 50% bättre resultat.
2011 hade vi en negativ avvikelse från budget på 3,6% på gymnasiet och 2,5% på grundskolan. När ekonomistyrningen fungerar ska avvikelsen vara högst 0,5%.
Det vi gör nu är att vi ordnar detta. Det kommer att innebära en bättre skola för våra barn och ungdomar.
…och åter – Katrineholms kommun sparar inte in på barnen. Kostnaden per barn är densamma – men barnen är färre.
Köpstopp
Följande insändare var i Katrineholms Kuriren härom dagen
- Det råder köpstopp på våra skolor och förskolor. Vi har inte pengar till vikarier eller material till eleverna. Men vi har fortfarande råd att bjuda våra chefer på fina middagar. Kan vi få en förklaring till hur pengarna prioriteras inom bildningsförvaltningen.
- Jag undrar vilka middagar som avses i insändaren?
- Vi avser tex alla middagar med övernattningar vid utbidningar, Kickoffen som var den 23/9 för alla chefer i kommunen och andra små “tillställningar”.
Mitt svar är
Katrineholms kommmun omsätter årligen två miljarder kronor. Vi som arbetar i kommunen har alla ansvar för att kommunens resurser används på ett effektivt sätt.
Jag tror att alla kommunala verksamheter har större ekonomiska behov än vad det finns utrymme för.
I Katrineholm satsas det på skolan. Jämfört med rikssnittet lägger Katrineholms kommun 7,7% mer på barnomsorg 4,5% mer på grundskola och 3,3% mer på gymnasiet. Trots det har verksamheten fortsatt överskrida sin budget varför köpstopp införts.
Jag är stolt över att vi en gång om året träffas, alla kommunens chefer som en del i kommunens ledarutvecklingsprogram. Det är en obligatorisk heldag och då bjuder kommunledningen också på lunch på Safiren. Det är planerat och budgeterat.
UPPDATERING 2011-11-17 14:30
Lars skriver
När ett företagt gör en budget uppskattar de exempelvis produktionskostnad gentemot beräknad försäljning. För en kommun fungerar inte denna beräkning eftersom en kommun har intäkter via skatt. Det är så att om kommunen lägger mer pengar på en skola, kan man man inte kräva mer betalt för invånarna (annat än genom generell skattehöjning). Vid kommunal budgetering måste man helt enkelt låta behovet styra mer än vad man gör idag. Har skolan inte pengar att köpa inte undervisningsmaterial måste kommunledningen revidera budgeten istället för att införa köpstopp. Tar pennorna slut i skolan måste nya fram. Kommunal budgetering liknar gamla sovjetiska femårsplaner (de fungerade också bra i teorin, men inte i verkligheten). Revidera budgeten acceptera att behovet måste styra, annars är det ju ingen skillnad på kommunal verksamhet och riskkapitalföretagens blöjbyten…
Mitt svar
I en demokratisk styrd organisation är det de förtroendevalda som definierar behoven och prioriterar medel. Den som anser att de prioriteringarna är fel bör, tycker jag engagera sig och/eller kontakta sina förtroendevalda. Att bryta mot den lagda budgeten blir ett sätt att inte följa den demokratiskt beslutade inriktiningen. Effekten av att en förvaltning bryter budgeten är att någon annan kommunal verksamhet måste ta kostnaden. Allt är prioriteringar.











