Posts Tagged ‘Ledarskap’
Föreläsning om kommunchefsjobbet, påverkan och nätverk
16 maj, 2013 | 
Författare Jag föreläste idag bl.a. på temat att driva förändring som handläggare samt kommunikation och nätverksbyggande via sociala medier för Sveriges kommundietister.
Ta gärna del av det nedan – och kommunicera 
Undrar bara hur jag ska tolka denna gåva 
Posted in Ledarskap, Video | 
Etiketter dietist, kommun, kommunchef, kommunikation, Ledarskap, påverkan, Sociala medier, Video | 
No Comments »RESPEKT eller respekt
Häromdagen fick jag i ett sammanhang höra hur otroligt tacksamma en grupp var att jag tagit mig tid att träffa dem. Trevligt kan tyckas, men i sammanhanget fick jag mer känslan av att det skulle vara jag som var tacksam och funderade på om jag på något sätt agerat som någon slags överhöghet. Det kändes inte bra.
I andra sammanhang får jag verkligen kämpa mig fram med vassa armbågar och maktuttryck för att få det utrymme som min roll kräver.
Jag funderar på hur man kan balansera detta. Hur man får en “lagom” respekt genom att variera sin framtoning, pondus i olika sammanhang?
Den där tunna linjen mellan över och underordning, balansen mellan respekt och rädsla, att mötas som jämlikar men ändå med respekt.
Hur gör man det i sammanhang som är tyngda av hierarki och maktspel? Är det ens möjligt?
Om jag hittar vägen där är det så lätt att det spiller över i andra sammanhang och skapar en otillbörlig respekt, eller kanske till och med rädsla.
Balansen i att mötas som jämbördiga i respekt är grunden för egentlig inre påverkan. Där och bara där, i relation kan vi mötas.
Nybyggare i öppenhet
I slutet av november fick jag ett trevligt mail
…
Jag skulle gärna vilja intervjua dig till vår nya intervjuserie ”Nybyggarna” som ska löpa under nästa år. Här är lite ur beskrivningen om vilka typer av personer vi söker: ”Människor som bryter ny mark inom HR- och ledarskapsområdet. Genom att de i något avseende avviker från/tänjer gränsen för normen i sin professionella gärning.”
Jag tycker att du passar utmärkt in på den beskrivningen och är säker på att våra läsare är nyfikna på att få veta mer om dig och din ledarskapsfilosofi…
Resultatet av Emma Casserlövs intervju och fotografering publicerades i Personal och Ledarskap 2013:1 som du kan läsa nedan. Inlägget avslutas med en inbäddad exakt layout kopia.
Öppenhet som utmanar
Mattias Jansson tar inte på sig chefskostymen när han går till jobbet. Han strävar efter ett ledarskap genomsyrat av öppenhet och många provoceras av hans personliga ton i de sociala medierna. Han vill vara Mattias också som chef.
Den första snön har precis lagt sig och Katrineholm är folktomt på morgonkvisten. På en kulle i utkanten av centrum ligger stadshuset, en ståtlig gammal fabrikörsvilla. Här inne är det varmt och nere i receptionen är en man i full färd med att klä julgranen.
Mattias Jansson har sitt arbetsrum på andra våningen. Han är kommunchef – den högst uppsatta tjänstemannen i organisationen med drygt 3 000 anställda. Landets kommunchefer, ibland titulerade kommun- eller stadsdirektörer, är en ganska anonym skara och oftast inte kända utanför kommunens gränser.
Men Mattias Jansson är allt annat än anonym och okänd. Det som främst har utmärkt honom är hans flitiga användande av sociala medier och hans förhållningssätt på den sociala webben. ”Människa, pappa, man och Katrineholms kommunchef – i den ordningen – så möter du mig här!”. Med de orden beskriver Mattias Jansson sig själv på Twitter. Ungefär samma presentation finns på hans blogg Kommunchef, och på Facebook blir han vän med alla som skickar en förfrågan. Många katrineholmsbor debatterar ivrigt med honom. Hans fasta övertygelse är att ingen vill vara vän med en organisation.
– Det måste vara en person man möter. I praktiken är det ju så att en organisations värde är baserat på de människor som finns i organisationen, säger han.
Därför väljer Mattias Jansson att alltid vara ”Mattias” gentemot alla han möter och bjuder på fler sidor av sig själv än den strikt tjänstemannamässiga. I hans blogg blandas inlägg om hur kommuner bör se ut i framtiden med mer personliga tankar, som hur viktigt det är att älska sig själv för att kunna trivas med andra.
Det är vanligt att experter på sociala medier, till exempel Brit Stakston som intervjuades i förra numret av P&L, propsar på åtskillnad mellan privatpersonen och yrkesmänniskan för att inte riskera trovärdigheten. Mattias Jansson håller med om att det inte får bli för privat – han lägger till exempel aldrig ut bilder på sina barn – men det är något helt annat att dela med sig av personliga reflektioner anser han. Det behöver man göra för att kunna skapa relationer med andra människor. Fast att vara öppen och personlig är också att göra sig sårbar och Mattias Jansson förstår att många skyggar för det.
– Det är jobbigt att vara öppen. Både som ledare och människa gäller att det som man är öppen med kan man få feedback på. Att sluta sig är ett sätt att skydda sig.
Och Mattias Janssons personliga tilltal i de sociala medierna har provocerat.
– Det har varit en massiv kritik kopplad till mig. Främst från media, men också i viss mån från personer som inte delar min uppfattning om att värden skapas av människor, säger Mattias Jansson, som dock verkar vara helt trygg i sitt agerande.
– Jag fick uppdraget när jag blev kommunchef att vara ute mer på den offentliga arenan och det här har varit ett sätt att göra det. Jag har fått väldigt positiv respons från min uppdragsgivare och nyligen fick jag ett förlängt förordnande på fyra år.
Särskilt tydlig har krocken blivit mellan Mattias Jansson och den lokala tidningen Katrineholmskuriren. Som mest stormade det när Mattias Jansson lade ut mejlfrågor från en reporter på sin blogg och bad sina läsare om hjälp att besvara dem. Till saken hör att frågorna rörde hur kommunen i allmänhet och Mattias Jansson i synnerhet använder sig av sociala medier. Katrineholmskuriren menade att Mattias Jansson försökte förstöra deras granskning när han offentliggjorde frågorna.
– Jag svarar att det jag gör som samhällets tjänare är offentligt och det har alla rätt att ta del av. Dessutom så tror jag inte på idén att det förstör granskningen, jag tror snarare tvärt om – att människor blir mer intresserade av att läsa artikeln om de har fått en relation till den innan, säger Mattias Jansson.
Dispyten illustrerar tydligt hur de sociala medierna står i kontrast till de traditionella. I de sociala medierna pågår ett ständigt samtal och ett medskapande mellan olika aktörer. Det utmanar redaktioner, som traditionellt har haft stor makt över informationsspridning och publiceringsbeslut och har kunnat arbeta väldigt ostört.
För att få feedback vidgar Mattias Jansson sina vyer och tar del av andras verklighet i de sociala medierna. Om han bara skulle rådfråga de närmsta medarbetarna – som han dessutom ofta själv har rekryterat – skulle hans värld bli för trång menar han. Att bjuda in andra till dialog blir därför nödvändigt.
– Om jag fick välja skulle jag möta alla de här människorna ansikte mot ansikte. Möjligheten till ömsesidig påverkan skulle vara större då. Men tekniken gör det möjligt för mig att möta fler på kortare tid – det blir en effektivisering av mötet helt enkelt.
När vi lämnar de sociala medierna för att prata om hans ledarskap i övrigt, kommenterar Mattias Jansson det med ett ”bra”. Och det blir snart tydligt att han strävar efter en öppenhet i allt han gör. Ett exempel var när han flyttade sitt kontor till en kommunal skola i en vecka, för att kunna uppleva mer av vardagen där. Jag ber honom förtydliga vad han menar med ett öppet ledarskap – vad innebär det för hans medarbetare?
– Jag försöker att vara öppen med information och jag försöker att inte prata om lösningar på problem, utan vågar stanna i problemställningen först. Då har människor en större förmåga att acceptera lösningar – om de vet att problemen finns!
En ledare påverkar andra, men minst lika viktigt är att också låta sig själv påverkas, menar Mattias Jansson.
– Jag försöker ha en öppen attityd och lyssnar till vad människor tycker och tänker om mig. Jag anpassar mig när jag tycker att jag borde anpassa mig och annars talar jag om varför jag inte tänker anpassa mig.
Vad är då bäst med att vara kommunchef?
– Det bästa med det här jobbet är att jag har makt. Min uppfattning är att jag har mycket att bidra med och det kan jag göra
på den här positionen. Många människor verkar bäva inför ordet makt. Jag ser något positivt i det. Men det är ett verktyg, inte ett mål i sig.
Fakta
Gör: Kommunchef i Katrineholms kommun.
Ålder: 38 år.
Familj: Två barn, flickvän.
Utbildning: Socionom-utbildningen.
Inspireras av: Att möta människor.
Det visste du inte om mig: Jag tar 110 kilo i bänkpress och jag har byggt ett hus på norra Öland själv.
Händelser som har präglat Mattias Jansson
1983 ”Flyttade till Katrineholm från Stockholm. Jag hade haft en instabil skolgång innan, hade haft problem med hörseln vilket det inte togs hänsyn till. Nu jobbade jag snabbt in ettan och tvåan och började gilla skolan.”
1992 ”Jag hoppade av gymnasiet i trean. Även om jag hade halvskapliga betyg var jag mest intresserad av träning och tjejer. Jag var tränare i kickboxning och körde 13–14 pass i veckan. Efter att ha jobbat på Kronfågel blev jag studiemotiverad och gick om trean med bra betyg.”
1994–95 ”Gjorde lumpen. När jag mönstrade var jag trött på att alltid få ledarbefattningar. För en gångs skull ville jag bara vara en i gänget. Men psykologen sa att du kommer aldrig att klara det, du måste åtminstone bli plutonbefäl! Så det blev jag. Blev vuxen under den här tiden.”
2000 ”Min son föddes och jag var föräldraledig i sex månader. Jag gick från att själv vara centrum till att min son blev mitt centrum. Den stora förändring som har skett hos mig de senaste åren är att jag har fått en större förståelse för andra människor, en lite mer ödmjuk inställning.”
2007 ”Jag vikarierade som förvaltningschef. Det var en tuff period. Min förra chef blev nedflyttad och jag blev hennes chef. Det var nog mitt tuffaste chefsuppdrag någonsin. Jag kände mig ständigt påpassad och jobbade nästan dygnet runt. Om jag ska vara helt ärlig skulle jag aldrig igen göra motsvarande sak.”
Posted in Ledarskap, Sociala medier | Etiketter intervju, Ledarskap, öppenhet, Sociala medier, transparens |
Led för att bli ledd!
Jag tycker att problemet med dagens chefer är att vi tror att det är vi som ska leda istället för att leda för att bli ledda.
Ledarskap är att påverka och att påverkas.
När ett ledarskap fungerar bra så märker du det när människor runt omkring dig börjar agera som du tänkt, men inte sagt.
Vem som helst kan besluta över någon annan.
Varje beslut du som chef tar över en annan människa är ett nederlag för ditt ledarskap som du måste fundera på hur du kan undvika nästa gång.
Ett modernt ledarskap kortar avståndet mellan utförare och mottagare – utan att uppdraget passerar chefen.
Ett modernt ledarskap talar om problem, inte om lösningar.
Behövs då chefen? Ja – processen måste ledas. Strukturerna måste byggas. Det är ledaruppdraget!
Kommunen som katalysator
En katalysator är ett ämne som ökar en kemisk reaktions hastighet utan att själv förbrukas. Så vill jag se den kommunala organisationen i framtiden.
Jag har varit med i en tankesmedja under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting på temat morgondagens styrning och ledning. Här är några reflektioner. Debatten förs också hos Dagens Samhälle.
Vi tjänstemän är katalysatorer för medborgarnas vilja, genom de förtroendevalda, vilket kräver mycket av oss idag och i framtiden.
- För kommunen som organisation så måste begreppet samhällets tjänare vara centralt. Det är service. Vi kan också med vårt kunnande och profession försöka påverka beställningen, men vi kan och ska inte definiera vad medborgarna behöver – hur väl vi än vet det i vår profession.
- Tjänstemän levererar bra underlag till beslut, verkställer beslut, skapar en resultatkultur och lyfter blicken.
- Vi måste hela tiden arbeta för att korta avståndet mellan de som utför tjänster och de som tar emot dem. Det är nödvändigt för kundfokus.
- Kommunens roll i framtiden är i de flesta fall inte primärt att göra, utan att se till att det blir gjort oaktat utförare. Kommunens roll som systemansvarig måste således stärkas. Direkt styrning av egenregiverksamhet tillhör det förgångna. Vi säkrar att medborgarna får vad de har rätt till.
- Vi bjuder in i medskapande på alla nivåer. Det finns inget egenvärde i att utföra saker på ett ”professionellt” sätt. Medborgarna på platsen är fundamentet för vår existens – låt det synas.
- Tjänstemännen gör kommunen enkel att förstå. Verksamheten beskrivs utifrån kundens perspektiv, inte vår organisering.
- Våra enkla och tydliga strukturer kan hantera en hög personalomsättning, eller snarare kompetensomsättning – oaktat om kompetensen är i form av egna anställda eller på andra sätt.
- Även tjänstemän är personer – därför att vi som möjliggörare ska ha goda relationer med dem vi är till för. Relationer är med personer.
- Allt vi gör tillhör medborgarna. Öppenhet är därför central. Alltid, på alla nivåer.
Framtidens ledarskap i kommuner inser detta och inser samtidigt att det är något av det bästa som finns. Att vara en möjliggörare för platsen – en katalysator.
Samhällets tjänare med stolthet!
Posted in Kommuner | Etiketter arbete, förändring, kommun, Kommuner, Ledarskap, medskapande, öppenhet, samhälle, samhällets tjänare, Sveriges Kommuner och Landsting, tankesmedja, tjänsteman |
Ta ansvar
Jag fick för några år sedan lära mig något jag verkligen har haft nytta av på temat att ta ansvar. Det var min dåvarande handledare som refererade till Christopher Avery´s tankar om ansvarsprocessen, som förklarar så mycket av vilka strategier människor använder för att undfly ansvar. Med ansvarstagande menar Avery – att jag tar ansvar för mina handlingar, (moget) ansvarstagande, fritt val och vilja, ”jag har makten över mig själv”.
Ta dessa punkter till hjälp när du tittar på ditt eller andras flykt från ansvar nästa gång.
Quit- ”lägger av”
Shame – känner skuld, skäms över mitt handlande. Misstag är oförlåtliga. Blir handlingsförlamad.
Justify – skyller på omständigheterna, jag hade inte en chans, det som hänt är utanför min kontroll…..
Lay blame – letar syndabock, skyller på någon annan, det som hände var hennes/hans fel, min chefs, organisationen ,min samarbetspartner.
Denial – förnekande, det har inte hänt, det har inte med mig att göra, varför bry sig i onödan
Alla är ledare!
Den traditionella synen på ledarskap i Sverige håller inte ihop. Vi tror att vi verkligen, innerligt vill ha ett ledarskap genom andra, men vi agerar inte så.
I vår kultur är chefen den som bestämmer. Tror du mig inte så fråga ett barn vad en chef gör. Svaret blir i nio fall av tio att chefen bestämmer. Chefen har alltså tagit mandat och befogenheter och med det ansvar. Sedan går ett gott ledarskap ut på att ge det tillbaka.
Tänk istället om du inte tar det, utan istället ser att din roll som chef är att se till att det som ska göras görs. Ingen arbetar för dig, vi arbetar för en uppgift. Ditt ansvar är att facilitera processen så att målen nås. Det enda du inte kan lämna ifrån dig är ansvaret för processen mot målet!
Låt mig ta ett exempel som visar att detta tydligt.
Hos tidningen Chef kan vi idag läsa 9 punkter för ett bra chefskap 2012. Jag kommentarer, i stycken något sarkastiskt, nedan.
1. Ledarstil
Chefen är en förebild som sätter exempel för alla chefer inom organisationen. Han eller hon bottnar i och är tydligt med sina värderingar. Chefen har ett stort engagemang. Han eller hon förstår vad chefsrollen kräver och agerar i rollen.
Chefen har alltså ett större ansvar än andra som förebild, engagemang och i att bottna i sina värderingar? Det innebär ju att kraven inte är generella och att chefen redan från början sagt att det är skillnad på dig som medarbetare och mig som chef. Tänk om alla anställda insåg att vi är förebilder för varandra. Vi skapar arbetsplatsens värderingar – vi, däribland chefen.
2. Delegering
En bra chef delar inte bara med sig av uppgifter, utan även befogenheter och mandat att utföra dem. Dels för att ansvaret får andra att växa, dels för att den medvetne chefen inser att man inte kan göra allt själv. En bra chef vet skillnaden på att delegera och dumpa – eller bara arbetsfördela. Han eller hon delar också med sig av äran till den som ska vara med och dela den.
Jaha, så återigen ska chefen lämna tillbaka något som hon eller han från början tagit? Tänk om chefen istället inte tagit det. Om ansvaret från början var hos den som ska utföra uppgiften.
3. Motivera
Uppmuntran och belöning i all ära, men en bra chef motiverar även med konstruktiv feedback. Han eller hon ser också sina medarbetares nästa steg och hjälper till att skapa förutsättningar för deras utveckling.
Just detta med konstruktiv feedback ska alltså chefen gå i bräschen för. Det är tydligen viktigare att chefen gör det än att det blir en naturlig del av organisationskulturen. Tänk istället om alla medarbetare kunde känna ansvar för varandras motivation.
4. Konflikthantering
En bra chef lyssnar, tar in och agerar snabbt som ett föredöme även när det hettar till. Det handlar såväl om egna personliga konflikter som att hjälpa medarbetarna med deras om så behövs. En bra chef jobbar också för att på bästa sätt försöka förebygga konflikter.
Chefen är här en sorts superhjälte som kommer in och hjälper de stackars medarbetarna med det som de inte klarar av själva. Självklart har chefen en uppgift om det inte fungerar, men chefen är för tusan ingen förälder. Hantera inte medarbetarna som barn.
5. Kommunikation
En bra chef är tydlig med mål och vision och kan uttrycka sig på ett sätt som skapar enighet snarare än oro. Han eller hon förmår visualisera det övergripande målet så att varje enskild medarbetare förstår sin del och roll. En bra chef är en god storyteller, är tydlig med sina värderingar och »walk the talk«. En bra chef har också en medvetenhet om hur media fungerar.
En bra chef vet tydligen från början mer om mål och vision än vad medarbetarna vet. Chefen har alltså skaffat sig informationsmakt över medarbetarna, men i sin stora godhet så kommer hen att dela med sig. Det verkar också viktigt att det är just chefen som hanterar media. Tänk istället om medarbetarna i grunden förstod och hade tillåtits vara med och skapa mål och visioner. En organisations varumärke kan aldrig representeras av en person, chef – alla medarbetare är varumärket!
6. Beslutsfattande
En bra chef är beslutsmässig, har modet att fatta beslut, men också modet att riva upp ett felaktigt beslut och snabbt ställa om. Han eller hon är flexibel utan att tappa målet och stämmer av sina beslut mot förändringar i omvärlden. Chefen har förmåga att skilja på när det krävs snabba beslut och när något måste beredas längre. Han eller hon tar in flera aspekter, men klarar också att hålla sin linje även om den blir ifrågasatt.
Det är ju alldeles uppenbart att det är chefen som ska fatta besluten. En alternativ väg hade varit att säga att chefen ska se till att beslut fattas.
7. Rekrytering
En bra chef attraherar talanger. Han eller hon bygger team, tar hänsyn till mångfald och tar in personer som kompletterar sig själv, såväl som varandra, snarare än spegelbilder av sig själv. En god ledare omger sig inte bara med ja-sägare. Den framgångsrikt rekryterande chefen tänker längre än till sitt eget nätverk. Detta gäller såväl ledningsgrupp som det större teamet.
Det är tydligen chefen man jobbar för här så det är viktigt att chefen attraherar och nogsamt väljer ut medarbetare. Ett alternativt synsätt hade varit en attraktiv arbetsplats där alla medarbetares attraktion och nätverk tas med i rekryteringsprocessen.
8. Personligt
En bra chef vågar vara sig själv. Det innebär också att visa sig mänsklig och tillåta sig att misslyckas ibland. Han eller hon ser en poäng med att vara synlig bland medarbetarna och klarar av att vara öppen och omtänksam, utan att behöva bli privat.
Bara att det behöver sägas ger en bild av chefen som en övermänniska. Man skulle också kunna tänka sig att det är allas ansvar att skapa en mänsklig arbetsplats. Chefens roll är i det fallet att agera om så inte är fallet.
9. Resultat
Hur ser organisationens resultat ut och hur mycket av det kan härledas till chefens ledarskap? En bra chef är målinriktad. Skapar resultat, på kort och lång sikt. Tappar inte fokus. Ser till styrelsens, ägarens och arbetsgivarens bästa.
Herregud – det är chefen som skapar reslutat! Det måste väl ändå vara ett missförstånd. Jag skulle säga att resultat skapas av oss tillsammans.
Ja, du förstår var jag vill komma. Problemet med dagens ledarskapsteorier är inte att de i sig är felaktiga utan att de utgår från ett klassiskt hierarkiskt synsätt. Om vi, mig i allra högsta grad inräknad, skulle kunna ändra det så skulle så mycket vara vunnet.
Alla är ledare!
Mentorskapets gåvor
I Katrineholm har vi ett trainée-program för framtida ledare. Ett sextiotal personer sökte programmet och 12 framtida ledare antogs. Det är 12 riktiga pärlor. Engagerade, reflekterande och seriösa medarbetare som jag tror kommer att utvecklas till fullfjädrande ledare om de bara vill. Fokus i programmet är den personliga utvecklingen – allt utifrån tesen att ledarskapet är personligt. Jag gillar det
Som en del i programmet så har vi ett mentorsprogram. Jag är mentor för adepten Maria Martini och vi träffas ungefär var tredje vecka någon timme. Varje tillfälle är en möjlighet till lärande för oss båda. Idag på vårt möte så fick jag en tidig födelsedagspresent. En tavla som får manifestera en av våra bärande diskussionspunkter – rörelse.
When nothing goes right – Go left
Vår diskussion idag färdades i olika tankebanor.
Förändring – ändring av riktning kräver en energi som är större än energin vidmakthållandet av den redan inslagna riktningen. Är det inte det som förklarar varför den missnöjda alltid hörs mer än den som är nöjd?
Om jag väljer att fokusera på att vi ska uppnå istället för att fokusera på hur vägen dit ser ut så har jag betydligt lättare att ändra den inslagna vägen.
Tänk om jag skulle kunna ha lite mer is i magen och följa det som sker – vad säger man “go with the flow”?
Det finns alltid en annan väg – problemet är bara att se den.
When nothing goes right – Go left
Makthavarens nödvändiga metamorfos
Vad gör makten med oss människor?
Idag skriver Ingrid Hedström i DN om den omvanling som människor i maktposition genomgår genom bl.a riter.
Jo, symboler och övergångsriter är fascinerande. Men vad händer med människan i ceremonins centrum? Transformeras hon i sitt inre, tar rollen över, blir hon en annan?
Jag tror tyvärr att makten förändrar. Inte så att den gör dig till någon annan, utan mer att med formell makt kommer en position. En person med makt blir ett objekt både för sig själv och för andra. Det otvungna jaget är ett subjekt, en människa. Objektet är en roll.
Jag brukar beskriva mig, bl.a. här på bloggen som “Människa, pappa, man och Katrineholms kommunchef – i den ordningen”. Jag försöker vara ett subjekt. Det är inte lätt. Att inte gömma mig bakom en mask gör mig sårbar. Att vara människa är svårt – att spela en roll är enkelt.
Jag tror att maktens avskärmade roll i många fall är en nödvändighet för att överleva – tyvärr. Emanuel Karlsten skrev en krönika på samma tema för några månader sedan Partiledarna blir bättre när de slutar. När partiledaren inte längre är tvungen att spela sin roll och dessutom inte granskas så hårt som ett objekt görs så kan hen vara mänsklig och som Emanuel är inne på, bara ett subjekt kan visa passion och beröra andra – subjekt.
Jag tror det blir så att maktrollen som objekt inte kräver någon mellanmänsklig respekt, vilket i sin tur framtvingar ett avståndstagande från makten för att orka stå ut med all kritik.
Relationer och därmed mänsklig respekt är alltid mellan personer, subjekt!
Vem tar första steget för mänsklig respekt av och för varandra – oavsett maktposition?
Jag är nominerad till Influencer of the year!
Jag fick precis ett mail
“Hej Mattias,
Du har blivit nominerad till Influencer of the year inom StrategiTorget Kommuner 2013! Nomineringen har skett i samband med en undersökning inför StrategiTorget Bank & Finans 2011 som årligen arrangeras av Management Events.
…
Vad är Influencer of the year?
- Beslutsfattarna inom forumet har under vår research nominerat de personer som de ser som visionärer, pionjärer och/eller starkt har influerat branschen eller sin organisation på ett positivt sätt. Nu har vi sammanställt informationen från researchen och ser att du är en av de nominerade kandidaterna. Grattis! Syftet till priset är att lyfta fram de personerna och hylla de som gjort en bra insats. Deltagarna kommer att rösta på sin kandidat samtidigt som de anmäler sig till forumet. 2012 års vinnare var Håkan Sörman.
Kandidaterna för Influencer of the year 2012 är:
Mattias Jansson, Kommundirektör, Katrineholms Kommun
För att på ett innovativt och transparent sätt kanalisera ut till såväl medarbetare som medborgare ett tydligt och klart budskap. Mattias driver sitt ledarskap på ett öppet sätt och lyfter kommunen till en hög medvetandegörande nivå. Mattias har uppmärksammats på ett flertal sätt vara en driftig kommundirektör och även sedan tidigare nominerats till årets chef.
…”
Tack!
Posted in Personligt | Etiketter gilla, Influencer of the year, innovation, Ledarskap, nominerad, pris, StrategiTorget Kommuner |
Mattias Jansson
Öppen, personlig och medskapande
Människa, pappa, man och Katrineholms kommunchef - i den ordningen så lever jag mitt liv!
