Posts Tagged ‘kontroll’
FRA – För Regler framför Ansvar
Kontroll, uppföljning, regler, rutiner och detaljstyrning. Allt är både alldeles galet och välbehövligt.
Idag skriver Emanuel Karlsten i sin som vanligt strålande krönika i DN
Att inte ha kontroll är farligt för den som vill styra ett land. Därför är internet farligt, därför behöver det kontrolleras. Ett till synes logiskt tankeled, men vars konsekvens blir att friheten kränks för medborgaren.
Mycket i vårt samhällssamtal går ut på detta med kontroll idag. Både när kontroll saknas och man skriker efter mer uppföljning för att förhindra att brott eller misslyckanden ska uppkomma, men också också när kontroll i form av uppföljning och dokumentation tar tid från annat såsom i vård- skola- och omsorg för närvarande.
Problemet med denna typ av övervakning är att den är trubbig. Den mäter allt hela tiden, trots att alla vet eller i vart fall borde veta att resurser ska sättas in där de behövs för att vara effektiva. Problemet med detta är också att vi går bort från en individuell bedömning och gör en bedömning per grupp. När vi gör det så lämnar vi subjektet, personen och låter gruppen bli ett objekt. Ett objekt kräver inte mänsklig respekt.
Kontroll behövs i många fall, men då ska vi ha testat andra vägar först och bedömningen av kontroll i ett samhälle, i ledarskap eller i ett system ska föregås av en individuell bedömning.
Vi ska lita på människor tills motsatsen bevisas.
Problemet är inte kontrollapparaten, utan vad den gör med oss. Med vårt ansvar, vårt spontana handlande – vår profession. När vi utvärderas utifrån vad vi gör och inte varför så förändras också innehållet i det vi gör. Hjärtat, kärleken till subjektet försvinner. Vi kan börja handla för att det ska se bra ut istället för att vi vill att det ska bli bra.
Eller som Katrine Kielos så strålande uttrycker det kring någon typ av klassisk betingning i ekonomtermer.
Problemet med ekonomiska incitament är inte att de inte fungerar. Problemet med ekonomiska incitament är att de förutom att de fungerar, även förändrar en situations hela natur
När min 11 årige son och jag tittade på nyheterna för ett tag sedan så talades det om att göra det brottsligt att inte ingripa när man ser ett pågående brott. Han frågade mig varför man skulle göra det brottsligt. Man ska väl hjälpa till hur som helst? DET är skillnaden!
Så oavsett om vi talar om FRA eller annan trubbig kontroll och övervaknings-verksamhet så är problemet inte övervakningen i sig utan att den sker utan individuell bedömning och att kontrollen i sig förändrar våra beteenden.
Frihet kommer inifrån
Kontroll kommer utifrån
Välfärdens framgång ligger inte i kontroll utan i din kompetens
Den kommunala verksamheten blir alltmer pressad mellan lagstiftarens krav – kontroll och medborgarnas vilja och inflytande. Fenomen kan betecknas som att den lokala rådigheten minskar.
Allt ska bli bättre genom att fler kontrollmyndigheter ges fler och mer befogenheter att intervenera i kommunal verksamhet. Svaret på misskötsel är mer kontroll av handling.
Problemet är att vår verksamhet drivs primärt av hjärnor, inte av händer. Att döma av och kontrollera handling skickar helt fel signaler. Kvalificerade tjänster inom vård- skola- omsorg kräver självtänkande kreativa anställda som har ett inre driv att bedriva en kvalitativ bra verksamhet i det som uppstår.
Idag läste jag Henrik Bergrens krönika i DN om det faktum att nu senast efter Caremaskandalen har kraven på skärpt granskning av privata välfärdsleverantörer haglat från alla håll. Henrik menar, och jag instämmer att så fort vi har att göra med mer sammansatta mänskliga verksamheter är det meningslöst – och ofta destruktivt – att utgå från kvantitativa mått.
Ni kan ju själva prova hemma genom att oavbrutet fråga er partner om hon eller han älskar er – hur stor kärleken än var från början lär den ha naggats i kanten efter ett par veckor.
Därför att kärleken kommer inifrån. Det som kommer inifrån går inte att kvantifiera. Går relationer överhuvudtaget att mäta?
Men det finns ett ännu värre problem. Överdriven utvärdering kan ha rent negativa effekter på kvaliteten. Alltför omfattande extern kontroll riskerar att underminera känslan av personligt ansvar.
Det är som att när vi flyttar ut det vi mäter i handling så kan vi också objektifiera det. När vi gjort subjektet, människan, brukaren, eleven till ett mått så slutar vi att agera med våra inre drivkrafter, vår kompetens, vårt hjärta och vår profession. Allt det som gör oss till bra mervärdesskapande samhällsuppbärare inom våra kvalificerade kallyrken.
Däremot måste de ha bra utbildning, anständiga löner, yrkesstolthet, rimliga arbetsbördor, empati och respekt för de människor de ansvarar för och inte behöva oroa sig för att deras jobb försvinner vid nästa upphandling.
Det ska vi ha. Vi ska vara stolta över det vi gör och våga vara kompetenta i oss själva.
Inre motivation skapas av
- Autonomi – självbestämmande
- Mastery – att bli bättre på hantering av meningsfulla saker
- Purpose – att det vi gör har mening
Det kan ju förstås kosta en del pengar. Men i längden blir det nog billigare än att bygga upp en gigantisk kontrollapparat.
För problemet är inte kontrollapparaten, utan vad den gör med oss. Med vårt ansvar, vårt spontana handlande – vår profession. Allt i det människovårdande yrke vi valt för att vi vill vara just här och skapa mervärden för dem vi är till för.
Inte för en siffra – utan för ett värde – hos en annan – människa!











