Posts Tagged ‘kommentar’
Årets snackis i Almedalen – det är väl inget att ha?
Läser i Katrineholms-Kuriren en ledare benämnd Ska en generande snackis kunna generera mer trafik? där vår satsning i Almedalen misstänkliggörs.
Gissade att mitt “anti-jante” uttalande skulle få denna effekt. Synd att ledarskribenten väljer förlöjligandet som härskarteknik och dessutom helt utan att veta vad det faktiskt är vi ska göra. Jag har sedan tidigare lovat kuriren att de blir de första som får reda på det när det ska gå ut.
Insatsen på Almedalen har flera syften varav att bli “årets snackis” är en indirekt väg att nå de och det vi vill nå. Katrineholms kommun ska förknippas med logistik – det är vår historia och vår framtid.
Jag hoppas att projektets belackare står vid sin kritik när affärerna kommer.
Uppdatering 2013-05-13
Du är du – inte de
Idag skriver Lena Andersson skarpt i DN om “Den nya färgläran“.
Sexism och rasism har det gemensamt att de utgörs av kollektivisering av individer utifrån yttre kännetecken.
Poängen är att vi använder vi lätt tillskriver människor egenskaper baserat på grupptillhörighet. Jag är man så alltså är jag…
Det känns så naturligt att göra just så och kanske är det rent av nödvändigt för att världen ska bli begripbar. Detta understöds också av forskningen
Den mänskliga hjärnan kategoriserar ständigt , vilket är nödvändigt för att göra reda på omvärldens intryck (se t.ex. Lakoff 1987)
För att kategoriseringen ska bli ett problem krävs dock att vi gör den andra gruppen olik oss själva, dvs skapar en distans och att den gruppens egenskaper ses som sämre än våra egna.

Se bara på Bosse Parneviks välmenade ord som så lätt går i fällan DE istället för VI är som oss…
Det Lena Andersson är ute efter är att kategorisering aldrig ska ske utifrån yttre kännetecken, som i sin tur tillskriver en grupp vissa egenskaper. Jag tycker att hon har helt rätt. Människor är olika, därför att vi som individer är olika. Inte därför att vi tillskrivs egenskaper pga av vilken grupp vi tillhör t.ex. baserat på vårt utseende.
Själva grunden från rasism och för den delen o jämställdhet är att DE är annorlunda än VI och DE är SÄMRE än vi. Ingen är rasist mot en person, därför att en person möter du som en människa. En grupp är ett objekt som du har distans till och därmed behöver du inte ta mänsklig hänsyn.
Lösningen är som jag hävdat tidigare.
Det finns inga DE det finns bara VI
Var tog pressetiken vägen P4 Sörmland?
P4 Sörmland lade precis ut nyheten
Ansträngd situation på socialtjänsten i Katrineholm
Arbetssituationen på Socialtjänsten i Katrineholm är mycket ansträngd. Det framgår av ett anonymt brev som skrivits till bland annat kommunchefen och personalchefen i kommunen.
Brevskrivarna är oroade för att personal med lång erfarenhet kommer att sluta för att det blivit för mycket att göra och för att förvaltningschefen inte har tilltro eller respekt för sina medarbetare.
I brevet får förvaltningschefen mycket hård kritik och sägs vara en frånvarande chef som lagt på en allt större börda på personalen.
Ett anonymt brev med kritik presenteras som en sanning utan att över huvud taget ta med genmäle från förvaltningschefen eller mig, som båda intervjuats i frågan. Av pressombudsmannens riktlinjer framgår att man ska ge korrekta nyheter, vara generös med bemötanden och höra båda sidor.
Jag kan inte se att P4 Sörmland gör något av detta!
Vad gäller sakfrågan så följer vi förstås upp detta missnöje, som vi inte ens vet om det kommer från någon anställd, i vårt vanliga systematiska arbetsmiljöarbete.
UPPDATERING 2013-02-08 12:40
Kommentar på webbplatsen.
Hej,
som du säger så har både du och förvaltningschefen intervjuats och kommer att få ge er sida av saken i kommande sändningar och även här på vår webb.
vänligen Malin Marcko, nyhetschef.
Det är ju bra, men det förtar på inget sätt min kritik. Varje nyhet står för sig.
Det förvånar mig också mycket att de ändrat i sin webb-nyhet och behållit kommentarer och inte tydliggjort tilläggen. Så gör man inte.
UPPDATERING 2013-02-08 14:35
Ny finns ett heltäckande reportage, lyssna nedan.
Köp dig fri!
Pengar och ränta är bara en spegling av vår ständigt verksamma mentala skuldtermostat. Så inleds Lena Anderssons kolumn i DN “Ränta eller skuld“. Tesen är att vårt ekonomiska system, ja hela vår samhällsuppbyggnad bygger på vår relation till andra människor och omsätts i skuld och tillgodohavanden oss emellan. Denna skuld kan vara av ekonomisk karaktär eller av mentala kontrakt emellan oss. Lena Andersson menar att ränta och delade notor handlar inte om ekonomi, utan om relationer. Inte heller ekonomi handlar om ekonomi.
Det är en intressant vinkling och jag tror att det stämmer att relationer är fyllda av ömsesidiga åtaganden. Jag tror dock att det är en stor skillnad om dessa åtaganden är inre eller yttre. En mentalt, inre åtagande i en relation betyder så mycket mer än ett yttre åtagande, handling såsom en betalning. Det är hela baksidan med det kapitalistiska systemet. Att det bygger på villfarelsen att en skuld kan kompenseras på ett annat sätt än hur den uppkommit. Om jag har en ekonomisk skuld till dig så kan jag kompensera den ekonomiskt. Om jag har sårat dig i ditt inre så kan inga pengar i världen kompensera för det. Såtillvida finns det inte, som Lena Andersson skriver, ett likhetstäcken mellan pengar och ränta som en spegling av vår ständigt verksamma mentala skuldtermostat, tror jag.
Ett tydligt exempel är en förskoleavdelning där föräldrarna ständigt hämtade barnen lite försent. Föräldrarna bad alltid om ursäkt men det fortsatte att vara ett problem. Förskolan införde då ett system där man fick böter om man hämtade sitt barn försent. Vad fick det då för effekt? Jo, föräldrarna slarvade allt mer med tiderna. Förklaringen ligger i att de redan köpt sig fria och därför inte stod i mental skuld.
Så – låt oss hålla isär vår mentala och monetära skulder vänner!
Nyfiket lärande
Jag gillar det enkla konstaterandet att barn inte går till skolan för att med hårt arbete förbereda sig att bli vuxna. De vill lära sig saker.
Om våra barn endast förväntas kunna det som skolan och samhället vill att vi ska kunna – ja, då kommer nyfikenheten och kreativiteten att dö ut och då får vi inga nya innovatörer och entreprenörer . Det var ”gurun” Richard Gervers budskap när Vecka 45 inleddes.
via Richard Gerver: Reportage: LiU-nytt: Linköpings universitet.
Köpstopp
Följande insändare var i Katrineholms Kuriren härom dagen
- Det råder köpstopp på våra skolor och förskolor. Vi har inte pengar till vikarier eller material till eleverna. Men vi har fortfarande råd att bjuda våra chefer på fina middagar. Kan vi få en förklaring till hur pengarna prioriteras inom bildningsförvaltningen.
- Jag undrar vilka middagar som avses i insändaren?
- Vi avser tex alla middagar med övernattningar vid utbidningar, Kickoffen som var den 23/9 för alla chefer i kommunen och andra små “tillställningar”.
Mitt svar är
Katrineholms kommmun omsätter årligen två miljarder kronor. Vi som arbetar i kommunen har alla ansvar för att kommunens resurser används på ett effektivt sätt.
Jag tror att alla kommunala verksamheter har större ekonomiska behov än vad det finns utrymme för.
I Katrineholm satsas det på skolan. Jämfört med rikssnittet lägger Katrineholms kommun 7,7% mer på barnomsorg 4,5% mer på grundskola och 3,3% mer på gymnasiet. Trots det har verksamheten fortsatt överskrida sin budget varför köpstopp införts.
Jag är stolt över att vi en gång om året träffas, alla kommunens chefer som en del i kommunens ledarutvecklingsprogram. Det är en obligatorisk heldag och då bjuder kommunledningen också på lunch på Safiren. Det är planerat och budgeterat.
UPPDATERING 2011-11-17 14:30
Lars skriver
När ett företagt gör en budget uppskattar de exempelvis produktionskostnad gentemot beräknad försäljning. För en kommun fungerar inte denna beräkning eftersom en kommun har intäkter via skatt. Det är så att om kommunen lägger mer pengar på en skola, kan man man inte kräva mer betalt för invånarna (annat än genom generell skattehöjning). Vid kommunal budgetering måste man helt enkelt låta behovet styra mer än vad man gör idag. Har skolan inte pengar att köpa inte undervisningsmaterial måste kommunledningen revidera budgeten istället för att införa köpstopp. Tar pennorna slut i skolan måste nya fram. Kommunal budgetering liknar gamla sovjetiska femårsplaner (de fungerade också bra i teorin, men inte i verkligheten). Revidera budgeten acceptera att behovet måste styra, annars är det ju ingen skillnad på kommunal verksamhet och riskkapitalföretagens blöjbyten…
Mitt svar
I en demokratisk styrd organisation är det de förtroendevalda som definierar behoven och prioriterar medel. Den som anser att de prioriteringarna är fel bör, tycker jag engagera sig och/eller kontakta sina förtroendevalda. Att bryta mot den lagda budgeten blir ett sätt att inte följa den demokratiskt beslutade inriktiningen. Effekten av att en förvaltning bryter budgeten är att någon annan kommunal verksamhet måste ta kostnaden. Allt är prioriteringar.
Är detta en vendetta?
I Krister Wistbackas krönika ”Maktspel om kommunens bolag” i dagens Katrineholms Kuriren ger krönikören uttryck för sina synpunkter om hur vi som tjänstemän verkställer demokratiskt fattade beslut mot vårt helägda bolag KFAB. Krönikan är inte publicerad digitalt, vilket jag tror har att göra med att tidningen själva insett att de gått över en gräns genom att släppa fram krönikan.
Tyvärr känns det mer som en personlig vendetta mot mig och kommunen från den tidigare chefredaktörens sida. Jag kan ha förståelse för att Krister Wistbacka fortfarande mår dåligt av den pinsamma situation han försatte sig själv i hela mediasverige i samband med den så kallade #kkgate. Den händelsen uppmärksammas fortfarande på många platser och har kommit att få synliggöra mötet mellan det gamla och det nya mediasamhället.
Det är synd då jag och Krister annars haft en relativt god rollbaserad relation. Jag tror att de flesta läsare nu tycker att det får vara nog. Jag håller med.
Jag och kommunjuristen Staffan Källström slog våra huvuden ihop idag för att hitta ett bra sätt att hantera detta. Vi har lämnat in ett svar som kommer att publiceras i tidningen på måndag. Staffans blogg kan du läsa på här.
Som bakgrundtill dagens krönika kan sägas att KFAB ägs till 100 procent av Katrineholms kommun. Kommunen ska i enlighet med detta i den kommunala årsredovisningen lämna en sammanställd redovisning som även innefattar KFAB. Detta framgår av lag om kommunal redovisning. På så sätt är KFAB en del av den kommunala koncernen.
De kommunala bolagen är en del av det som ger dig som skattebetalare en effektiv kommunal verksamhet. Hur de ska drivas och vad de ska göra beslutas av våra förtroendevalda i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Vi som anställda i kommunen, och bolagets styre ska följa dessa demokratiskt fattade beslut.
Kommunen har som ägare av KFAB en möjlighet och en plikt att ge bolaget instruktioner. Det sker genom bolagsordningen, ägardirektiv, särskilda ägardirektiv och genom beslut på bolagsstämma.
Kommunfullmäktige fattade vissa beslut den 20 junisom kommer att påverka KFAB. Då det kom till vår kännedom att KFAB inte uppfattat det särskilda ägardirektivet tillställdes bolaget detta tillsammans med en delgivningsblankett. På blanketten citerades KFAB:s ägardirektiv.
Som kommunens högste tjänsteman ligger det i rollen att utsättas för viss kritik där man inte alltid får möjlighet att svara direkt. Att andra anställda kritiseras oemotsagda i tidningen är inte lika självklart.
På dagens förstasida i Katrineholms Kuriren står att läsa ”ett flagrant grundlagbrott av kommunjuristen!” kopplat till Wistbackas krönika. Det är på gränsen till förtal och någonting som inte kan accepteras.
Kommunala tjänstemän i Katrineholms kommun år 2011 inte ska riskera att pekas ut som kriminella av tidningen när vi gör vårt jobb.
Tidningen har ett ansvar för att de krönikor som publiceras och som dessutom citeras på tidningens förstasida. Tidningens innehåll bygger på fakta och inte bara på en pensionerad tidningsmans tyckande – i alla fall inte när tidningen indirekt utpekar en anställd som kriminell.
Wistbackas angrepp får mer liknas vid en sorts personlig vendetta mot kommunen och dess anställda och det är inte en diskussion jag vill vara delaktig i fortsättningsvis.
Tack!
Tack till våra föreningar
Riksidrottsförbundet har under flera år regelbundet låtit CMA Research kartlägga kommunernas idrottsstöd.
Av undersökningen finns att utläsa att Katrineholm bara lägger 52 kronor per invånare på föreningsstöd eller som Radio Sörmland rapporterar idag
Det är stora skillnader i länet sett till hur mycket pengar kommunerna satsar på sina idrottsklubbar. Om man ser till föreningsbidraget är Katrineholm den kommun som är snålast.
Vi blev väldigt förvånade över denna uppgift. Katrineholm har ett blomstrande föreningsliv med över 400 föreningar och vi har i flera år prioriterat att arbeta tillsammans.
Som vanligt med statistik så är det lätt att jämföra äpplen och päron. Den siffra man utgått från i Katrineholm – 1,7 miljoner kronor i aktivitetesstöd är jämförd med andra kommuners samlade föreningsstöd där aktivitetsstödet är en liten del.
Den faktiska siffran är att Katrineholm betalar ut 308 kronor per invånare varav 52 kronor avser aktivitetsstöd till idrottsföreningar. Därutöver sponsrar kommunen med låga hyror för lokaler. Ett exempel är att man vid ungdomsidrott endast betalar 55 kronor per timme.
Katrineholm och vi Katrineholmare kan och ska vara stolta över vårt föreningsliv.
Tack!
Underbart mail
Jag fick precis ett helt underbart mail från en medarbetare
Tycker du om att hjälpa andra? Är du villig att låna ut saker som du har och andra kan ha nytta av? Om du har svarat ja på dessa frågor tycker vi lika.
Får jag låna dina…
På tal om att leda sin ledare
Location:Djulögatan,Katrineholm,Sverige










