Posts Tagged ‘Gästbloggare’
Med skolan i fokus
1 mars, 2012 | 
Författare
Igår hade kommunstyrelsen sammanträde med fokus på skolan i Katrineholm. Anneli Hedberg, ordförande i bildningsnämnden inledde med nedanstående anförande. Det sammanfattar på ett bra sätt läget för skolorna i Katrineholm och jag rekommenderar verkligen att du tar dig tid att läsa igenom och kommentera denna gästblogg.
Posted in Gästbloggare | 
Etiketter Anneli Hedberg, Gästbloggare, resultat, skola, utbildning | 
6 Comments »Lärarnas lönekrav kostar 39 miljarder
Mats Edman, chefredaktör och VD på Dagens Samhälle skrev denna reflektion i förra veckans tidning. Tyvärr finns den inte publicerad digitalt, men med hans tillåtelse så får du ta del av den här. Se det som en gästblogg 
DEN BRITTISKE HISTORIKERN Cyril Northcote Parkinson (1909-1993) är berömd för sina universella iakttagelser av byråkrati i offentlig och privat sektor. När det gäller effektivitet poängterade han bland annat att allt arbete förbrukar de resurser och tid som avsatts för ändamålet.
Om det tar fem personer att lösa ett problem, men åtta anställts för saken, då sysselsätter problemet åtta anställda. Multiplicera med antalet medarbetare i en stor organisation och tjoff-ett byråkratimonster är fött!
I den svenska skolan har reallönerna inte utvecklats som lärarna önskat. En viktig förklaring är att Sverige alltför länge investerat i ökad kvantitet (fler lärare) i stället för ökad kvalitet (högra krav, mer elevtid).
Om Parkinson fått studera vår skola hade han bland annat sett att en kommunanställd lärare förväntas undervisa 18-20 av sina 45 avlönade timmar i veckan. Bara 40 procent av lärarnas tid används till eleverna.
EFTERSOM POLITIKER BÖR väga skattemedel mot nytta så bör de studera andra som lyckats få bättre resultat. Kunskapsskolan är ett exempel. Genom ett radikalt annorlunda synsätt på skolans organisation har man uppnått en undervisningstid på 65 procent. Därför har man 5,4 lärare per 100 elever. I kommunerna 8,3 lärare.
I bägge systemen åstadkoms 1650-1700 elevtimmar per år. Av någon anledning lyckas Kunskapsskolan, justerat för socioekonomisk bakgrund hos eleverna, producera bättre betyg (meritvärde) med bara 2/3 av lärarstyrkan. Inte bara är Kunskapsskolan effektivare. Resultaten är högre och dessutom får man pengar över. Begreppet ”lärartäthet” saknar egenvärde; det går att jobba smartare.
Om kommunerna vill hänga med måste de stresstesta skrået. Nu kräver lärarfacken 10 000 kronor mer i månaden (+35 procent). Det blygsamma kravet kostar 39 miljarder per år. En del kommer igen via skatten, men notan slutar ändå på 31 miljarder bara för lärarna. Det skulle äta upp allt löneutrymme i sektorn. Vilka ska sänkas? Undersköterskorna i hemtjänst och på äldreboenden?
SÅ SVARET PÅ lärarnas 10 000-kronorsfråga kan bara vara högre produktivitet liksom kvalitet. Om kommunerna vill mäta sig med friskolorna behövs, i runda tal, kanske bara 160 000 lärare mot dagens 200 000.
Med 40 000 färre lärare uppstår givetvis ett löneutrymme. Fast jag misstänker att lärarfacket stannar kvar på perrongen och vinkar farväl när deras tåg mot framtiden går.
Mats Edman, Chefredaktör/vd, Dagens Samhälle
Posted in Kommuner | Etiketter dagens samhälle, Gästbloggare, journalistik, kommun, lärande, lärare, lön, Mats Edman, skola |
Bolander om särprofileringens baksida
Jenny Bolander, medarbetare och trainee reflekterar över veckan
Jag tycker att kommunala verksamheter är dåliga på att lyfta fram det positiva och unika – att vi är en kommun! Ett konstaterade som återkommer i möten med elever och ungdomar är att ”kommunen” aldrig syns i skolan eller ”där vi är”. Bakgrunden är att Mattias eller jag har berättat om kommunen och dess verksamhet som oftast är större än vad ungdomarna först trodde. Som tips brukar vi få att ”affischera mera” och jag undrar, när är kommunen ”kommunen” och varför?
Katrineholms kommun har en grafisk profil vars syfte är ”att skapa en tydlig och enhetlig avsändare för den samlade kommunala verksamheten. Genom att underhålla, vårda och stärka den gemensamma profilen visar vi vilka vi är, vad vi står för och är lätta att känna igen.”
Då och då händer det dock att vi inte använder den grafiska profilen med kommunvapnet, vågen och texten Katrineholms kommun. Jag gjorde till exempel inte det i samband med kommunkoncernens julfest och mässa. Varför? För att det lätt blir stelt, tråkigt, byråkratiskt och inte passar med hur vi vill utrycka oss känslomässigt och visuellt. En snabb överblick säger mig också att den grafiska profilen tenderar att används mer vid traditionellt informativa sammanhang som tidningsannonser, brev och visitkort än vid ungdomsverksamhet, kultur- eller fritidsaktiviteter. Det vill säga inte i sammanhang som kanske i större utsträckning förmedlar känslan av läge, liv och lust.
Som trainee försöker jag reflektera utifrån olika perspektiv och jag ser två utmaningar i ovan. Dels att öka kunskapen om och intresset för kommunens verksamhet och dels den grafiska profilen. Så när jag såg en ny bra blogg funderade jag på vad får det för konsekvenser när vi inte använder den grafiska profilen i vår kommunikation av all vår verksamhet från ungdomsverksamhet, skola, snöröjning, äldreomsorg till bygglov och näringsliv.
Stärker vi bilden av kommunen som en helhet, som det gemensamma?
Min tes är att ”särprofilering” bidrar till en förenklad bild av verksamheten och hur den utförs istället för att ge Katrineholmarna, det vill säga dom vi är till för, en tydligare och starkare bild av vad som är kommunal verksamhet. Kommunen är en starkt differentierad verksamhet men är det inte just det som är det unika med kommunal verksamhet? Vi finns med i flera olika sammanhang under livets gång.
Om vi använder den grafiska profilen så kommer vi underlätta för medborgarna att känna igen och förstå vilken verksamhet som erbjuds på deras uppdrag. Det är gemensamt som vi skapar och fyller kommunvapnet med allt det står för – läge, liv och lust.
Bolander om att trivas med att göra skillnad.
Jenny Bolander, medarbetare och traineé reflekterar över veckan
Förra veckan var vi på Sveriges Kommuner och Landstings framtidsdag för ledning och styrning. På agendan var strategiska frågor för kommuner, landsting och regioner. Föreläsarna var Håkan Sörman, Bettina Meinow, Stefan Einhorn, Jasenko Selimovic och Helene Ekström. Som trainee innebar dagen mycket att reflektera kring utifrån de utmaningar Sveriges kommuner och Landsting står inför och hur det påverkar framtidens ledarskap.
I fredags, tre dagar efter att Håkan Sörman informerat om SKL:s stora satsning ”Sveriges viktigaste jobb”, presenterade vi resultatet för vår senaste Medarbetarenkät som visar att vi är allt nöjdare i Sveriges viktigaste jobb! I relation till framtidsdagen tycker jag att enkäten visar på något viktigt. Vår verksamhet präglas av ständiga förändringar och nya utmaningar. Enkäten visar att vi trivs, är engagerade och motiverade. Samtidigt kännetecknas offentlig sektor av associationer som trögt, gammeldags och svårt att påverka. Varifrån kommer den bilden? Jag tycker att det är en föreställning som är både förenklad och orättvis.
Mattias sa i en intervju för ett tag sedan att ”Vi gör riktigt bra saker som inte kommer fram i medierna. Vi är bättre än vårt rykte, därför vinner vi på öppenhet.” Jag tror att det är just så, att vi genom öppenhet kan synliggöra resultaten, lyfta verksamhet, öka stoltheten och förändra bilden.
Det är måndag, jag trivs & jag gör skillnad!
Bolander om ledarskap, kommunikation och människosyn
Jenny Bolander, medarbetare och traineé reflekterar över veckan
I veckan har vi haft träffats i traineeprogrammet för seminarium på temat kommunikation. Mattias har i sin tur varit på bland annat ekonomichefsdagarna för att tala om sociala medier och ledarskap. Veckan har i övrigt präglats av arbete med årsredovisningen och planering med budget 2012-2014.
Att vi lever i en föränderlig värld och att det sällan blir som vi planerat blir alltid särskilt påtagligt när vi arbetar med planering och uppföljning. Som trainee tänker jag därför att ett av ledarskapets syften är att förbereda och skapa förutsättningar för framtiden. Goda relationer, en härvarande chef, medarbetarsamtal och verksamhetsplanering kan tillsammans skapa förutsättningar för en positiv utveckling i enligheten med målen.
Sammantaget tycker jag att veckan har tydliggjort kommunikation och dess betydelse. Hur vi kan se kommunikation som ett verktyg och en förutsättning för en fungerande verksamhet. För utveckling, mening och glädje. Allt vi gör är någon form av kommunikation. Det går inte att inte kommunicera och utifrån det måste kommunikation vara ledarskapets främsta redskap.
I veckan läste jag ett citat av Ken Blanchard “Leadership isn´t something you do to people. It´s something you do with them”. Återspeglas vårt sätt se på ledarskap och människor också i vårt sätt att kommunicera och vise versa?
Bolander om nyttan med verksamhetsplaneringen
Jenny Bolander, medarbetare och traineé reflekterar över veckan
Under november och december har vi verksamhetsplanerat inför 2012. Förutom att jag i veckan verksamhetsplanerade med Mattias och kommunchef med ledning så har jag också som LOTS-coach varit processledare för kommunledningsförvaltningen i deras verksamhetsplanering.
En svårighet som jag märkt under arbetet är att det svårt att bryta ner organisationens åtaganden och mål till det mer löpande arbetet som också är av mer operativ karaktär.
Som jag ser det har verksamhetsplaneringen olika syften. För chefen kan det dels bli ett verktyg för att styra verksamheten i rätt riktning, för tydlighet och trygghet. Det kan också vara ett verktyg för att alla ska förstå att det är gruppen som gör det även fast enheten består av duktiga solister.
För medarbetaren kan det skapa förståelse, mening och engagemang. Känner du att du har nytta av verksamhetsplanen i ditt dagliga arbete?
Posted in Gästbloggare | Etiketter Bolander, Gästbloggare, Personligt, reflektion, Verksamhetsplanering |
Bolander om när finns organisationen?
Jenny Bolander, medarbetare och traineé reflekterar över veckan
För mig är kommunkoncernen vi, över 3 100 anställda, som tillsammans samarbetar för gemensamma mål, visionen och för Katrineholm som plats. Organisationen är dess människor och relationerna mellan människorna är en framgångsfaktor för att vi tillsammans ska nå målen. I ett tidigare blogginlägg skrev Mattias att ” Det finns klara synenergieffekter med stora organisationer men det finns också en risk att komma för långt ifrån slutkund och att positionera sig i sin del av organisationen. Det är som att när vi inte kan hålla ihop en grupp med relationer så tar strukturen över.”
En av förra veckans större händelser var årets kommunkoncernmässa och julfest.Syftet är i första hand att öka gemenskapen och känslan av att vi alla faktiskt är en enhet. Vi ser våra verksamhetsområden, kommunicerar och möts. Därmed blir det tydligt hur mycket vi har gemensamt och vi är överens om att organisationen också finns. Jag tror att kommunkoncernmässan och julfesten är betydelsefulla för att hålla ihop en grupp relationer. Vi möts, interagerar och kommer varandra närmare.
Bolander om feedback-kulturen
Jenny Bolander, medarbetare och traineé reflekterar över veckan
De flesta av mina arbetsuppgifter i veckan har förutsatt att jag samarbetar med andra -kommunkoncernmässan, ”Nätet för mig”, ledningsgruppsmöte och olika utredningsuppdrag. Därför är jag också intresserad av hur andra uppfattar mitt arbete för att utvecklas och bli bättre.
I traineeprogrammet har vi fått en introduktion i det systemiska tänkandet och vad ett styrkebaserat perspektiv innebär. Vi har också haft feedbackövningar. När jag för ett tag sedan fick återkopplingen att mitt resultat ”inte var bra och tog lång tid att göra om” blev jag därför besviken på mig själv och mitt agerande. Kommunikation mellan människor bygger på feedback, eller återkoppling. Vi anpassar oss till hur andra reagerar på det vi gör och säger. Men vad gör vi när vi inte förstår den andres reaktion?
Om jag tar ansvar för mina val och handlingar för att de är just mina så handlar det inte bara om att ge bra feedback utan också om att ta mitt ansvar för kommunikationen . För att utvecklas och förbättras måste jag förstå så att jag också kan förändra och sprida mina nya insikter till andra. Istället för att avsluta telefonsamtalet och analysera vad den andre sa och vad jag kan göra annorlunda borde jag ha tagit mitt ansvar – där och då.
Återkoppling är en gåva och som alla gåvor definierar jag värdet och vad jag gör med den själv.
Bolander om medarbetarsamtalet
Jenny Bolander, medarbetare och traineé reflekterar över veckan
En av de vanligaste orsakerna till arbetssjukdom är stress på grund av organisatoriska och sociala faktorer. Otydligt ledarskap, skitsnack och ansvar utan befogenheter är sådant som bryter ned oss.
Jag hade medarbetarsamtal i tisdags och så här i efterhand inser jag vilka möjligheter som finns med medarbetarsamtalet. Genom att förbereda mig kan jag påverka samtalet och ta tillvara på tillfället för min egen skull. För chefen ger det förutsättningar för att styra, leda och utveckla verksamheten i dialog med medarbetare. Jag vill ha koll på läget och min situation. Med medarbetarsamtalet kan jag påverka min egen utveckling, förväntningar och mitt handlingsutrymme tydliggörs. Det blir också ett tillfälle att kommunicera vad vi gör och hur.
Vad har du för nytta av medarbetarsamtalet?
Bolander om hur mycket närvaro som krävs för att vara en god ledare
Jenny Bolander, medarbetare och traineé reflekterar över veckan
I veckan har Mattias prioriterat deltagande på bland annat arbetsmöte för digital delaktighet, ledarskapsdagar och traineeprogram. Medverkan som tar tid men som jag tror är betydelsefulla för ledarskapet.
Det är en sak att vara en bra chef men det kan vara en annan sak att vara en god ledare. Att leda och få följare. I en fulltecknad agenda och en hög förändringstakt kan interna möten och relationer ibland prioriteras ned. Men fokuserar vi fel och prioriterar ner ledarskapet till förmån för chefskapet, för att kortsiktigt klara av arbetet?
Vi klagar ibland på att chefen inte är på kontoret, men vad är definitionen på en näravande chef? Kan en frånvarande chef ändå vara närvarande och hur mycket närvarande krävs för att vara en god ledare?
Mattias Jansson
Öppen, personlig och medskapande
Människa, pappa, man och Katrineholms kommunchef - i den ordningen så lever jag mitt liv!
