Posts Tagged ‘ekonomi’
Solidaritet och realitet
16 november, 2011 | 
Författare 
Årligen kommer ett antal barn, ungdomar och vuxna till Sverige för att söka asyl. Alla som söker uppehållstillstånd från utlandet på grund av anknytning till en person som är bosatt i Sverige måste, oavsett nationalitet, klarlägga sin identitet för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas.
I Somalia väntar drygt 300 barn och ungdomar och 90 vuxna. De kan pga. ett samhälle i upplösning inte få korrekta handlingar för inresetillstånd till Sverige för att återförenas med anhöriga i Katrineholm.
Enligt en överenskommelse på riksnivå kommer en lagstiftningsförändring för att underlätta migrationen för dessa unga och vuxna att träda ikraft den första juli 2012.
Vi träffade därför tf generaldirektören på Migrationsverket och Landshövdingen i måndags.
Östnytt rapporterar här om frågan och vårt möte.
Humanitär invandring
- Flyktningar till Katrineholm
Katrineholm har i alla år på ett solidariskt sätt tagit emot många människor som är i behov av hjälp. Det är en postiv kraft i vårt samhälle och vi tror på mångfaldens dynamik.
Det är angeläget att hantera de utmaningar som finns med migrationen men också att se de möjligheter som finns. För att motverka familjeseparation där barn är inblandade är det vårt gemensamma solidariska ansvar att ta emot och välkomna dessa unga och vuxna på ett bra sätt till Katrineholm. För oss är det en självklarhet att familjer ska förenas.
Vi har många insatser för att främja en god integration, bland annat
- Flexibel SFI med löpande antagning och läs- och skrivenhet
- Interkulturella enheten
- Analfabet-klasser
- Lärarutbildning – språkets roll
- Ändrade upptagningsområden
- Nytt resursfördelningssystem
- Samhällorientering
- Yrkesutbildningar inom t ex vård, lokalvård, lager
- Språkkafé i samarbete med kommunens bibliotek ”Ängeln”
- Matlagningskurser, samarbete FogelstadAkademins, Teater K”, kulturskolan mfl
Min syn på integration är att det är en ömsesidig förändringsprocess i ett samhälle. Jag gillar mångkultur – för att tillsammans är vi större, jag anser att det finns inga de det finns bara vi och dömer gärna med fördömer inte.
Ekonomisk utmaning
Om en lagstiftningsförändring träder i kraft, vilket möjliggör dessa barns, ungdomars och vuxnas återförening med sina nära i Katrineholm så är det i realiteten också en ekonomisk utmaning. Bara en skolplats kostar 89 000 kr/år, vilket för 306 barn ger 27,2 Mkr.
Vid familjeåterförening eller anhöriginvandring erhåller kommunen nu 40 tkr per år och barn tom 20 års ålder under en tvåårsperiod. Bidraget ges från Migrationsverket via Arbetsförmedlingen. Bidraget är riktat till språk och skolverksamhet. Kommunen får också sedvanliga skatteintäkter för alla som är folkbokförda den 1 november året innan budgetåret. Om en lagstiftningsförändring som möjliggör återförening träder i kraft måste Katrineholm få ett inledande ekonomiskt stöd tills dess skattesystemet räknar med dessa nya invånare.
Katrineholm har idag en arbetslöshet på totalt 9,2% och en ungdomsarbetslöshet på 16,2%.
52%, 780 personer med försörjningsstöd i Katrineholm har utländsk bakgrund, det är en kostnad på ca 25 Mkr. Idag är hälften av de som kommer till katrineholm från ett annat land i egen försörjning efter 3,5 år. Med den nya etableringslagen så är integrationstiden istället två år.
Vilka förutsättningar finns då för självförsörjning?
Vår bostadssituation är problematisk, idag har vi i stort sett inga bostäder
Vi behöver hjälp både för underlätta för en bra integration och kunna ta ansvar för vård- skola- omsorg solidariskt för alla Katrineholmare.
Migrationsverkets generaldirektör meddelar efter mötet via mail att
Jag har informerat både Caroline Henjered (ansvarig chef för mottagningsverksamheten) och Jonas Lindgren (ansvarig chef för bland annat prövning av ansökningar om familjeåterförening) om vårt möte.
Precis som jag sa då vi träffades ligger det utanför våra befogenheter (och även möjligheter) att kunna bidra med ekonomiskt stöd , däremot samarbetar vi gärna i de frågor vi har inom vårt ansvarsområde.
Landshövdingen hjälper nu aktivt Katrineholm att etablera kontakt med regeringen.
Öppen dialog
Katrineholms Kuriren skrev igår med anledning av vårt besök Kommunen känner oro inför invandring. För ovanlighetens skull finns ingen möjlighet att kommentera nyheten. Chefredaktören förklarar det med att
Nivån på de kommentarer vi får när vi skriver om invandrarfrågor är övervägande på en skrämmande låg nivå.
Oftast anonyma generaliserande påhopp som är rasistiska och som i svepande formuleringar bland annat hetsar mot folkgrupp.
Jag kan hålla med dig att det inte gagnar yttrandefriheten att vi tvingas göra så här, men så länge som debatten inte kan skötas bättre kan vi inte ha den.
Förhoppningsvis ändras detta på sikt!
Sven Tegsveden citerar i en kommentar Voltaire
Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem
Det ligger så mycket i det.
Jag gillar och kämpar för öppenhet.
Jag tror att vi måste våga tala om problem på problemstadier, innan en lösning. Men även jag blir tveksam till diskussion just när det gäller invandring.
Varför?
Skulle logiken i diskussionen just när det gäller detta vara annorlunda än i andra frågor?
Ja, jag har också märkt att jag får okunstruktiva standardinlägg på just poster om invandring.
Ja, jag ser att vissa kommentarsfält inte är representativa för allmänhetens uppfattning.
Men jag vill ändå bjuda in till konstruktiv dialog.
Med förbehållet att kommentar inte får innehålla:
- förtal, personliga angrepp eller förolämpningar
- hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier
- olovliga våldsskildringar eller pornografi
- uppmaningar till brott eller utgöra annan brottslig verksamhet
- olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material
- svordomar eller obscena ord
- kommersiella budskap eller reklam
Så är Du välkommen med din synpunkt för dialog!
Posted in Katrineholm, Kommuner | 
Etiketter dialog, diskussion, ekonomi, integration, invandring, Katrineholm, mångfald, solidaritet | 
58 Comments »Skattemedel i företagen
Mycket intressant av Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman vars käpphäst sedan start på sitt uppdrag varit att granska hela den offentliga ekonomin, inte bara den del som bedrivs i offentlig regi.
Enligt en färsk kartläggning som tidningen Dagens Samhälle gjort är den offentliga marknaden värd 820 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av BNP och är mer än vad kommuner och landsting omsätter totalt. Och näringslivets vinst på alla affärer med offentliga kunder kan uppskattas till 75–85 miljarder per år.via”Hundratals skattemiljarder omsätts utan granskning” – DN.SE.
Det ligger väldigt mycket i resonemanget och konsekvensen för det offentliga måste stavas affärsmässighet i beställningar och uppföljningar.
Lean your work not your life?
I arbetslivet kämpar vi ständigt med att effektivisera vårt arbete för fokus på vårt uppdrag. Allt som inte kan visas vara värdeskapande för dem vi är till för ska bort. Tjänster blir allt dyrare och varor allt billigare. Vi kan således spara mest på att effektivisera tjänster.
Eftersom tjänster är dyrt så får vi allt mindre fritid då vi var och en till mans fyller den tid vi inte är på arbetet med hemmadonande, byggande, städning, trädgårdsskötsel och annat.
Samtidigt står en stor mängd människor utanför arbetsmarknaden.
När jag såg våra dignande äppelträd här hemma i trädgården och den nyinköpta frukten från affären slog det mig. Ponera att vi skulle effektivisera vårt privatliv liksom vårt arbetsliv. Vad skulle hända då? Asfalterade gräsmattor, golv som var möjliga att spola av med högtryckstvätten och färdiglagad mat. Det låter ju dötrist!
För det som är effektivt kan också bli tråkigt. Avskalat och livlöst – ingen kreativ miljö. Det är kanske just i lusten att exempelvis odla, skörda och äta som vi ser sammanhang och skapar mening.
Kanske är det så att det är just skillnaden som förnöjer?
Det skulle ju i så fall innebära att ju mer vi effektiviserar vårt arbetsliv ju mer beroende av motsatsen – ineffektiitet – är vi kanske på fritiden?
Eller är det rent av så att vi måste tänka om gällande hela våra liv – även arbetsliv?
Posted in Personligt | Etiketter arbete, effektivisering, ekonomi, favorit, förändring, fritid, lean, livet, Personligt, reflektion |
Finansoron försvagar kommunens ekonomi
Detta innebär ungeför 12 miljoner kronor i lägre skattintäkter än den senaste prognosen för 2012 för Katrineholms kommun.
Finansoron försvagar kommunernas ekonomi
Den senaste tidens finansiella oro har föranlett SKL att revidera ned prognosen för nästa års ekonomiska tillväxt. Sysselsättningen antas bli lägre än förväntat vilket minskar skatteintäkterna för kommuner och landsting med 5 miljarder.
viaFinansoron försvagar kommunernas ekonomi | Sveriges Kommuner och Landsting.
Vad får du för pengarna?
En grundläggande anledning till misstänksamheten och synpunkterna på kommunal verksamhet tror jag är att medborgaren inte väljer om hon ska betala för den offentliga servicen. Vi talar inte om kunder på det sättet och kommunen är gemensam för alla kommunmedlemmar. Kommunen är på något sätt medborgarna och medborgarnas.Jag tror också att vi som företräder det gemensamma är dåliga på att tydliggöra kopplingen mellan dina pengar och vad du får. Vi gör det visserligen, oftast vid bokslut (pdf) men då på en generell nivå.
I framtiden tror jag att detta måste bli mycket tydligare. Du borde få se vad din förskoleplats kostar och vad din egenavgift är på räkningen, du borde se vad ditt badhus-besök kostar på din biljett och på lånekvittot på biblioteket så står det hur mycket av dina skattemedel som bekostat den tjänst du just fick.
Att synliggöra kostnader och att ha tydliga system för hur du kan göra för att bidra resursmässigt för en ännu bättre service tror jag är viktiga komponenter i att säkra framtidens välfärd.
Ordning för insyn och demokrati
CC by butuba
Det har under en tid funnits indikationer på problem med de administrativa rutinerna på Sportcentrum inom vår Service- och teknikförvaltning. Jag träffade vår lokaltidning i måndags när jag fick rapport och frågan uppmärksammas i dagens Katrineholms Kuriren.
Ordning och reda är otroligt viktigt för en offentlig verksamhet. Offentligheten förutsätter att det är lätt att ta del av handlingar för såväl allmänhet som press. Vi måste i demokratins namn också säkerställa ett kompetent stöd till våra förtroendevalda. En välfungerande demokrati förutsätter bra administrativa rutiner.
Samtidigt är det så i en organisation av Katrineholms storlek att rykten kan ha olika bakgrund. Jag tycker att det är viktigt att inte döma någon via rykten.
För att få klarhet i huruvida några fel egentligen begåtts beställde jag, i samråd med ekonomichefen och chefen på service- och teknikförvaltningen, i början av sommaren en extern utredning om rutinerna inom sportcentrums verksamhet. Slutrapporten från Ernst & Young kom i måndags.
Rapporten pekar på bristande rutiner inom en viss del av förvaltningens verksamhet. Flera åtgärder har redan vidtagits, fler kommer att vidtas och ytterligare utredningar kan bli aktuella.
Utredarna sammanfattar utredningen som följer;
1. Sammanfattning
Ernst & Young har haft uppdraget av kommunchefen att utreda de administrativa rutinerna inom service- och teknikförvaltningen med avseende på investeringsprojekt inom sportcentrum under de tre senaste åren. I utredningen har vi också granskat tillämpningen av intern-kontrollplanen.
I vårt arbete har vi utgått från att nämnden är ansvarig för verksamheten (Kml 6 kap § 7). Enligt förvaltningslagen och kommunallagen finns också grundläggande krav kring handläggning av ärenden. Dessa krav är bl.a. att handläggningen bör vara dokumenterad. Det finns ett allmänt utredningskrav, beslut skall dokumenteras och uppföljning bör kunna göras.
Mot denna bakgrund har vi gått igenom reglementen, delegationsordningar och rutiner som finns för ärendehantering. Den allmänna utgångspunkten har varit att det skall gå att följa ett ärendes handläggning på ett tydligt och dokumenterat sätt från initiering, via beslut och verkställighet till uppföljning och redovisning. Utgångspunkten är vidare att handläggningen skall vara korrekt. Våra bedömningar bygger på dessa utgångspunkter.
Materialinsamlingen har delvis varit svår eftersom materialet inte har varit samlat, strukturerat och lätt tillgängligt. Vi kan inte garantera att vi haft tillgång till allt. Ibland står uppgift mot uppgift, ibland saknas dokumentation, ibland kan den inte spåras. Detta är inte tillfredsställande. Vi kan bara uttala oss utifrån det vi haft tillgång till.
I granskningen framkommer följande huvudsakliga resultat.
Genomgången av investeringsprojekt visar att verksamheten allt för sällan dokumenterar dessa i form av tydliga ärenden till nämnden. Genomgående har investeringskalkyler saknats i dessa projekt varför en del projekt kommit att bli mer kostsamma än vad som ursprungligen budgeterats. Ombudgetering har blivit en ofta använd metod att tillfälligt lösa akuta situationer. I flera av de granskade projekten har beslut om anlitande av entreprenörer i praktiken tagits av ansvarig tjänsteman där någon systematisk återrapportering inte skett till nämnden av beslut fattade på delegation. Flera av dessa beslut är dessutom tagna i strid med gällande interna reglementen för upphandling. I denna del kan vi konstatera att projekten ofta inte är fullständigt dokumenterade och de styrdokument och riktlinjer som finns (reglemente kring upphandling, delegationsordning) har inte tillämpats systematiskt. Avsteg förekommer relativt ofta och handläggningen bär spår av informell hantering.
I vårt arbete har vi också särskilt granskat tillämpningen av internkontrollen inom förvaltningen. Därvid framkommer att det dokument som finns inte är beslutat i nämnden, det är bara presenterat. En viss utbildning kring internkontroll har skett under våren 2010 och initialt har de interna rutinerna beskrivits inom sportcentrum, men detta arbete har inte fortsatt därefter. Det är viktigt att arbetet med internkontrollen fortsätter.
Vi har också granskat tre specifika ärenden. I ett av dessa finns oklarheter där kommunen bör överväga att konsultera polismyndigheten. I ett annat finns en olämplig hantering och i det tredje kan det finnas skäl för kommunen att närmare undersöka att fakturerade belopp överensstämmer med levererade varor och tjänster.
Det som händer nu är att jag under slutet av veckan får rapport från polisen om hur vi ska gå vidare polisiärt. Jag tillskriver också kommunstyrelsen med begäran om att man vänder sig till service- och tekniknämnden för vidtagande av åtgärder. Ärenden hanteras på kommunstyrelsen i oktober, med återrapport i november.
Jag beklagar det inträffade. Det är oacceptabelt att det går till på detta sätt.
Posted in Katrineholm, Kommuner, Media | Etiketter arbete, blogg, ekonomi, insyn, journalistik, Katrineholm, kommun, kommunchef, oegentligheter, öppenhet |
Katrineholms ekonomi i balans
Idag går Sörmlandsradion ut med en nyhet om Katrineholm benämnd “Lustgård med länets sämsta ekonomi“. Till att börja med så får vi glädja oss åt att allt fler förknippar oss med vårt varumärke Sveriges lustgård, även om det kunde vara i ett mer positivt sammanhang.
Sörmlandsradion har fått sina uppgifter från tidningen Dagens Samhälle som har tittat på vilket ekonomiskt resultat kommunerna har haft i snitt de senaste tio åren. Frågan är viktig, en ekonomi i balans är en av grunderna för att kunna ge en bra kommunal service. I undersökningen hamnar Katrineholm på plats 236 av landets 290 kommuner med ett snittresultat på 126,60 kr per invånare.
Katrineholm hade några riktigt tunga år i början på 2000-talet som avspeglade sig i den kommunala ekonomin främst år 2003 och 2004. Från år 2005 så har kommunen haft ett positivt årligt resultat.
Om man tittar fem år tillbaka har Katrineholms resultat i förhållande till andra kommuner förbättrats och vi har haft ett genomsnittligt resultat på 650 kr per invånare.
Posted in Katrineholm, Media | Etiketter dagens samhälle, ekonomi, journalistik, Katrineholm, kommun |
Kommunalt självbestämmande i hög- och lågkonjunktur
Idag lyssnade jag på professor Rolf Solli på Handelshögskolan Göteborg. Budskapet var – Kommunerna ska ha en ny styrning med en - obalanserad ekonomi. Märkligt kanske, men det han menade var att kommuner måste vara med och parera ekonomiskt vid låg- och högkonjunkter. Traditionellt så är det staten som gjort det.
Normalt när en kommun ska spara så gör man det genom att
- Minska personal. Personal står normalt för 2/3 av en kommuns utgifter.
- Osthyvel. Att lägga ut en generell besparing i procent.
- Ta bort hela verksamheter, vilket inte är så vanligt.
- Öka alternativa inkomstkällor ex öka avgifter.
- Överföra verksamhet såsom privatisering.
- Skjut upp kostnader ex investeringar.
- Öka effektiviteten, svårt att göra snabbt.
Jag har varit med och testat alla dessa sätt.
Rolf Solli talade sedan vidare om det han kallar för Cutback-management – reduceringsparadoxer - konskekvenser vid sparande.
- Den oreducerbara helheten – allt hänger ihop, det är svårt att bara spara i en del av en stor organisation utan att det spiller över på andra delar.
- Analysinstrumentens paradox – vi har aldrig haft mer information om läget, men få vet vad de säger och ännu mindre hur de ska tolkas.
- Sagosyndromet – informationen om vad som kommer att hända och vad som borde göras blir så omfattande att man inte kan ta till sig allt.
- Deltagandes paradox – de som är med och sparar sparas bor.
- Den paradoxala glömskan – vi glömmer lätt och uppfinner, eller tror att vi uppfinner nytt.
- Man följer strömmen och gör som andra utan reflektion.
Vad ska man då göra enligt Rolf Solli?
- Uppmuntra kreativitet kontinuerligt för effektivitet.
- Använd inte anställningsstopp, det är att ge upp sin styrning.
- Skriv inte fler regler.
- Släpp in medborgarna i det “interna” arbetet, de har ofta väldigt bra idéer.
- Ta med många i problemställningen, inte bara i lösningen.
…och tillåt kommunerna att var “Mot-konjunkturiella”
Mycket kloka ord från ett forskarperspektiv. Jag känner igen mig i mycket, men hur man ser på en fråga är ju alltid beroende av var man själv befinner sig. Rolf Solli ser det ur ett makro-perspektiv. Kommunerna tillåts i dagsläget inte att parera konjunkturer utan är via lagstiftningen tvungna att alltid visa positiva resultat. Detta är en typ av tvångslagstiftning som tar bort en del av det kommunala självstyret som kommer sig av att vissa kommuner missbrukat sin bestämmanderätt. Eftersom kommunerna får en allt större i samhällsbyggandet så tycker jag definitivt att en större möjlighet att parera konjunktursvängningar skulle vara bra. Behovet av kommunal verksamhet minskar inte i lågkonjunktur och med tvära kast förstärker kommunerna såväl positiva som negativa konjunkturcykler.
Posted in Kommuner | Etiketter arbete, blogg, ekonomi, förändring, kommun, kommunchef, Ledarskap, Myter, skl, Sveriges Kommuner och Landsting |
Happening i kommunsverige – KOMMEK
Denna vecka är det den årliga KOMMEK-mässan eller som den egentligen heter Kommunalekonomisk konferens och utställning.
Jag ska åka för första gången och ska också delta på den Visionära arenan.
Jag åker till Malmö tillsammans med kommunens ekonomer och har bl.a. valt seminarierna
- Före och efter Goggle
- Dagens utmaning – morgondagens välfärd
- Det är engegamng som skapar framtiden
Kommer förstås att återkomma med personliga reflektioner. Under tiden kan du se vad som händer på KOMMEK 2010 genomtwitter flödet här.
_______________________________________________________________
Posted in Kommuner | Etiketter ekonomi, KOMMEK, kommun, kommunchef, Ledarskap, Sveriges Kommuner och Landsting, Verksamhetsplanering |
Intresserad av mer om kommunledningsarbete i Katrineholm
Link: Intresserad av mer om kommunledningsarbete i Katrineholm
Läs gärna vårt månadsbrev på länken ovan.
Posted in KLF | Etiketter ekonomi, information, it, Katrineholm, kommunledning, kommunledningsförvaltningen, månadsbrev, personal | Comments Closed
Mattias Jansson
Öppen, personlig och medskapande
Människa, pappa, man och Katrineholms kommunchef - i den ordningen så lever jag mitt liv!
