Idag har jag, å kommunens vägnar avtalat med Thim Work AB om att de lämnar Stora Djulö Herrgård den sista maj. I samband med detta så köper vi de inventarier som finns för 200 tusen kronor – se avtalet för detaljer. Rättarebostaden har varit under reparation och finns också reglerad i samma avtal.

Under perioden från den första juni och till dess en ny entreprenör är på plats kommer verksamheten att bedrivas i kommunal regi enligt överenskommelse. Alla ingångna avtal med tredje man tas över av kommunen så att ingen ska hamna i kläm. Vi håller öppet som vanligt, varmt välkommen!

Kontaktperson för verksamheten efter den 31/5 är Thomas Klippel, tfn 0150-57297.

Vi kommer nu att ha en helt öppen process där vi kommer att söka en ny entreprenör till verksamheten som ska drivas som en viktig del i Katrineholms kulturarv med speciella förbehåll. Den processen kommer att hållas ihop med annonsering och dylikt av Svensk Fastighetsförmedling.

Mattias Thim, Thim Work AB har formulerat en information - läs gärna den. Den 27/5 mellan kl 13-16 håller Thim Work ”öppet hus” med miniutställning och tackar för sig.

Vi svarar gärna på frågor.

Fortsatt välkommen till Stora Djulö!

”Hej Mattias,

Du har blivit nominerad till Influencer of the year inom StrategiTorget Kommuner 2013! Nomineringen har skett i samband med en undersökning inför StrategiTorget Bank & Finans 2011 som årligen arrangeras av Management Events.

…

Vad är Influencer of the year?

- Beslutsfattarna inom forumet har under vår research nominerat de personer som de ser som visionärer, pionjärer och/eller starkt har influerat branschen eller sin organisation på ett positivt sätt. Nu har vi sammanställt informationen från researchen och ser att du är en av de nominerade kandidaterna. Grattis! Syftet till priset är att lyfta fram de personerna och hylla de som gjort en bra insats. Deltagarna kommer att rösta på sin kandidat samtidigt som de anmäler sig till forumet. 2012 års vinnare var Håkan Sörman.

Kandidaterna för Influencer of the year 2012 är:

Mattias Jansson, Kommundirektör, Katrineholms Kommun

För att på ett innovativt och transparent sätt kanalisera ut till såväl medarbetare som medborgare ett tydligt och klart budskap. Mattias driver sitt ledarskap på ett öppet sätt och lyfter kommunen till en hög medvetandegörande nivå. Mattias har uppmärksammats på ett flertal sätt vara en driftig kommundirektör och även sedan tidigare nominerats till årets chef.

…”

Tack!

I en organisation finns också diverse stödprocesser som ska underlätta för denna leverans. Det kan vara städ, personal, ekonomi, administration, kommunikation eller IT. Min käpphäst är att ingen av dessa uppgifter som stöd har något egenvärde. Det innebär också att dessa funktioner ALLTID ska leverera det som önskas av kärnprocessen.

Visst, självklart ska du med din profession guida beställaren, men når du inte fram så leverera det som önskas.

Jag hörde får någon månad sedan på en konferens om framtidens informationsavdelning ett antal urbota dumma tal om det helt motsatta. En kommun hade ex. gått upp till kommunfullmäktige för att fastställa uppdraget till informationsavdelningen. Det innebar bl.a. att det fanns ett antal saker man vägrade göra. Vem fick göra dem då? Den person i verksamheten som inte har kompetens för den uppgiften!

Se hela kedjan och leverera alltid det kärnprocessen vill ha!

Nåväl, det verkar onekligen som att denna uppfattning tagit skruv i Katrineholms kommun, allra mest hos beställarna i kärnprocessen.

Men – det finns ett men!

En organisation har också ledningsprocesser som i många fall sammanfaller med stödprocesser. I ledningsprocessen skapas strategin – dvs den serie av beslut i nutid vi behöver för att säkra framtida framgång. Så när du levererat det kunden vill ha, men som du med din profession som exempelvis kommunikatör vet är fel så ska du lägga ett stort fokus på att få nästa beställning att bli rätt. Lägg då fokus på att kommunicera varför just det är rätt, dvs syftet!

I korthet

1) Ställ konsultativa frågor för att komma fram till vad som ska beställas.

2) Leverera det som beställs (oaktat om du anser det är fel beställning)

3) Påverka nästa beställning

Vad tycker du?

Kanske är detta ännu svårare i offentliga organisationer där vi inte primärt får ”betalt” genom kundnöjdhet?

Skolan och framför allt skolans ekonomi diskuteras mycket i Katrineholm just nu.

Idag kan vi bl.a. läsa i Katrineholms Kuriren att ”Ytterligare 15 kan varslas” vilket är helt fel. Om bildningsnämnden och i förlängningen kommunfullmäktige väljer att lägga ner två skolor så innebär det beslutet att vi kan behålla mer personal, inte mindre då skolorganisationen blir effektivare och vi får mindre kringkostnader.

I förgår så fick vi rapporten från NHG som granskat hur ekonomistyrningen fungerar i vår bildningsverksamhet. En bra ekonomistyrning kännetecknas av att man har ett system som säkerställer att pengar går till det de är avsedda för inom givna ekonomiska ramar. Det fungerar inte i vår skolverksamhet idag. Därför kan vi inte garantera att mer pengar ger en bättre verksamhet.

Jag har därför bett de förtroendevalda att vi ska få ordning på detta innan de tar pengar från annan verksamhet och lägger in i skolverksamheten i Katrineholm. Bakgrunden till det är att vi redan idag satsar mycket pengar i relation till andra i skolan i Katrineholm, men får ut väldigt lite resultat.

Rapporten, som finns i sin helhet nedan kan sammanfattas med

• Katrineholms skolor har höga personalkostnader
• Antal medarbetare har inte minskat i samma takt som antalet barn/elever de senaste åren
• På enhets- och verksamhetsnivå har vi som det verkar varierande gruppstorlekar och ojämnt antal undervisningstimmar per lärare

20120424 Utvecklad Ekonomistyrning – Bildningsforvaltningen Katrineholm

Några noteringar till rapporten i sin helhet.

Kommunen måste se att vi numera med fler utövare har två separata roller. Dels som systemansvarig för alla barn och ungdomars skolgång och dels som utövare av verksamhet i egen regi. Detta kan verka självklart, men vi har varit vana att ha denna verksamhet hos oss själva vilket hela tiden gett möjlighet att styra direkt i verksamheten. Det kan och ska vi inte göra längre. Det ställer nya krav på oss framförallt när det gäller att bygga upp tydliga styrmekanismer för volymbaserad budget och styrning genom uppföljning.

Katrineholm har en väldigt hög kostnad för det låga pedagogiska resultat som nås. I den senaste rapporten om öppna jämförelser förstärks detta ytterligare. Om sambandet mellan insatta pengar och resultat var tydligt så skulle alla dessa 290 kommuner (pluttar ovan) var i ett band från nedre vänstra hörnet till det övre högra. Så är inte fallet. Om vi hade en effektivitet som i ex. Täby nere till höger så skulle vi ha 60 miljoner i lägre kostnader och 50% bättre resultat.

2011 hade vi en negativ avvikelse från budget på 3,6% på gymnasiet och 2,5% på grundskolan. När ekonomistyrningen fungerar ska avvikelsen vara högst 0,5%.

Det vi gör nu är att vi ordnar detta. Det kommer att innebära en bättre skola för våra barn och ungdomar.

…och åter – Katrineholms kommun sparar inte in på barnen. Kostnaden per barn är densamma – men barnen är färre.

Ett återkommande problem när det gäller integration är bristen på konkret fakta och inte minst förvanskningen av den fakta som finns. Vi har diskuterat detta i ledningsgruppen och tänkte att vi skulle bidra bl.a. genom att gå ut med information på vår webbplats om vanliga nätmyter om invandrare och minoriteter enligt nedan. Det är utkast och vår fundering är om det är något vi missar.

Vad tycker du?

”I dag är 14,7 procent av svenskarna utlandsfödda. För Katrineholm är motsvarande siffra 14 procent. Dessutom finns det grupper som har en lång historia i landet: samer, tornedalingar, finnar, romer och judar räknas som nationella minoriteter i Sverige.

Det sprids myter och halvsanningar om kostnader och problem med invandring och minoriteter, särskilt på internet. Regeringen har samlat några av de vanligaste myterna och fördomarna och besvarar dem med fakta. För dem som vill fördjupa sig finns länkar till källor och mer läsning. Fördomar måste alltid bemötas.

Länk till Regeringens webbplats där 13 av de vanligaste myterna bemöts.
http://www.regeringen.se/sb/d/2279/a/181576

Vårt integrationsarbete

Tillsammans med arbetsförmedlingen ansvarar Viadidakt för flykting- och invandrarintroduktion i Katrineholms och Vingåkers kommuner. För mer information se http://www.katrineholm.se/Viadidakt1/Viadidakt/Integration/

• Fickfakta
• Katrineholm kommunfakta
• Statistik, www.katrineholm.se

För ytterligare information se:  

Fickfakta 2010 – statistik om integration

Migrationsverkets fakta om migration, en sida med som bemöter vanliga påståenden om migration. Gemensamt för dem är att de sällan återspeglar hur det förhåller sig i verkligheten. http://www.migrationsverket.se/info/2551.html

Dagens Nyheter serie ”I nytt land” som publicerade 2011 http://www.dn.se/Stories/stories-nyheter/stories-varlden/i-nytt-land”

Vad behöver vi komplettera och ändra?

Senast debatten blossade upp ordentligt var i februari då jag förklarade bakgrunden i Anpassning innebär varsel av 80 medarbetare, läs gärna det inlägget.

Det som händer i Katrineholm nu är att det blir färre barn och elever i våra verksamheter och vi har tidigare inte mäktat med att anpassa antalet anställda till färre elever på ett klokt och förutseende sätt. Totalt antal årsarbetare (visstid och tillsvidare) har de senaste åren utvecklats enligt nedan.

• Februari 2010 = 1216 st
• Februari 2011 = 1234 st
• Februari 2012 = 1212 st

Svaret på den kortfattade frågan om Katrineholm sparar  i sina skolor är nej. Kostnaden per barn och ungdom i våra verksamheter ändras inte.

Jag blev bland annat själv varse engagemanget i frågan då min tandläkare efter ha lagt en bedövning inför rotfyllning igår ifrågasatte förslaget att flytta Nävertorps 4-6 verksamhet där hennes son går. På två dagar har facebook-gruppen Nu får det fanimej va nog!! 1200 medlemmar.

Katrineholm satsar mycket på sina skolor. De granskningar vi gjort av verksamheten pekar snarare på att vi lägger för mycket pengar. Verksamheten skulle kunna spara 60 miljoner kronor om den fungerande optimalt och ändock ge våra elever en bättre undervisning och verksamhet.

Öppna jämförelser grundskolan som kom i onsdags visar bl.a. att

• En genomsnittlig kostnad i riket per elev och år är 80 500 kronor. I Katrineholm är kostnaden drygt 6000 kr högre. Detta är extremt högt och kan inte förklaras med att underlaget skulle se annorlunda ut hos oss.

I Katrineholm fördelas pengar alltid ut till alla skolor i en så kallad resursfördelningsmodell där varje barn genererar en viss peng, lika för alla på gruppnivå. Till nästa år minskar antalet elever i skolorna vilket ger 14,8 miljoner mindre i kostnader. Det förslag till planeringsdirektiv som nu finns anger att hälften av den summan behålls för att kompensera om det kommer fler barn under året. Resterade 7,4 miljoner kronor kompenserar för minskade skatteintäkter pga konjunkturen i landet och ges till andra verksamheter i kommunen.

• Vi har en mycket hög lärartäthet. I Katrineholm är det 11 elever per lärare. Detta är högst i Sörmland där medel är 12,7 elever per lärare.

Katrineholms tätort får minst två nya skolenheter till hösten vilket gör det svårt att ha all verksamhet och skolor kvar utan enorma omprioriteringar som enligt forskningen inte ger en bättre skola åt våra barn.

Skolan i Katrineholm har problem, men det handlar inte om ekonomiska resurser. Det vore oansvarigt av oss att lägga in mer pengar med denna vetskap och låta andra andra verksamheter ta smällen. Kommunal verksamhet handlar om prioriteringar mellan verksamheter. Nästan 90 procent (87 procent) av kommunernas och landstingens kostnader går till vård, skola och omsorg.

Låt oss sluta fokusera på det egentliga problemet och fokusera på att tillsammans få verksamheten att fungera bättre.

Det måste vi göra tillsammans.

I de pressetiska riktlinjerna står att läsa

Hör båda sidor

13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt

Jag ringer därför chefredaktören som direkt backar och lovar att återkomma på nyhetsplats till dagens tidning. Journalisten ber om ursäkt för sitt misstag och Lorraine Fröberg, förvaltningschef på Service- och teknik intervjuas. Till saken hör att vi har ett stort utvecklingsarbete på gång samt att vi sköter alla våra åligganden i parken i enlighet med avtal.

Nu till problemet. I torsdagstidningen exponeras kommunens ”fel” stort på ett helt uppslag. I fredagstidningen publiceras den korrekta faktan som en liten kolumn.

Jag tycker att det är fel att behandlas på det sättet. Det ger helt enkelt inte läsaren en korrekt bild. Hur många läser en liten kolumn och hur många kopplar ihop den med gårdagens nyhet. Det blir som att vi alltid hamnar i ett förklarande i efterhand, även i de fall vi gjort något riktigt bra.

Här har vi ett kanonprojekt på gång med utveckling av området, men fokus för läsaren av Katrineholms Kuriren blir det negativa.

Katrineholms kuriren gör mycket bra för Katrineholm. Exempelvis denna fokus på hela kommunen genom att finnas på landsbygden är en värdefull satsning. Vi har en kontinuerlig dialog med tidningen och finns alltid tillhands för kommentarer. Det är till och med så att om de inte får tag på enskilda tjänstemän att de kan nå mig från sju på morgonen till nio på kvällen.

Jag vill att fakta är rätt så att alla får möjlighet att skapa sig sin egen uppfattning- men det går inte med denna pressetik.

Bättring kurren!

Sär-skola, jag känner mig initialt tveksam till varför vi i Sverige valt att göra särskolan till en speciell skolform. Mig veterligen så är det något speciellt vi gjort i Sverige. I andra länder handlar formen om att elever får särskilt stöd i ordinarie skolform. Min son frågade mig om detta innan mitt besök. Han undrade varför man inte var i de vanliga klasserna. Jag kan ha förståelse för perspektivet att det är viktigt med tillhörighet i en grupp där det finns möjlighet att lyckas relativt andra. Jag kan dock inte förstå varför det inte skulle kunna göras som en del av den ordinarie skolan. Den som går på särskola har ett begåvningshandikapp. Det är ett särskilt behov – varken mer eller mindre.

Dagen spenderades i samtal med rektor, lärare och elever. Jag måste säga att verksamheten, eller kanske mer människorna imponerade på mig.

Hos oss står inget ämne mellan mig och eleverna

(Catharina Lundqvist, rektor)

Det kändes verkligen så i hela verksamheten. En förmåga att se individerna, som jag tror att många verksamheter och människor skulle må väl av.

Jag gillar det faktum att varje elev får prestera på toppen av sin förmåga. Jag gillar känslan som jag såg i pojken som byggde ett golvur, liksom hans farfar gjort. Jag gillar den öppenhet som finns och som bland annat manifesteras i en ”lärarrum” med glasfönster ut mot rastrummet.

Men tänk ett livsöde som flickan som blommat ut de senaste månaderna på skolan. Som nu går och kommunicerar, men som riskeras utvisas. Kanske är dessa månader i verksamheten det närmaste hon kommer det vi kallar ett liv?

Men det är också en miljö med krav och varför skulle det inte vara det? Alla människor har en rätt att förväntas prestera.

Något som slog mig var också skillnaden i synlighet för verksamheten i förhållande till hur det var när jag gick på Duveholmsgymnasiet för sådär 20 år sedan. Nu är man i verksamheten på ett annat sätt. Bara i mötet kan vi mötas.

Jag tycker att det är något sär-skilt med sär-skolan och det är bra

att acceptera

de människor jag

inte kan förändra

Mod att förändra

den människa jag kan

Och förstånd att inse

att den människan är

JAG

All förändring börjar och slutar med mig själv!

Trots idoga påminnelser om att byta lösenord de senaste 10 dagarna så har jag lyckats skjuta upp det tills det var försent. Anledningen kan sammanfattas i många prylar som ska synkas… Vid morgonkaffet grymtar jag lite och twittrar

”Har lyckats låsa skjuta upp lösenordsbytet för länge – utelåst #baksidanmedmassoravdevices”

Nåväl vad händer? 07:45 ringer Gunnar från helpdesk och meddelar att han satt ett nytt lösenord. Innan öppning – utan felmeddelande.

Det är service!