Kommunchef kommenterar
Relativ framgång
7 januari, 2012 | 
Författare Vad beror det på att vi inte lyssnar bättre på förändringen i omvärlden? Jag lyssnade på Tove Lifvendahl för en tid sedan. Hon sade bland annat att det finns två länder i världen som är överygade om att de är bäst. Frankrike för att de är Frankrike och Sverige för att … vi är bäst helt enkelt. Jag tror att det är det som är problemet. Vi vill inte se för att det skulle påverka vår relativa självbild.
Så – läs Hans Rosling!
Hjälp mig, snälla läsare, berätta för alla ni träffar att det numera till och med föds färre än 2,5 barn per kvinna i Bangladesh. Motsvarande siffra i de andra stora muslimska länderna är 3,5 i Pakistan, 2,6 i Indien, 2,1 i Indonesien och bara 1,7 barn per kvinna i Iran lägre än i Sverige. Muslimer är som andra, när de blir friska och får det bättre så är de lika motiverade och bra som alla andra på att ta p-piller eller sätta på kondom.
Posted in Kommunchef kommenterar | 
Etiketter förändring, globalisering, lärande, Media | 
2 Comments »På väg mot "The One"
Å ena sidan kan jag oroa mig för kraften i ett enskilt företag, å andra sidan så så tror jag att just denna närhet skapar så mycket gott. Närhet mellan människor driver automatiskt positiva beteenden. Begreppet kan ges nästan gudaliknelser när man talar om det. The One, Brahman eller världsalltet allt handlar om energier som sammankopplas i relationer. Relationer är mellan personer.
Tidigare talade man om ”6 degrees of separation”. Det innebar att det sociala avståndet mellan två slumpvis utvalda individer i snitt var 6 steg (fem mellanliggande personer i en kedja av bekantas bekanta).
Enligt en färsk studie gjord av ett universitet i Milano i samarbete med Facebook är avståndet mellan två Facebookanvändare i dag endast cirka 4.7 steg i genomsnitt. Bland användare i ett enskilt land (Sverige nämns som exempel) är avståndet så litet som 4 steg. Fler kopplingar mellan människor betyder fler vägar för information att färdas och därmed chans till snabbare spridning.
Nyfiket lärande
Jag gillar det enkla konstaterandet att barn inte går till skolan för att med hårt arbete förbereda sig att bli vuxna. De vill lära sig saker.
Om våra barn endast förväntas kunna det som skolan och samhället vill att vi ska kunna – ja, då kommer nyfikenheten och kreativiteten att dö ut och då får vi inga nya innovatörer och entreprenörer . Det var ”gurun” Richard Gervers budskap när Vecka 45 inleddes.
via Richard Gerver: Reportage: LiU-nytt: Linköpings universitet.
Köpstopp
Följande insändare var i Katrineholms Kuriren härom dagen
- Det råder köpstopp på våra skolor och förskolor. Vi har inte pengar till vikarier eller material till eleverna. Men vi har fortfarande råd att bjuda våra chefer på fina middagar. Kan vi få en förklaring till hur pengarna prioriteras inom bildningsförvaltningen.
- Jag undrar vilka middagar som avses i insändaren?
- Vi avser tex alla middagar med övernattningar vid utbidningar, Kickoffen som var den 23/9 för alla chefer i kommunen och andra små “tillställningar”.
Mitt svar är
Katrineholms kommmun omsätter årligen två miljarder kronor. Vi som arbetar i kommunen har alla ansvar för att kommunens resurser används på ett effektivt sätt.
Jag tror att alla kommunala verksamheter har större ekonomiska behov än vad det finns utrymme för.
I Katrineholm satsas det på skolan. Jämfört med rikssnittet lägger Katrineholms kommun 7,7% mer på barnomsorg 4,5% mer på grundskola och 3,3% mer på gymnasiet. Trots det har verksamheten fortsatt överskrida sin budget varför köpstopp införts.
Jag är stolt över att vi en gång om året träffas, alla kommunens chefer som en del i kommunens ledarutvecklingsprogram. Det är en obligatorisk heldag och då bjuder kommunledningen också på lunch på Safiren. Det är planerat och budgeterat.
UPPDATERING 2011-11-17 14:30
Lars skriver
När ett företagt gör en budget uppskattar de exempelvis produktionskostnad gentemot beräknad försäljning. För en kommun fungerar inte denna beräkning eftersom en kommun har intäkter via skatt. Det är så att om kommunen lägger mer pengar på en skola, kan man man inte kräva mer betalt för invånarna (annat än genom generell skattehöjning). Vid kommunal budgetering måste man helt enkelt låta behovet styra mer än vad man gör idag. Har skolan inte pengar att köpa inte undervisningsmaterial måste kommunledningen revidera budgeten istället för att införa köpstopp. Tar pennorna slut i skolan måste nya fram. Kommunal budgetering liknar gamla sovjetiska femårsplaner (de fungerade också bra i teorin, men inte i verkligheten). Revidera budgeten acceptera att behovet måste styra, annars är det ju ingen skillnad på kommunal verksamhet och riskkapitalföretagens blöjbyten…
Mitt svar
I en demokratisk styrd organisation är det de förtroendevalda som definierar behoven och prioriterar medel. Den som anser att de prioriteringarna är fel bör, tycker jag engagera sig och/eller kontakta sina förtroendevalda. Att bryta mot den lagda budgeten blir ett sätt att inte följa den demokratiskt beslutade inriktiningen. Effekten av att en förvaltning bryter budgeten är att någon annan kommunal verksamhet måste ta kostnaden. Allt är prioriteringar.
Det är inte genus utan människors rätt att vara
Jag läste precis ett helt underbart blogginlägg om det socialt konstruerande könet som begränsande för varje människars möjlighet till att vara sig själv. Det är så slående hur just könet är den primära indelningsgrunden, men varje gruppindelnng som inte bygger på individen har sin begränsande effekt för oss som individer.
Vi är aldrig en roll, en grupp eller ett kön – men det är en av det vi är.
Läs Hanna Fridens post!
Genusuppfostran anser att ingen ska behöva känna sig missanpassad på grund av att deras personlighet och utseende inte passar in på deras könsroll. Enligt genus ska pojken som gråter passa in lika bra i samhället som pojken som springer runt och sparkar en boll och som är tuffast och starkast. Enligt genusuppfostran så är inte det som flickor uppskattas mest för hur söta de är, utan det är det som de vill, som de är bra på, som räknas.
viaVad är egentligen genuspedagogik? Och varför är så många emot det? – Hanna Fridén at Hanna Fridén.
Det där om att koppla ihop det digitala och analoga
Sydsvenskan skriver om Kjell Eriksson som med glimten i ögat har en mission att träffa sina 5000 facebook-vänner.
Jag är osäker på om just detta är rätt sätt men det finns många goda exempel där man lyckats koppla ihop.
Själv funderar jag på om någon skulle komma till ett månatligt seminarie där vi diskuterar månadens bloggposter. Kanske skulle tillfället heta “Kom till kommunchef” 
Skulle du komma?
QuickRespons med cred
Ibland klickar det. Ett spännande företag som gillar nya grepp som jag skrivit lite om tidigare. QR-koder kan innehålla mycket information och är rent tekniskt underanvända, men även i sin allra enklaste form så hjälper de så mycket tycker jag. Bara det att inte behöva leta upp artikeln på webben, där man för övrigt aldrig vet när den publiceras, sparar mycket tid.
Sharing is caring :=)
På Screen&Marknaden kommer man att fortsätta att utnyttja möjligheterna med QR-koder och man hoppas också att annonsörerna inser möjligheterna till mervärde i deras annonser.
Kommunchefen tipsade
Ära den som äras bör och faktum är att det var kommunchefen i Katrineholm; Mattias Jansson som vid en lunch frågade om redaktionen inte reflekterat över möjligheterna med QR-koder. Lite research och ett par dagar senare hade QR-febern drabbat Screen&Marknaden.
Mattias Jansson är för övrigt känd som landets kanske mest framstående kommuntjänsteman när det gäller sociala medier och framtida kommunikationstekniker. Man kan ta del av hans idéer och tankar på; www.kommunchef.com
Nu hoppas redaktionen på Screen&Marknaden att få in åtskilliga idéer, tankar och funderingar kring QR-koder, men en sak är säker; QR-tekniken är här för att stanna och om Du inte visste så står QR för Quick Response. Ganska självklart, eller hur?
Brandmänniskor
En intressant artikel om kvinnor som arbetar som brandmän i Katrineholm. Rubriken är brandkvinnor, på tal om att mannen är norm…
Det viktigaste är nog i alla fall att vi är bättre när vi är olika.
Tror ni att era respektive arbetslag vinner något på att ha med kvinnor i gruppen?– Jag tror att jag som kvinna uppfattas som mjukare och mer omhändertagande, speciellt när barn är inblandade kan det vara en fördel. Sedan kan ju jag ta mig in i en voltad bil, genom sidofönstret, eftersom jag är mindre, säger Gisela Meinhold.
– Man blir inte en bättre brandman för att man är kvinna, fortsätter Jeanette Selin. Hon menar att könet i sig inte har någon betydelse, det avgörande är att man i arbetslaget har en spridning av erfarenheter och egenskaper.
– Det är viktigt med mångfald. Ett problem blir inte löst på ett optimalt sätt av en homogen grupp, där alla tänker i samma banor.
Jeanette Selin framhåller att en rättviseaspekt är kopplad till frågan.
– Jag vill att kvinnor ska förstå att de kan. Det finns en sådan stenhård bild av hur en brandman ska se ut och vara. Det finns tjejer som är mer vältränade än jag, som tror att de inte skulle räcka till. Låt oss få en realistisk bild av vad som krävs.
Marcus Sjöholm tillägger att brandmännen är till för medborgarna i samhället.
– Det är viktigt att vi speglar dem också.
Det är mer än en fråga om demografisk representation. Sedan ett par månader tillbaka har Abdul Kader från Somalia praktik på stationen i Katrineholm. Han har tidigare jobbat som brandman vid flygplatsen i Mogadishu, och var så sent som förra veckan med på en uttryckning till en trafikolycka.
– Bilen låg på taket, mitt ute i skogen. I den befann sig en hel somalisk familj. De kunde bara enstaka ord på engelska, men genom Abdul kunde de göra sig förstådda och förklara var de hade ont, säger Marcus Sjöholm.
Posted in Kommunchef kommenterar | Etiketter jämställdhet, mångfald, ojämställdhet, räddningstjänst |
Skattemedel i företagen
Mycket intressant av Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman vars käpphäst sedan start på sitt uppdrag varit att granska hela den offentliga ekonomin, inte bara den del som bedrivs i offentlig regi.
Enligt en färsk kartläggning som tidningen Dagens Samhälle gjort är den offentliga marknaden värd 820 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av BNP och är mer än vad kommuner och landsting omsätter totalt. Och näringslivets vinst på alla affärer med offentliga kunder kan uppskattas till 75–85 miljarder per år.via”Hundratals skattemiljarder omsätts utan granskning” – DN.SE.
Det ligger väldigt mycket i resonemanget och konsekvensen för det offentliga måste stavas affärsmässighet i beställningar och uppföljningar.
Kommunchef – en stund eller?
Tidningen Vision, tidigare SKTF tidningen skriver
Kommuncheferna byts ut på löpande band
Över 70 av landets kommuner har bytt ut sin högsta chef sedan valet 2010. Tidigare år har antalet legat mellan 30 och 40. Allt tätare chefsbyten leder till stora påfrestningar på personalen.
viaKommuncheferna byts ut på löpande band | Tidningen Vision.
Faktum är att jag tror att jag låg bakom uppslaget till den artikel med en något uppgiven tweet och facebook diskussion om rörligheten hos mina kollegor.
Enligt Rolf Solli finns tre orsaker till att kommuncheferna slutar. En är att de helt enkelt börjar bli gamla och går i pension, en annan är att det skär sig mellan politiker eller andra tjänstemän. I vissa fall kan det leda till djupa konflikter.
…
Jag tror det beror på att kommuner och andra offentliga organisationer blivit mer företagslika. I företagen byter man ju vd ofta. För 35 år sedan var det otänkbart att bli utbytt för att man var allmänt oduglig, då skulle man stjäla eller ha jättestora problem.
Nu senast var det Karin Welin, landstingsdirektör som fick sluta. I kommunchefsgruppen i Sörmland börjar jag med mina tre år bli ålderman…
Mattias Jansson
Öppen, personlig och medskapande
Människa, pappa, man och Katrineholms kommunchef - i den ordningen så lever jag mitt liv!
