Archive for augusti 2010
Kräver förståelse bildning?
Man brukar definiera kompetens som förmågan att utföra en uppgift. Kompetens är alltså alltid i förhållande till en viss sak som ska utföras. Ingen är ”all-kompetent”.
Jag har tidigare skrivit om mitt möte med Troed Troedsson och skrev i en bloggpost för några månader sedan att Troed menar att kunskapssamhället är överspelat – det går inte längre att konkurrera med kunskap. Alla kan allt! Nu är vi i förståelsesamhället. Det svenska ordet förståelse blir dock lite fel – ”Understanding” är bättre. Understanding har ju den dubbla betydelsen förstå och överenskomma. I förståelsesamhället är vår kompetens att kunna ta till oss nya områden. För att förstå måste vi vara delaktiga i överenskommelsen. Hur blir vi det? Vi måste ta in andras bilder – vi måste låta oss påverkas och vi måste vara med och skapa.
Troeds tankar stämmer väl överens med Daniel Pink, som jag tagit del en del av. Daniel Pink menar att framtiden kommer att premiera de som kan se helheter – han kallar det konceptsamhället – Troed kallar det förståelse samhället. Daniel Pink har också en mer medicinsk ingång och talar bl.a. om hur man kan arbeta med koncept genom att träna höger hjärnhalva.
Jag läste, efter tips från Kristina Simonsson en intressant krönika i Sydsvenskan – Bildning är politik som hämtar inspiration från Leif Alsheimers bok Bildningsresan. Läs gärna artikeln, där det funderas på begreppen kunskap och bildning. För bildning menar författaren att det krävs en djupe, bred humanistisk bildning och det konstateras att;
Bildning är central för vår utveckling och demokrati. Slösar vi med det är vi illa ute.
Bildning, tolkar jag det som är således sådan kunskap som sitter djupt, man brukar tala om förtrogenhetskunskap. Bildning är också ett kunnande som gör att vi har förmåga att dra slutsatser och paralleller mellan olika skeenden såsom historiska samband och filosofiska tankemönster.
Om skolan kontateras att;
Målet verkar uteslutande vara att producera högt specialiserad arbetskraft, inte djupt bildade medborgare.
Ska man ha läxor i skolan?
Idag skriver DN-fokus om läxläsning, tyvärr inte på webb-platsen än. Artikeln tar sin ansats i läxläsningsföretag som uppenbarligen är en framgångsbransch för närvarande.
Forskaren Ingrid Westlund konstaterar att föräldrarnas utbildningsbakgrund är den mest avgörande faktorn för barnens skolframgång.
Jag anser att det en av de viktigaste utgångspunkterna för det offentliga skolväsendet, oavsett huvudman, är att jämna ut förutsättningarna för alla elever. Att ge alla elever samma möjligheter och aktivt arbeta för att jämna ut skillnader i skolresultat baserat på ex. föräldrars skolbakgrunder. Utpräglad, ej motiverad läxläsning gör detta svårare.
En duktig lärare ser till att läxor blir onödiga, säger Ingrid Westlund…
Skolans uppgift är att klara av jobbet under skoltid…
Jag har haft barn i grundskolan i 13 år och haft samma diskussion med varenda mentor genom åren. Min linje är och har alltid varit att det kan vara bra med läxor, men bara sådana läxor som det tillför något att de genomförs i hemmet. Det kan vara matlagning, att diskutera en viss fråga, att se ett nyhetsprogram och reflektera över det, att diskutera olika saker med människor utanför skolmiljön. Men att göra mattetal eller rättskrivning och annat mer mekaniskt kunskapsinhämtande ser jag ingen poäng med att det ska göras utanför skolan. Om argumentet är att det behövs mer tid, mer vuxna i skolan då ska det problemet åtgärdas. Jag har inget emot att vi föräldrar deltar mer i skolan. Men för att ge alla barn samma chans är det inom ramen för den proffesionella pedagog-miljön i skolan det ska ske, tycker jag.
Vad tycker du?
Organisationen är dess medarbetare!
Varje månad så berättar någon av medarbetarna i Katrineholms kommun om sitt arbete, ur sitt perspektiv. Du kan läsa deras berättelser på Medarbetarna har ordet – Katrineholm.
Det är engagemang som skapar framtiden
Jag lyssnade på Henrik Challis på PlanB häromdagen. Ämnet för dagen var engagemang. Jag hade under och efter seminariet, ja även nu svårt att bestämma mig vad jag tyckte och tycker om helheten. Jag tror att föreläsaren kanske är van att tala för mindre grupper, vi var 400 personer. Med ett antal tankvärda guldkornsuttalanden fanns dock!
Om engagemag
- Framtiden finns inte än
- Engagemang kommer inifrån
- Engagemang växer av uppmärksamhet
- Engagemang genomsyrar allt
- Engagemang lever upp till förtroende
- Engagemang är meningsfullt – känsla av sammanhang (KASAM) ger meningsfullhet
- Ibland vid förändring tror vi alla ska med och samtidigt, så är det aldrig
Allt som gör att vi människor sätter oss vid rodret och inser att vi sitter där är bra, tycker jag. Hur mycket tid lägger vi inte ner på att sia om saker som kanske aldrig kommer. Jag har funderat mycket på vad det är som gör vissa människor så framgångsrika och med det vad jag själv söker hos människor runt omkring mig i arbetslivet. Är det kunskap? Inte i så hög grad längre, det är i mångt och mycket energi och förmågan att se helheter. Energin kommer ur engagemang och de som har förmågan att kombinera engagemang förmågan att se helhet/koncept och kunskap höggaktar jag. Jag är personligen inte säker på att jag själv kommer att kunna känna engangemang i en och samma sak så länge att jag blir riktigt erfaren. Att bli sedd som människa är ett så grundläggande behov, men så lätt att glömma bort.
Om förändring
- Om du är med och utformar en lösning så utför du lättare sedan
- Gör inte strategier innan vision byggts tilsammans
- Om man känner; Delad otillfredsställelse – Har en gemensam vision – Har en handlingsplan så får man FÖRÄNDRING
Grunden för framgångsrik delaktighet är delaktighet i problemet, vilket är grundsatsen till varför tidig, ”ovärderad” öppenhet är den viktigt. Du kan aldrig vara överens om en lösning om du inte är överens om problemet.
Om organistioner
- Organsiationen finns inte i våra fem sinnen
- En gemensam uppgift och vision är grund för samarbete
- En organisation är vår gemensamma bild, dvs organsiationen bor i människan
- För att förändra en organsiation så måste man börja med dialog för att huvudet/mäniska ska ändras
Ja, en organisation utan vision är en folksamling. Vi behöver något samlande för att bli en enad grupp. Det som samlar oss måste vara accepterat av alla, annars så kommer vi inte att gå i samma riktning. Att säga åt en medarbetare hur den ska göra något är ofta ett misslyckande både för ledarskapet och medarbetarskapet. Styrning ska alltid sikta mot ett mål. Om vi inte har målet kan vi heller inte uppnå det. Kontentan av detta blir, tycker jag, att våra mål måste vara kända och accepterade av alla. Det är en av anledningarna till att jag tycker att verksamhetsplaneringen är så viktig. Vi planerar tillsammans. När vi planerat tillsammans så gör vi tillsammans. Att göra tillsammans innebär att var och en gör det den anser är rätt. Därför konstaterar vi att all förändring börjar med mig själv. När vi utvecklas gör organisationen detsamma och vi når målen.
Om mänskligt beteende
Henrik Challis visade sedan ett youtube.klipp om påverkan, som enligt honom kan beskrivas som en normalfördelningskurva med mer och mer deltagare till en topp som sedan avtar med samma kurva.
…eller så kan man säga att en man kan göra skillnad!
Gripande om inre kraft – No Arms No Legs No Worries
När jag ser detta så undrar jag vilka problem som är de egentliga, de utanför mig själv eller de inom mig?
Kollektiv monolog förändrar ingen
Häromdagen lyssnade jag på Manuel Knight (MK) och jag vill gärna dela med mig av åtminstone några fragment av hans inspirerande föreläsning om effektiv kommunikation.
Två modeller
MK delar upp situationen på arbetsplatsen i två fält, struktur och kultur. Struktur är policies, processer, strukturer och strategier dvs den formella delen av arbetsplatsen. Kultur är ritualer (vanor), symboler, värderingar och hjältar dvs det som ”sitter i väggarna”.
Struktur går att förändra snabbt och endera så följer man beslutet eller så får man lämna, beslut gäller! Eller som MK uttrycker det ”Execute or Evacuate”. Struktur kräver en rak och tydlig kommunikation.
Kultur går långsamt att förändra och att förändra kultur kräver mycket dialog och att du alltid gör som du vill att andra ska göra, eller med MK´s ord ”If you want corn, plant corn”. Kultur förändras på samma sätt som den skapas, i handling.
Resonemanget påminner om mitt mantra Resultat skapas av människor – Människor finns i strukturer där kanske den viktigaste lärdomen är just att det är olika saker. Ett försök att ändra kultur med struktur är dömt att misslyckats – det är då vi kan få se policies om att vi ska heja på varandra på arbetet. Lika tokigt blir det motsatta som att tro att en omorganisation kan spontanorganiseras med demokratiska beslut i fikarummet utan ledning.
Acceptans – konsekvens
Det beteende du tillåter en gång är alltid tillåtet. Bestäm ingenting som du inte är beredd att genomdriva. Dialog gäller före beslut. Efter beslut finns bara verkställighet, åter med MK´s ord ”If I say jump – jump”.
Företagskulturen skapas enkelt av acceptans och konsekvens. En tydlighet som efterlevs av dig själv och en tydlig konsekvens om den inte följs ger grunden för ett bra ”hur”, en bra kultur. Detta tror jag är den stora utmaningen för svenskt ledarskap att, efter dialog våga bestämma och stå för det.
Kollektiv monolog
En dialog kräver en sändare och en mottagare och bara när mottagaren bekräftat och du tagit in bekräftelsen är det dags att sända igen. MK menar att många diskussioner handlar bara om att sända mer när man inte får återkoppling och det kan aldrig ge förändring. Vill du nå framgång så börja alltid med att fånga uppmärksamhet och kolla hela tiden av så alla mottagare är med.
Det här begreppet ska jag bära med mig. Tänk på skillnaden mellan Debatt – Diskussion – Dialog. När jag debatterar ska jag visa andra att jag har rätt, när vi diskuterar ska jag visa dig att jag har rätt, men när vi har en dialog vill jag också lära mig av dig i ett ömsesidgt utbyte. Alla formerna kan ha sin plats, men vad gäller utveckling hos oss i vårt inre så är det bara dialog som fungerar.
Tre kommunikationsvägar
Vi kommunicerar verbalt, i kroppsspråk och i symboler där symboler är sådant som kläder, smycken, bilar mm. Det gäller att dessa tre delar stämmer överens för att budkapet ska nå fram.
Ganska naturligt och när jag tänker på det så kan jag komma på flera exempel på människor som jag så att säga inte får grepp om, det har nog mycket med att dessa tre delar inte överensstämmer-
Vad-Hur-Vill
För att bidra till någons, eller din egen förändring så måste du ha, eller ge kunskap(vad) – skicklighet(hur) och lust(vill).
Framförallt lusten tror jag är undervärderad som grund för förändring och lust får jag när jag är med och skapar.
Jag kan varmt rekommendera föreläsaren och entertainern Manuel Knight om du vill få inspiration till förändrad kommunikation för förändring.
Katrineholms ekonomi i balans
Idag går Sörmlandsradion ut med en nyhet om Katrineholm benämnd ”Lustgård med länets sämsta ekonomi”. Till att börja med så får vi glädja oss åt att allt fler förknippar oss med vårt varumärke Sveriges lustgård, även om det kunde vara i ett mer positivt sammanhang.
Sörmlandsradion har fått sina uppgifter från tidningen Dagens Samhälle som har tittat på vilket ekonomiskt resultat kommunerna har haft i snitt de senaste tio åren. Frågan är viktig, en ekonomi i balans är en av grunderna för att kunna ge en bra kommunal service. I undersökningen hamnar Katrineholm på plats 236 av landets 290 kommuner med ett snittresultat på 126,60 kr per invånare.
Katrineholm hade några riktigt tunga år i början på 2000-talet som avspeglade sig i den kommunala ekonomin främst år 2003 och 2004. Från år 2005 så har kommunen haft ett positivt årligt resultat.
Om man tittar fem år tillbaka har Katrineholms resultat i förhållande till andra kommuner förbättrats och vi har haft ett genomsnittligt resultat på 650 kr per invånare.










