Archive for augusti 2010

Skapar digital närvaro analog frånvaro ?

CC by Rosaura Ochoa

I ett möte är det viktigt att vara närvarande. De flesta av oss skulle nog säga att man bara kan vara närvarande på ett ställe samtidigt. Jag påstår till och med att jag behöver se dig, verkligen se dig för att vi ska få den kontakt som krävs för ett djupare möte.

Ändå så sitter jag med min familj i soffan och skriver detta inlägg eller kollar ett twitterflöde eller ägnar mig åt någon annan digital kommunikation, med just dig som kan vara på andra sidan jorden. Jag anser, trots familjens stundom inkommande pikar att jag ändå är närvarande hos dem. Är jag det?

Jag tror att jag i det läget har en delaktighet som snabbt kan gå över i en närvaro. Delaktigheten fungerar för att hänga med i ytliga diskussioner – där kan jag vara på flera platser.

När jag gick en kommunikationsutbildning för några år sedan så fick jag lära mig om löken som en metafor för kommunikationens olika faser.

CC by Oschene

Löken skalas i olika lager ungefär som att vi börjar att tala om väder och vid, sedan aktuella nyheter, och fortsätter med vad vi gjort sedan sist, för att komma in på vad som betyder mycket för oss, fram till vad som påverkat mig och dig, för att kanske sedan tala om våra mina djupare känslor och sedan om vem jag är. Alla samtal går förstås inte hela vägen in till kärnan. I samtalet kommer vi också vandra fram och tillbaka, ut och in i dessa lager.

Några av oss kan taoss långt in mot mitten på sociala medier, men hur som helst vid användning av sociala medier så har vi redan skalat av några lager på löken när vi träffas AFK, eller som somliga skulle säga i den verkliga världen. Det fysiska mötet blir effektivt – du har ju redan sett på facebook vad din vän gjort på sistone, ni behöver inte lägga tid på det och istället dyker ni närmare löken mitt.

Därför menar jag att kommunikation via sociala medier kan öka kvalitén på våra möten öga mot öga. Om jag också lyckas att dra uppmärksamheten från dig i vår digitala kommunikation när den analoga kallar från de yttre lök-lagren så ror jag nog hem den analoga relationen också – i kärnan :)

Kräver förståelse bildning?

CC by Jason Grant

Man brukar definiera kompetens som förmågan att utföra en uppgift. Kompetens är alltså alltid i förhållande till en viss sak som ska utföras. Ingen är ”all-kompetent”.

Jag har tidigare skrivit om mitt möte med Troed Troedsson och skrev i en bloggpost för några månader sedan att  Troed menar att kunskapssamhället är överspelat – det går inte längre att konkurrera med kunskap. Alla kan allt!  Nu är vi i förståelsesamhället. Det svenska ordet förståelse blir dock lite fel – ”Understanding” är bättre. Understanding har ju den dubbla betydelsen förstå och överenskomma. I förståelsesamhället är vår kompetens att kunna ta till oss nya områden. För att förstå måste vi vara delaktiga i överenskommelsen. Hur blir vi det? Vi måste ta in andras bilder – vi måste låta oss påverkas och vi måste vara med och skapa.

Troeds tankar stämmer väl överens med Daniel Pink, som jag tagit del en del av. Daniel Pink menar att framtiden kommer att premiera de som kan se helheter – han kallar det konceptsamhället – Troed kallar det förståelse samhället. Daniel Pink har också en mer medicinsk ingång och talar bl.a. om hur man kan arbeta med koncept genom att träna höger hjärnhalva.

Jag läste, efter tips från Kristina Simonsson  en intressant krönika i Sydsvenskan – Bildning är politik som hämtar inspiration från Leif Alsheimers bok Bildningsresan. Läs gärna artikeln, där det funderas på begreppen kunskap och bildning. För bildning menar författaren att det krävs en djupe, bred humanistisk bildning och det konstateras att;

Bildning är central för vår utveckling och demokrati. Slösar vi med det är vi illa ute.

Bildning, tolkar jag det som är således sådan kunskap som sitter djupt, man brukar tala om förtrogenhetskunskap. Bildning är också ett kunnande som gör att vi har förmåga att dra slutsatser och paralleller mellan olika skeenden såsom historiska samband och filosofiska tankemönster.

Om skolan kontateras att;

Målet verkar uteslutande vara att producera högt specialiserad arbetskraft, inte djupt bildade medborgare.

CC by Mars discovery district

Jag tror att bildning och förståelse går hand i hand och att de båda gör kunskapsinhämtningen lätt, för att inte säga sekundär.
ps Troed Troedsson kommer till Katrineholm den 6/9 och jag live-sänder hans föredrag om förståelsesamhället och integration som systemiskt synsätt kl 13.30-14.15 – gratis. Sharing is caring :)

 

 

Ska man ha läxor i skolan?

CC by Avolore

Idag skriver DN-fokus om läxläsning, tyvärr inte på webb-platsen än. Artikeln tar sin ansats i läxläsningsföretag som uppenbarligen är en framgångsbransch för närvarande.

Forskaren Ingrid Westlund konstaterar att föräldrarnas utbildningsbakgrund är den mest avgörande faktorn för barnens skolframgång.

Jag anser att det en av de viktigaste utgångspunkterna för det offentliga skolväsendet, oavsett huvudman, är att jämna ut förutsättningarna för alla elever. Att ge alla elever samma möjligheter och aktivt arbeta för att jämna ut skillnader i skolresultat baserat på ex. föräldrars skolbakgrunder. Utpräglad, ej motiverad läxläsning gör detta svårare.

En duktig lärare ser till att läxor blir onödiga, säger Ingrid Westlund…

Skolans uppgift är att klara av jobbet under skoltid…

Jag har haft barn i grundskolan i 13 år och haft samma diskussion med varenda mentor genom åren. Min linje är och har alltid varit att det kan vara bra med läxor, men bara sådana läxor som det tillför något att de genomförs i hemmet. Det kan vara matlagning, att diskutera en viss fråga, att se ett nyhetsprogram och reflektera över det, att diskutera olika saker med människor utanför skolmiljön. Men att göra mattetal eller rättskrivning och annat mer mekaniskt kunskapsinhämtande ser jag ingen poäng med att det ska göras utanför skolan. Om argumentet är att det behövs mer tid, mer vuxna i skolan då ska det problemet åtgärdas. Jag har inget emot att vi föräldrar deltar mer i skolan. Men för att ge alla barn samma chans är det inom ramen för den proffesionella pedagog-miljön i skolan det ska ske, tycker jag.

Vad tycker du?

Lokalt är globalt

image

 

Jag är inspirerad av Jan Eliasson, en man med en naturlig framtoning och en enormt stor och djup kompetens om världen ur ett makroperspektiv.

Vi har världen i Sverige och Sverige finns i världen. Men vet ni att Sverige bara är omsluter 0,8% av världens ekonomi?

Det finns inget lokalt, lokal är globalt. Länder vi tidigare kallat utvecklingsländer såsom Kina, Indien, Brasilen, Sydafrika och Indonesien är inte bara ekonomiska krafter, de är världspolitiska krafter av rang. I detta sammanhang är Sverige som land för litet, vi behöver verka genom och vara lojala mot Europeiska Unionen som sett i ett globalt perspektiv är en relativt liten sammanslutning. Jag tror att det det lätt att vi var och en begränsar vårt tänkande och perception till det som är oss närmast.

Det är som att vi inser att vi påverkas, vi har vetskap om att vi såväl ekonomiskt som teknologiskt är sammanlänkande globalt men vi tar inte konsekvenserna av det. Åter, lokalt är globalt!

Globala problem har tyvärr inte globala lösningar. Vi ska inte tro att någon överstatlig makt eller institution kommer att lösa några problem åt oss – eller vad tror du?

Ingen kan gör allt men alla kan göra något.

Kommunikationen i dialog är grunden för att verka och påverka tillsammans. Med ett förtroende för varandra vågar vi vara öppna med vilka vi är och vilka problem vi har. Jag tror att om  människor får en plattform för samarbete så kommer de kommer att samarbeta. Därför tror jag på nätverkssamhällets kraft att skapa en bättre värld. Vi är de vi är, men vi är också våra relationer. Ju mer vi samarbetar och destå mer nära relationer vi har ju bättre förutsättningar har vi för ett globalt ansvarstagande, eller vad tror du?

Personalchef med koll

Veckans nummer av Personal & Ledarskap fokuserar på användning av sociala medier. Katrineholms kommuns personalchef Eva Wing är intervjuad i tidningen.

Personalchefen som bloggar

Eva Wing är personalchef i Katrineholms kommun. Sedan i våras dryftar hon tankar och berättar om vad som ar på gång via kommunledningens gemensamma blogg. Syftet är bland annat att öka förståelsen for HR och att attrahera ny arbetskraft.

Bloggningen i sig är enligt Eva Wing mycket enkel. När hon har något hon vill förmedla skriver hon inlägget som ett mejl och skickar det till den automatiska bloggfunktionen Posterous som i sin tur lägger in innehållet i bloggen. Hittills har hon bland annat skrivit om drömarbetsplatsen och frågat sig hur länge man ska stanna på ett jobb. Eva Wings främsta anledning att blogga är att forsöka få en dialog med kommunmedlemmarna i kommunen om personalpolitiken och om personalarbetet i allmänhet.

- Ur mitt perspektiv är det for att attrahera den arbetskraft som ännu inte vet om att de vill arbeta i en kommun. Personalfrågor beror alltid någon. Det kan vara ett sätt att försöka förmedla arbetsgivarens perspektiv i olika frågor. Jag är av den uppfattningen att ju fler som har kunskap om personalfrågor, desto lättare blir vårt arbete. Dessutom är det ett mycket bra sätt att marknadsföra sig som arbetsgivare. Vem vill inte arbeta hos en arbetsgivare som kommunicerar med omvärlden och därmed med sina medarbetare, kunder, brukare, elever eller andra intressenter?

Eva Wing tror att de som ar skeptiska mot sociala medier är det for att de inte känner till vad det handlar om och inte förstar att det ar ett sätt att kommunicera.

- Skillnaden är att det ar så många fler som kan läsa kommunikationen och delta i den, samt troligtvis tillföra något. Men sociala medier ar inte det enda sättet som vi kommunicerar på, vi använder traditionella satt också. Det mänskliga mötet ar fortfarande oslagbart.

Bloggen hittar du har: http://katrineholm-klf.posterous.com/

Jag kan inte annat än instämma i Evas ord och känner mig så där extra nöjd att vi arbetar ihop Eva och jag :)

Jag tror precis som Eva att HR har en plats även på denna kommunikationsplattform. Jag hoppas också att du som läser detta går in och är aktiv på bloggen, då kommentarsgraden visar att den inte satt sig som kommunikationsplattform än.

Jag ska förövrigt tala mer om hur sociala medier bidra till att bli och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare på IBC Euroforums konferens den den 7-8 december.

  • Sociala medier som förhållningssätt som ledare. Personlig – Öppen – Medskapande
  • Hur kan sociala medier stärka organisationens varumärke inåt och utåt?
  • Riktlinjer – vem ska göra vad? Och hur?
  • Struktur och innehåll – Vår vision: Katrineholm 3.0
  • Erfarenheter – framgång kräver öppenhet men ger sårbarhet

Välkommen både hit, dit och till Kommunledningsförvaltnings blogg!

Organisationen är dess medarbetare!

Varje månad så berättar någon av medarbetarna i Katrineholms kommun om sitt arbete, ur sitt perspektiv. Du kan läsa deras berättelser på Medarbetarna har ordet – Katrineholm.

Det är engagemang som skapar framtiden

 

Jag lyssnade på Henrik Challis på PlanB häromdagen. Ämnet för dagen var engagemang. Jag hade under och efter seminariet, ja även nu svårt att bestämma mig vad jag tyckte och tycker om helheten. Jag tror att föreläsaren kanske är van att tala för mindre grupper, vi var 400 personer. Med ett antal tankvärda guldkornsuttalanden fanns dock!

Om engagemag

  • Framtiden finns inte än
  • Engagemang kommer inifrån
  • Engagemang växer av uppmärksamhet
  • Engagemang genomsyrar allt
  • Engagemang lever upp till förtroende
  • Engagemang är meningsfullt – känsla av sammanhang (KASAM) ger meningsfullhet
  • Ibland vid förändring tror vi alla ska med och samtidigt, så är det aldrig

Allt som gör att vi människor sätter oss vid rodret och inser att vi sitter där är bra, tycker jag. Hur mycket tid lägger vi inte ner på att sia om saker som kanske aldrig kommer. Jag har funderat mycket på vad det är som gör vissa människor så framgångsrika och med det vad jag själv söker hos människor runt omkring mig i arbetslivet. Är det kunskap? Inte i så hög grad längre, det är i mångt och mycket energi och förmågan att se helheter. Energin kommer ur engagemang och de som har förmågan att kombinera engagemang förmågan att se helhet/koncept och kunskap höggaktar jag. Jag är personligen inte säker på att jag själv kommer att kunna känna engangemang i en och samma sak så länge att jag blir riktigt erfaren. Att bli sedd som människa är ett så grundläggande behov, men så lätt att glömma bort.

 

Om förändring

  • Om du är med och utformar en lösning så utför du lättare sedan
  • Gör inte strategier innan vision byggts tilsammans
  • Om man känner; Delad otillfredsställelse – Har en gemensam vision – Har en handlingsplan så får man FÖRÄNDRING

Grunden för framgångsrik delaktighet är delaktighet i problemet, vilket är grundsatsen till varför tidig, ”ovärderad” öppenhet är den viktigt. Du kan aldrig vara överens om en lösning om du inte är överens om problemet.

 

Om organistioner

  • Organsiationen finns inte i våra fem sinnen
  • En gemensam uppgift och vision är grund för samarbete
  • En organisation är vår gemensamma bild, dvs organsiationen bor i människan
  • För att förändra en organsiation så måste man börja med dialog för att huvudet/mäniska ska ändras

Ja, en organisation utan vision är en folksamling. Vi behöver något samlande för att bli en enad grupp. Det som samlar oss måste vara accepterat av alla, annars så kommer vi inte att gå i samma riktning. Att säga åt en medarbetare hur den ska göra något är ofta ett misslyckande både för ledarskapet och medarbetarskapet. Styrning ska alltid sikta mot ett mål. Om vi inte har målet kan vi heller inte uppnå det. Kontentan av detta blir, tycker jag, att våra mål måste vara kända och accepterade av alla. Det är en av anledningarna till att jag tycker att verksamhetsplaneringen är så viktig. Vi planerar tillsammans. När vi planerat tillsammans så gör vi tillsammans. Att göra tillsammans innebär att var och en gör det den anser är rätt. Därför konstaterar vi att all förändring börjar med mig själv. När vi utvecklas gör organisationen detsamma och vi når målen.

 

Om mänskligt beteende

Henrik Challis visade sedan ett youtube.klipp om påverkan, som enligt honom kan beskrivas som en normalfördelningskurva med mer och mer deltagare till en topp som sedan avtar med samma kurva.

…eller så kan man säga att en man kan göra skillnad!

Gripande om inre kraft – No Arms No Legs No Worries

 

När jag ser detta så undrar jag vilka problem som är de egentliga, de utanför mig själv eller de inom mig?

Kollektiv monolog förändrar ingen

Häromdagen lyssnade jag på Manuel Knight (MK) och jag vill gärna dela med mig av åtminstone några fragment av hans inspirerande föreläsning om effektiv kommunikation.

 Två modeller

 MK delar upp situationen på arbetsplatsen i två fält, struktur och kultur. Struktur är policies, processer, strukturer och strategier dvs den formella delen av arbetsplatsen. Kultur är ritualer (vanor), symboler, värderingar och hjältar dvs det som ”sitter i väggarna”.

Struktur går att förändra snabbt och endera så följer man beslutet eller så får man lämna, beslut gäller! Eller som MK uttrycker det ”Execute or Evacuate”. Struktur kräver en rak och tydlig kommunikation.

Kultur går långsamt att förändra och att förändra kultur kräver mycket dialog och att du alltid gör som du vill att andra ska göra, eller med MK´s ord ”If you want corn, plant corn”. Kultur förändras på samma sätt som den skapas, i handling.

Resonemanget påminner om mitt mantra Resultat skapas av människor – Människor finns i strukturer där kanske den viktigaste lärdomen är just att det är olika saker. Ett försök att ändra kultur med struktur är dömt att misslyckats – det är då vi kan få se policies om att vi ska heja på varandra på arbetet. Lika tokigt blir det motsatta som att tro att en omorganisation kan spontanorganiseras med demokratiska beslut i fikarummet utan ledning.

Acceptans – konsekvens

Det beteende du tillåter en gång är alltid tillåtet. Bestäm ingenting som du inte är beredd att genomdriva. Dialog gäller före beslut. Efter beslut finns bara verkställighet, åter med MK´s ord ”If I say jump – jump”.

Företagskulturen skapas enkelt av acceptans och konsekvens. En tydlighet som efterlevs av dig själv och en tydlig konsekvens om den inte följs ger grunden för ett bra ”hur”, en bra kultur. Detta tror jag är den stora utmaningen för svenskt ledarskap att, efter dialog våga bestämma och stå för det. 

Kollektiv monolog

En dialog kräver en sändare och en mottagare och bara när mottagaren bekräftat och du tagit in bekräftelsen är det dags att sända igen. MK menar att många diskussioner handlar bara om att sända mer när man inte får återkoppling och det kan aldrig ge förändring. Vill du nå framgång så börja alltid med att fånga uppmärksamhet och kolla hela tiden av så alla mottagare är med.

Det här begreppet ska jag bära med mig. Tänk på skillnaden mellan Debatt – Diskussion – Dialog. När jag debatterar ska jag visa andra att jag har rätt, när vi diskuterar ska jag visa dig att jag har rätt, men när vi har en dialog vill jag också lära mig av dig i ett ömsesidgt utbyte. Alla formerna kan ha sin plats, men vad gäller utveckling hos oss i vårt inre så är det bara dialog som fungerar.

Tre kommunikationsvägar

Vi kommunicerar verbalt, i kroppsspråk och i symboler där symboler är sådant som kläder, smycken, bilar mm. Det gäller att dessa tre delar stämmer överens för att budkapet ska nå fram.

Ganska naturligt och när jag tänker på det så kan jag komma på flera exempel på människor som jag så att säga inte får grepp om, det har nog mycket med att dessa tre delar inte överensstämmer-

Vad-Hur-Vill

För att bidra till någons, eller din egen förändring så måste du ha, eller ge kunskap(vad) – skicklighet(hur) och lust(vill).

Framförallt lusten tror jag är undervärderad som grund för förändring och lust får jag när jag är med och skapar.

 

Jag kan varmt rekommendera föreläsaren och entertainern Manuel Knight om du vill få inspiration till förändrad kommunikation för förändring.

Katrineholms ekonomi i balans

Idag går Sörmlandsradion ut med en nyhet om Katrineholm benämnd ”Lustgård med länets sämsta ekonomi”. Till att börja med så får vi glädja oss åt att allt fler förknippar oss med vårt varumärke Sveriges lustgård, även om det kunde vara i ett mer positivt sammanhang.

Sörmlandsradion har fått sina uppgifter från tidningen Dagens Samhälle som har tittat på vilket ekonomiskt resultat kommunerna har haft i snitt de senaste tio åren. Frågan är viktig, en ekonomi i balans är en av grunderna för att kunna ge en bra kommunal service. I undersökningen hamnar Katrineholm på plats 236 av landets 290 kommuner med ett snittresultat på 126,60 kr per invånare.

Katrineholm hade några riktigt tunga år i början på 2000-talet som avspeglade sig i den kommunala ekonomin främst år 2003 och 2004. Från år 2005 så har kommunen haft ett positivt årligt resultat.

Om man tittar fem år tillbaka har Katrineholms resultat i förhållande till andra kommuner förbättrats och vi har haft ett genomsnittligt resultat på 650 kr per invånare.